Nationell riskbedömning 2012-09-06 Johanna Enberg 1

Nationell riskbedömning EU:s rådslutsatser i april 2011 Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013

EU:s rådslutsatser om riskbedömning – april 2011 Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en samsyn gällande risker i EU. Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att förebygga och minska gemensamma och gränsöverskridande risker. Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer. Kommissionen ska sammanställa resultatet av medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.

Ett första steg mot en nationell riskbedömning Rapporten klar i november 2011. Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och kan få stora konsekvenser. Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för EU:s övergripande bild. Ett urval av risker som 46 myndigheter har identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.

Nationell riskidentifiering – de 24 riskerna översvämningar ras och skred stormar jordbävningar och vulkanutbrott solstormar värmebölja skogsbränder angrepp av skadeinsekter smittsamma sjukdomar resistenta bakterier och resistens mot antiviraler störningar i försörjning av läkemedel risker med nukleära och radiologiska ämnen risker med kemiska ämnen dammbrott störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen omfattande bränder i byggnader och tunnlar störningar i elektroniska kommunikationer störningar i energiförsörjningen störningar i betalningssystemen oljeutsläpp avbrott i transporter och stora transportolyckor terrorism cyberattacker risk för instabilitet i samhället och social oro

Nationell riskbedömning MSB ska i samverkan med berörda myndigheter fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning, med utgångspunkt i rådslutsatserna om riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11). MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.

Deltagande aktörer 35 centrala myndigheter 21 länsstyrelser 16 kommuner 3 landsting 4 branschorganisationer

Risk- och sårbarhetsanalys Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2002) Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och regeringen Kommuner och landsting ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2006) Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna

Risk- och sårbarhetsanalys Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet Ska ge kunskap om vad som måste skyddas, vad som kan hända, vilken förmåga vi har att hantera olika händelser och vilka konsekvenser olika händelser får

Steg 1: Vad ska skyddas?

Vad ska skyddas? Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Ekonomiska värden och miljön Nationell suveränitet

Steg 2: Riskidentifiering

Riskidentifiering Workshop om riskidentifiering och urval. Genomgång av 200 olika händelser från myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från andra länders nationella riskbedömningar.

Steg 3: Urval

Elva nationella händelser Störningar i GPS Skolskjutning Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn Pandemi Utsläpp i dricksvattentäkt Dammbrott Brand i stort kryssningsfartyg Värmebölja  Kärnkrafthaveri Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan Våldsamma upplopp i flera städer

Steg 4: Scenarioutveckling

Steg 5: Analys

Analys genom workshop Störningar i GPS datum: 11–12 september En skolskjutning i en svensk skola datum: 25 september Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn datum: 2 oktober

Analys på annat sätt Pandemi Utsläpp i dricksvattentäkt Dammbrott Brand i stort kryssningsfartyg Värmebölja

Analys vid senare tillfälle Kärnkrafthaveri Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan Våldsamma upplopp i flera städer

Hur kan en nationell riskbedömning användas? Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt myndighetsperspektiv. Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar. Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra prioriteringar på alla nivåer i samhället.