Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv patrik.midlov@med.lu.se patrik.midlov@med.lu.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Advertisements

Läkemedelssymboler i Cosmic
Delirium – konfusion - förvirring
Ruwini Navarathna, ST Läkare i allmänmedicin, Tensta vårdcentral
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Fler äldre med högre krav - kan primärvården möta behoven?
Läkemedelsrelaterade problem vid MAVA
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
SBU:s rapport Blödande magsår
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Läkemedelsbehandling
AT-undervisning - Undernäring
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Undernäringstillstånd
Vanliga problem Eva Nordin-Olson 2007.
Tankar kring läkemedelsbehandling av äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Preventiv nefrologi på vårdcentralen
Preventiv nefrologi del 2
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Adherence Vad är det?.
Säkrare vård och omsorg
Äldres läkemedelsanvändning
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
Läkemedel och äldre SK-kurs geriatrisk farmakoterapi
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Psykosomatiska syndrom
När personalen är medicinen
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Äldre och läkemedel Odontologen 2008 –
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
KLINISK FARMAKOLOGI Dos/effekt och farmakodynamik
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Expertstöd på apotek – kompletterar vårdkedjan
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport Q Uppföljning av e-dosmålen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv patrik.midlov@med.lu.se patrik.midlov@med.lu.se

Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar av läkemedel är den 4-6:e vanligaste orsaken till död i USA (Lazarou 1998) Kortare men fler vårdtillfällen (Landstingsförbundet 2002) patrik.midlov@med.lu.se

Äldres läkemedelsanvändning 17,5% av befolkningen är över 65 år och ordineras 60% av alla läkemedel Gruppen 75 år och äldre är 8,5% av befolkningen och ordineras 35% av alla läkemedel Cirka 130 000 personer i kommunernas särskilda boenden förbrukar 10% av alla läkemedel patrik.midlov@med.lu.se

Boenden på äldreboende i Sverige (Medelvärden enligt Socialstyrelsen 1999) Ålder 84 år Antal diagnoser 3 Demens 53% Depression 21% Psykisk sjukdom 10% Antal läkemedel 7,8 Neuroleptika 28% Mindre lämpligt sömnmedel 15% lugnande 17% >3 psykofarmaka 17% >3 öka förvirring 32% patrik.midlov@med.lu.se

Bensodiazepiner Nackdelar Toxicitet Konfusion Beroendeframkallande Långtidsbehandling- dokumenterat? Ex Sobril Stesolid Flunitrazepam patrik.midlov@med.lu.se

Neuroleptika Nackdelar Parkinsonsymtom Konfusion Blodtryckssänkning Indikation? Ex Haldol Cisordinol Nozinan Risperdal Zyprexa Leponex patrik.midlov@med.lu.se

Behandling med neuroleptika hos äldre (SBU 1997) Effektivt på varaktiga psykotiska symtom men lägre doser krävs högre biverkningsrisk Ingen effekt mot demens Dålig dokumentation vid aggressivitet och överaktivitet Överförskrivning till äldre Utsättning kan ofta ske utan negativa effekter patrik.midlov@med.lu.se

Antikolinergika Antidepressiva (TCA) (Saroten) Neuroleptika (Nozinan) Antihistaminer (Tavegyl) Medel mot inkontinens (Detrusitol) Atropin och skopolamin (Spasmofen) patrik.midlov@med.lu.se

Antikolinergika Nackdelar Muntorrhet Tackykardi Ackomodationsstörning Förstoppning Urinretention Konfusion patrik.midlov@med.lu.se

Risker med NSAID Magblödning Hjärtsvikt Njursvikt patrik.midlov@med.lu.se

Polyfarmaci Definition: Samtidig, olämplig, behandling med flera olika läkemedel. Alternativt: Behandling med fem eller fler läkemedel. patrik.midlov@med.lu.se

Compliance - Följsamhet Ca 50% vid långtidsbehandling underanvänder överanvänder felanvänder patrik.midlov@med.lu.se

Concordance - samsyn Läkemedelsbehandling i samråd med patienten och anhörig patrik.midlov@med.lu.se

Farmakodynamiska förändringar med ökad ålder Hjärta kärl CNS Mag-tarm Njurar - urinvägar patrik.midlov@med.lu.se

