Roger Andersson Jan Amcoff Thomas Niedomysl

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PRESSKONFERENS Segregationens dynamik och planeringens möjligheter
Advertisements

Vidareutveckling av gränsregional statistik i Norden Nordiskt statistikermöte – Köpenhamn 2010 Carl-Gunnar Hanaeus, Statistiska centralbyrån
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv
1 Arbetsmarknadens utveckling i Skåne med särskilt fokus på Öresundspendlingen Anders Axelsson Näringsliv Skåne Örestat III Malmö 4 april 2014.
Invandrarnas sysselsättningsnivå under efterkrigstiden
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Vem flyttar vart och varför?
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Rekrytering – därför väljs inte de mest kompetenta till jobben
Resvaneundersökning Syd 2007
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
Efterkrigstidens in- och utvandring
Överbefolkning.
Sverige och Mälardalen
Källa: SCB Folkmängd 31 december 2013 och befolkningsförändringar under året.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Europeiska socialfonden
Efterkrigstidens in- och utvandring Åke Nilsson Enheten för demografisk analys och jämställdhet Statistiska centralbyrån.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Befolkningsstruktur i Västa Götaland år 1968 och 2004 Källa: SCB
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Det ekonomiska värdet i personnamn Angela Djupsjöbacka & Jonas Lagerström Åbo Akademi University
Insikt 2013 Haparanda stad En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Arbetsmarknadsdata Jönköpings län April 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen.
Demografi: Den vetenskap som har till uppgift att studera mänskliga populationer, särskilt med hänsyn till storlek, sammansättning och utveckling samt.
SAMMANFATTANDE REDOVISNING av Befolknings- och flyttningsstatistik för Tranås Kommun Februari 2015 Analyshuset Befolkningsstatistik resp. flyttningsstatistik.
Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne.
Pressträff Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 2015 John Hassler: Ordförande.
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
Befolkningsprognos för Mölndals stad 2017−2027
Folkmängd 2013 Örgryte-Härlanda Folkmängd 2013 Örgryte-Härlanda
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Folkmängd 2013 Askim-Frölunda-Högsbo Folkmängd 2013
Folkmängd 2013 Angered Folkmängd 2013 Angered Gårdstensberget
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Folkmängd 2013 Lundby Folkmängd 2013 Lundby Kvillebäcken 9 687
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Folkmängd 2013 Göteborg Folkmängd 2013 Göteborg Majorna-Linné
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Folkmängd 2013 Västra Hisingen Folkmängd 2013 Västra Hisingen
Folkmängd 2013 Centrum Folkmängd 2013 Centrum Krokslätt
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Supercross och statistik på Borlänges landsbygd
Nyheter i modellsystemet Rapsdagen
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Presentationens avskrift:

Roger Andersson Jan Amcoff Thomas Niedomysl

Rapportens syfte Till vilka delar av Sthlms läns bostadsmarknad flyttar olika kategorier av flyttare? Skiljer sig bosättningsmönstret för nya invandrare i regionen mellan dem som flyttar direkt från utlandet och dem som inflyttar via annan svensk kommun? Vad händer över tid? Vem stannar och vem flyttar vidare? Fokus på 1994-2006 och särskilt migrationsförlopp efter millennieskiftet Därutöver ge ett bidrag till en kritisk diskussion av existerande invandringsprognoser

Upplägg, data och analysmetoder Longitudinellt SCB-material som täcker hela befolkningen i Sverige 1990-2006 Aggregerat regionens fastigheter till de för SLL relevanta basområdena. Två typer av kategorisering av områden: 1. bostadstyper/upplåtelseformer 2. socioekonomisk sammansättning och etnisk struktur Beskrivande, kartläggande och analyserande metoder

Tabell 1. Databasens grundstruktur och de demografiska komponenternas tillskott till befolkningsförändringen.

Teoriläget Teorier kring rörlighet/migration -Invandrare/ej invandrare (genomsnittliga skillnader i ålder, geografisk förankring, sociala nätverk, arbetsmarknadsdeltagande) –högre rörlighet för nya invandrade Teorier kring bosättningsmönster -Materiell struktur (hustyper, upplåtelseformer) -Handlingsmönster minoritet (rumslig assimilation/klustring; koloni, enklav, getto?) majoritet (flykt, undvikande, blockering) institutionell stryrning

Andel av befolkningen per nationalitet (födelseland) som flyttat under år 1998.

Områdesklassifikationer

Kategorisering av fysiska basområden (bostadstyp/upplåtelseform) Resultat Stockholmskommunernas sammansättning av basområdestyper varierar stort. Kategorisering av fysiska basområden (bostadstyp/upplåtelseform) Kategorisering av basområdenas socioekonomiska sammansättning och etniska struktur

Resultat Det finns en stor överensstämmelse mellan basområdenas fysiska karaktär och socioekonomiska status. Befolkningen i Stockholms län 2006 fördelade på fysiska och sociala områdestyper.

