Socialgerontologi Planering av magisterinriktning vid Åbo Akademi i Vasa Jessica Fagerström (PM)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Vård- och omsorgs- programmet - VO Spångbergsgymnasiet
Livskvalitet på Åland - några glimtar i siffror
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Kultur för alla – gäller det mig
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Viktiga utgångspunkter
Policy för miljö och hållbar utveckling
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
1 Säkerhet & Samhälle Rosersberg Skada och Säkerhet Vt 2007 Definitioner Föreläsning Leif Svanström.
Levnadsvillkor och resursfördelning
World Cancer Day 2009.
SET Social Emotionell Träning
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Hälso och vårdvetenskaplig forskning vid Institutionen för hälsa, vård och.
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Vad menar vi med begreppet behov?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Den ljusnande framtid är vård
Ta ställning och handla!
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Resultatfokus Den resultatfokuserade definitionen av en vinnare handlar om tre saker: resultat jämförelse med andra undvika misstag.
Europeiska socialfonden
Landstingsfullmäktiges beredningar
Välkomna till Kommunikationsplanerin g Linköping 7/12.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Mångfaldsinformation
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
”Målet för tandvården är en god munhälsa…. ….för hela befolkningen”
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
1 Kan vi påverka efterfrågan på äldreomsorg?. 2 Vad kan vi vänta oss av framtiden? Dramatisk demografisk utveckling Behovet av aktiviteter, vård och omsorg.
SNART BÖRJAR DET. VÄLKOMMEN Landstingsfullmäktigeledamöter Beredningsledamöter Ledamöter i Patientnämnden Revisorer Övriga.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
”Omsorg och vård för ett helt liv”
Inom hästnäringens organisationer har vi gemensamt beslutat att sträva efter tillväxt. Vi ser att det finns potential för vår sektor att växa och.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Psykologi Introduktion.
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
KPR april 2018.
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
arbete för friluftsliv
Den offentliga sektorns arbetsmarknad – vilka är utmaningarna?
Forskningsområden som vi kommunicerar utåt
Presentationens avskrift:

Socialgerontologi Planering av magisterinriktning vid Åbo Akademi i Vasa Jessica Fagerström (PM)

Vad är socialgerontologi? Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad till individens död (definition antagen av nordiska gerontologiska föreningen, NGF) Från grekiskans geront (gammal man) och logia (kunskap) Studiet av sociala, biologiska och psykologiska aspekter av åldrandet Studiet av åldrandet som process Studiet av vilka effekter en åldrande befolkning har på samhället Socialgerontologi är en tvärvetenskap som sysslar främst med de icke-fysiska sidorna av åldrandet och som granskar åldrandets samhälleliga drag

Socialgerontologi vid ÅA i Vasa Magisterinriktning omfattande 120 sp Magisterinriktning i socialgerontologi 120 sp Fördjupade studier i eget huvudämne 20 sp Avhandling pro gradu 40 sp Studier i socialgerontologi 60 sp

Socialgerontologi vid ÅA i Vasa Gemensam inriktning för de båda fakulteterna SVF och PF Flera ämnen representerade i helheten Vuxenpedagogik Socialpolitik Utvecklingspsykologi Vårdvetenskap Målgupp: Studerande med kandidatexamen Personer med lämplig yrkeshögskoleexamen

Bakgrund Studiehelhet i gerontologi på universitetsnivå på svenska saknas i Finland Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården, KASTE 2008 – 2011 Samarbete mellan regionala aktörer och universitet och högskolor Tillräcklig personalstyrka Stärkt kompetens Utbildning och forskning inom gerontologi behövs för att möta utmaningarna av en åldrande befolkning

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen 1980 Total befolkning: 4 787 778 Antal 30 – 34-åringar 443 722 Antal 65 – 69-åringar 205 910 Över 85 år gamla 27 737 Över 100 år gamla 53 2008 Total befolkning: 5 326 314 Antal 30 – 34-åringar 334 075 Antal 65 – 69-åringar 255 273 Över 85 år gamla 103 797 Över 100 år gamla 514