Farmakokinetiska förändringar med ökad ålder Absorption  syra sekretion, motilitet Distribution  vatten,  fett Metabolism och elimination  storlek och blodflöde i levern  njurfunktion patrik.midlov@med.lu.se

Exempel på läkemedel som påverkas av absorption Behepan (B-12 vitamin) Madopark (levodopa) i kombination med järn Doxyferm (doxycyklin) i kombination med järn eller kalcium patrik.midlov@med.lu.se

Exempel på läkemedel som påverkas av distributionen Stesolid (diazepam) Flunitrazepam Apodorm (nitrazepam) patrik.midlov@med.lu.se

Exempel på läkemedel som påverkas av nedsatt leverfunktion Theo-Dur, Teovent (teofyllin) Plendil (felodipin) Fenantoin (fenytoin) patrik.midlov@med.lu.se

Njurfunktion 30 50 70 Ålder 100 % patrik.midlov@med.lu.se

Exempel på läkemedel som påverkas av nedsatt njurfunktion Digoxin ACE-hämmare Metformin patrik.midlov@med.lu.se

Läkemedelsinteraktioner Många läkemedel Läkemedel kvar längre i kroppen Ökad känslighet för läkemedel patrik.midlov@med.lu.se

Läkemedelsbiverkningar Risken för biverkningar ökar med: antalet läkemedel ålder antalet olika förskrivare patrik.midlov@med.lu.se

Vanligaste inrapporterade läkemedelsbiverkningar för äldre Biverkan Antal inrapporterade Gastrointestinal blödning 62 Cerebral blödning 54 Exantem 50 Klåda 36 Angioödem 34 Myalgi 29 Yrsel 29 Diarré 24 Blödning 23 Hjärtinfarkt 23 Kreatininstegring 23 patrik.midlov@med.lu.se

Konfusion=Delirium Definition: Tidsbegränsad, övergående, medvetande-störning med varierande förlopp som påverkar tankar, minne och orientering patrik.midlov@med.lu.se

Konfusion, symtom Ger känslomässiga och motoriska symtom Olika grader, från lätta former till koma Varierar under dygnet Utlöses av somatiska, psykiska, yttre och multipla faktorer patrik.midlov@med.lu.se

Läkemedelsutlöst konfusion, vem drabbas? Äldre, över 65 år (5-10 %, vid akut sjukdom) Hjärnskadade; stroke, demens, trauma Nedsatt syn och hörsel Nedsatt näringstillstånd Läkemedel, över 6-7 st, olämpliga Alkohol- och drogmissbruk, abstinens Tidigare konfusionsepisoder patrik.midlov@med.lu.se

Konfusion, konsekvenser Ökad dödlighet Medför ökat lidande för patient och anhöriga Fördröjer rehabilitering och mobilisering Ger längre vårdtider, kostnader Ökat vårdbehov, i kommun och sjukvård patrik.midlov@med.lu.se

Hur kan läkemedelsbehandlingen av äldre förbättras (SBU 2009) Utbildning till sjukvårdspersonal Läkemedelsgenomgångar Följsamhet patrik.midlov@med.lu.se

Innan läkemedelsbehandling Är patienten ordentligt undersökt? Diagnos? Kan symtomen orsakas av pågående medicinering? Kan symtomen ha samband med yttre omständigheter? patrik.midlov@med.lu.se

Vem ska behandlas med läkemedel? Vilka symtom bör behandlas? Till vems nytta? Realistiska behandlingsmål. Alla symtom behöver inte behandlas. Vid tvekan: avvakta och observera Begränsa antalet läkemedel Förskrivande läkare ansvarar för avvägning mot andra läkemedel samt utvärdering patrik.midlov@med.lu.se

Etik och juridik Tvångsmedicinering får endast förekomma inom ramen för den psykiatriska tvångslagstiftningen Läkemedel får inte ordineras för att ersätta personalbrist patrik.midlov@med.lu.se

Att tänka på … Lugn och trygg miljö. Tag hänsyn till interaktioner med patientens övriga läkemedel samt sjukdomar. Överväg att sätta ut eller minska dosen av redan använda läkemedel. Starta lågt, öka långsamt. patrik.midlov@med.lu.se