Auktoritära politiska system Föreläsning 5 Auktoritära politiska system

Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004). Kap. 2-4, 6 Birgerson, S.M After the breakup of a multi-ethnic empire Praeger (Westport, CT, 2002) Kap. 4-7

Målen för denna tematiska avdelning är: att introducera de samtida alternativa formerna av politiska regimer och att visa hur dessa former har kategoriserats och hur de är relaterade till varandra; att klargöra betydelsen av och skillnaden mellan frekvent använda begrepp som totalitära stater och auktoritära stater; nya demokratier och semidemokratier. ”Man is born free, but everywhere he is in chains” (Jean Jacques Rousseau, 1762)

Definition av och diskussion kring ’regimbegreppet’ Aristoteles Antal styrande Styrandets mål Montesquieu Det genom lagar reglerade maktutövandet

Aristoteles typologisering av politiska regimer

Modern regimtypologisering Demokratiska regimer Konsoliderade (etablerade) demokratier Nya demokratier Semi-demokratier Monopolistiska regimer Totalitära Auktoritära

Två vägar till politisk organisering Konsensus  demokratiskt styre Individer går samman för att skydda sig själva och skapa gemensamma regler; ledarskapet väljs bland folket. Säkerhet genom samarbete. Tvång  auktoritärt styre Individer förs samman av en regent som (imposes) påtvingar auktoritet och monopoliserar makt. Säkerhet genom dominans.

Mot en definition av Auktoritarianism/ Diktatur En liten grupp individer utövar makt över staten; Regeringen/styret är inte ansvarig inför folket; Folket har liten, eller ingen, roll i valet av ledare; Den individuella friheten är begränsad; Kan dock vara både institutionaliserade och legitima.

Frihet och jämlikhetsmatris: Auktoritarianism Hög grad av frihet Anarkism Liberalism Svag stat Hög grad av jämlikhet Låg grad av jämlikhet Socialdemokrati Auktoritarianism Totalitarism Stark stat Fascism Kommunism Låg grad av frihet

Totalitarism En totalitär regim strävar efter total kontroll över samhället - inte enbart den politiska sfären utan även den ekonomiska sfären och det civila samhället - i ett försök att transformera det.

Auktoritarism En auktoritär regim, eller en diktatur, är en styrelseform som kan sägas vara mer antipluralistisk än antikonstitutionell då den inte tillåter någon verklig konkurrens om makten men accepterar att styret är underställt lagen.

Källor till auktoritärt styre Ekonomiska förklaringar Kapitalism som ”medicin” mot auktoritarism (liberal syn) Kapitalism som orsak till auktoritarism (kommunistisk syn) Samhällelliga förklaringar Kultur

Auktoritarism och politisk kontroll Våld och övervakning (’coercion’) Absorbering (’cooptation’) Personlighetskult/ karismatisk ledare (’personality cult’)

Auktoritarism och legitimitet Max Webers former av legitimitet Karismatisk auktoritet (Mao Zedong, Josef Stalin, Adolf Hitler) Traditionell auktoritet (Mellanösterns ärvda monarkier) Rationell auktoritet (moderna politiska system i Asien och Latinamerika) Folket kan ej föreställa sig ett alternativ till det nuvarande styret.

Auktoritära styrelsesätt Personalistiskt styre (’one-person rule’) Ex. Saudiarabien, Brunei Militärregimer Ex. Pinochets Chile Enpartimodell Ex. Kommunism, Nazism Begränsat flerpartisystem/Kvasi-demokratier

Jämförelse mellan demokratiska, auktoritära och totalitära stater med avseende på ’pluralism’, ’ideolog’, ’mobilisering’ och ’ledarskap’ Aspekter Demokrati Auktoritarianism Totalitarism Pluralism Ansvarig politisk pluralism. Legalt skyddad. Politiskt system med begränsad, inte ansvarig politisk pluralism Ingen politisk, ek. eller samhällelig pluralism. Ideologi Politiskt system utan någon utstuderad & styrande ideologi. Politiskt system utan någon utstuderad och styrande ideologi, men med distinkta mentaliteter. Utstuderad och styrande ideologi som artikulerar ett nåbart utopia. Mobiliser-ing Deltagande genom en självständigt genererad organisering av det civila samhället och konk. partiers verksamhet garanteras av ett system baserat på lagar. Låg mobilisering men medborgerligt deltagande är högt värderat Politiskt system utan intensiv eller utbredd mobilisering , med undantag för vissa perioder under systemets utveckling. Utbredd mobilisering av folket i en stor skara regimskapade, obligatoriska organisationer. Betoning på aktivism hos kadrer och militär. Försök att mobilisera entusiasm. Privatlivet är nedvärderat Ledarskap Det högsta ledarna produceras genom fria val och styret måste utövas inom konstitutionella gränser. Ledarskapet måste utsättas för och produceras av fria val. Politiskt system inom vilket en ledare/grupp utövar makt enligt formellt dåligt definierade men rätt så förutsägbara normer. Styr utan definierade gränser och med stor oförutsägbarhet för folket. Är ofta karismatisk. Rekrytering till ”toppen” ofta högst beroende av succé och engagemang i partiorg. Denna schematiska redovisning är en översatt sammanställning av en liknande modell i Linz, J & Stepan, A (1996) Problems of Democratic Transition and Consolidation, s. 44f. En bok som jag kan rekommendera om man är intresserad av transitionsproblematik och regimtyper.

Hantering av politisk kultur i auktoritära stater Avsaknad av legitimitet på grundval av fria val leder till att man i icke-demokratiska stater försöker … … ignorera och/eller … manipulera … transformera … den politiska kulturen. (H&H s. 96-98)