Befolkningsutvecklingen År 1900 utgjorde 0 – 14-åringar 35,1 % av den totala befolkningen 2008 var motsvarande siffra 16,7 % År 1900 utgjorde över 65-åringar 5,3 % av befolkningen År 2040 förväntas andelen över 65-åringar vara 27 % Befolkningsprognoser förutspår att allt fler människor lever till en mycket hög ålder

Centrala framtida utmaningar En hållbar politisk och social utveckling Synen på åldrande och ålderdom

En hållbar politisk och social utveckling Vilka effekter har en åldrande befolkning på samhället? Allt färre ska ta hand om allt fler Minskade inkomster, ökade utgifter Förändringar i maktbalans (väljarkåren åldras) Ny konsumentgrupp Vilka är dess behov? Risk för marginalisering, utstötning (t.ex. digital divide) och fattigdom? Skapas en stor grupp med stort samhälleligt potential?

En hållbar politisk och social utveckling Vilka åtgärder behövs för en hållbar politisk utveckling? Äldrepolitiken det instrument som har som mål att skapa ett gott samhälle för alla åldergrupper Målen för en hållbar utveckling: Demokrati , välfärdsstatens legitimitet Hälsa, säkerhet och livskvalitet Nytänkande inom äldreomsorgen Prevention och främjande av hälsa Adekvat kunskap om äldres livsvillkor, behov och möjligheter Hjälper att tillvarata de äldres potential

Synen på äldre och åldrande Hur ser vi på äldre idag? När blir man gammal? 60, 70, 80? En tillgång eller en börda? Hur påverkar samhällets attityder de äldre? Direkt (självuppfyllande profetia) Indirekt (formar de äldres egna attityder) Påverkas mycket av egna rädslor för ålderdomen Påverkas också av samhällsstrukturen och rådande värderingar ”Ageism” – stereotyp och nedvärderade bild av äldre Icke-produktiva Oengagerade Motsätter sig förändringar

Synen på äldre och åldrande Vad vet vi om äldre idag? Äldre upplever välbefinnande och tillfredsställelse med livet Tycks finnas stor potential för anpassning Ålder i sig inte en orsak till nedgång i välmående Hälsotillståndet bland äldre Förbättrad sjukvård Stor kunskap om vilka faktorer som påverkar hälsotillståndet Många faktorer påverkar äldres välmående, och de olika aspekterna av välmående påverkar och påverkas av varandra Holistisk människosyn Vad vill äldre människor göra? Vet vi, eller tror vi att vi vet? Vilka behov kommer morgondagens äldre att ha?

Socialgerontologi vid ÅA i Vasa Utgångspunkter: Åldrande en livsloppsfråga Berör även andra åldersgrupper Betona de positiva aspekterna av åldrandet Inte se på åldrandet som ett problem Äldre som resurs Framtidsperspektiv Vilka förändringar kommer åldrandet att genomgå? Framtida samhälleliga aspekter på en växande äldre befolkning Framtidens möjligheter, t.ex. äldre och internet

Socialgerontologi vid ÅA i Vasa Betoning på: Hälsa och välfärd Främjande av hälsa och förebyggande åtgärder Såväl forskning som praktiska kunskaper Förmåga att utvärdera forskningsresultat Kunskap om ramarna på fältet Etiska frågor Specifika för arbete med och forskning kring äldre Äldreomsorgens pedagogiska aspekter Livslångt lärande Brukarperspektiv i arbetet med äldre

”Att åldras är som att bestiga ett berg ”Att åldras är som att bestiga ett berg. Man blir lite andfådd med får en mycket bättre utsikt.” Ingrid Bergman Vi blir varken bättre eller sämre när vi blir äldre, bara mer lika oss själva.” May Lamberton Becker