Resultat Graden av Stockholms-orientering varierar mellan invandrade kategorier av olika härkomst…

Resultat … men också över tid… Andel bosatta i Stockholms län 2006 av personer som invandrat till Sverige från Irak, Bosnien-Herzegovina, Jugoslavien samt Iran.

Resultat … och mellan länets olika delar. Kommunvis översikt över befolkningen i Stockholms län år 2006.

Resultat … och förändringen sker inte jämnt Snabb tillväxt av personer födda utom Europa i alla länets kommuner Kommunvis översikt över befolkningsförändringar i Stockholms län 1994-2006.

Resultat Åldersstrukturen varierar mellan invandrarkategorier av olika härkomst beroende på under vilken tidsperiod de etablerade sig i Sverige. Åldersfördelningen i Stockholms län efter födelseregion år 2006.

Resultat Fyra av fem utlandsfödda inflyttare till Stockholms län under perioden 2003-06 kom direkt från utlandet; en av fem kommer via annan svensk kommun. De senare har en genomsnittligt sämre socioekonomisk situation. Utlandsfödda svarar för en betydande del också av Stockholms läns inrikes flyttutbyte. Utlandsfödda inflyttares destinationer inom länet tenderar att avvika från Sverigeföddas; afrikaners och asiaters destinationer avviker mest. Bland 65 av 72 redovisade (grupper av) nationaliteter uppvisar inflyttare som flyttat från annan kommun i Sverige ett mer segregerat bosättningsmönster än inflyttare från utlandet. Mätt med segregeringsindex minskade segregationsgraden 1998-2006 bland 63 av 72 redovisade (grupper av) nationaliteter, delvis en följd av ökande antal.

Resultat Antalet svenskfödda inflyttare till Stockholms län tenderar att minska medan antalet utlandsfödda inflyttare ökar. Antal bosatta och inflyttade per period och efter födelseland 1994-2006

Resultat – vem hamnar var? Hela inflyttningen till Stockholms län 2003-2006 efter födelseland. Fördelning efter destinationernas socioekonomiska och fysiska karaktär

Resultat – vem hamnar var? Ingående analyser av olika individegenskapers betydelse för i vilken områdestyp en inflyttare hamnar Sannolikheten att hamna i en viss fysisk basområdestyp är mest avhängig individegenskaper som ålder, födelseland och familjetyp. Betydelsen av födelseland tenderar att förstärkas. Inv. från Afrika och Västra Asien har störst sannolikhet att hamna i ”homogen allmännytta” Sannolikheten att hamna i en viss socioekonomisk basområdestyp är mest avhängig egenskaper som födelseland, familjetyp, utbildningsnivå och inkomstnivå. Inv. från Afrika och Västra Asien har störst sannolikhet att hamna i ”utsatta bostadsområden”

Resultat Sannolikheten att hamna i utsatta områden minskar något med längden på vistelsetiden i Sverige. Andel efter antalet år i Sverige och inflyttningsperiod som bosätter sig i utsatta respektive svensktäta områden

Resultat - Vidareflyttningar Flyttningskarriärer för Sverigefödda inflyttare till AB-län 1995-1998 (uppföljning 2002 och 2006)

Resultat - Vidareflyttningar Flyttningskarriärer för utomlandsfödda inflyttare till AB-län 1995-1998 (uppföljning 2002 och 2006)

Resultat Utlandsfödda inflyttare vidareflyttar (till ett annat basområde i Stockholms län än de först hamnar) i lägre grad än svenskfödda. Vidareflyttningen varierar också starkt med ålder och hur lång tid som har förflutit sedan senast föregående flyttning. Utlandsfödda som vidareflyttar tenderar att flytta korta avstånd. Vidareflyttningen (bland – specialstuderade – somalier) är minst från basområden med stark etnisk koncentration (av somalier).

Andel utlands- födda år 2006

Finland

Somalia

Iran

Chile

Syrien

Irak

Resultat Utlandsfödda är särskilt överrepresenterade i inflyttningen till basområden i en ”förortsring” c:a 10km från centrala Stockholm. Över/underrepresentation av svenskfödda bland inflyttare till basområden (med minst 50 inflyttare) 2002-2006

AB läns inrikes flyttutbyte 2003-06 Utflyttning från AB Inflyttning till AB AB läns inrikes flyttutbyte 2003-06

Var bor Irakfödda inflyttare (1998-2002) till Järvaf. år 2006?

Var bor Sverigefödda inflyttare (1998-2002) till Järvaf. år 2006?

Var bor Irakfödda inflyttare (1998-2002) till Ronna m fl år 2006?

Var bor Sverigefödda inflyttare (1998-2002) till Ronna m fl år 2006?

Frågor?