Valet i USA www.svd.se http://wwwc.svd.se/statiskt/multimedia/ljudbildspel/obama/index.html

USA´s valsystem USA:s valsystem är över 200 år gammalt och skiljer sig radikalt från de flesta andra demokratiers sätt att utse en ledare. Presidenten väljs inte direkt av väljarna, utan av elektorer som röstar på uppdrag av folket. Antalet elektorer motsvarar delstatens representation i kongressen. I huvudsak baseras en delstats antal elektorer på storleken av befolkningen. Den kandidat som får flest röster i en delstat vinner samtliga elektorer i staten.

USA statsskick och valsystem Statsskicket i USA bygger på en maktdelnings- princip där den verkställande, den lagstiftande och den dömande makten skiljs åt och samtidigt utövar kontroll över varandra. På nationell nivå utgörs den verkställande makten av presidenten och den lagstiftande makten av kongressen. Kongressen består av två kammare, senaten och representanthuset. De har i grunden lika stor makt, även om senaten anses mer prestigefylld. Högsta domstolen är den dömande makten. Vita Huset Högsta Domstolen Kongressen

Kongressen: Senaten och representanthuset Senaten består av 100 ledamöter, två från varje stat. Representanthuset har 435 ledamöter och antalet är i förhållande till statens befolkning. Lilla staten Wyoming har exempelvis bara en representant medan stora Kalifornien har 45. Tanken med fördelningen i de två husen är att både ge inflytande åt små stater på samma gång som folkrika staters ställning i den nationella politiken gynnas. Senaten 100 ledamöter, två från varje stat Senatorerna representerar hela hemstaten Representanthuset 435 ledamöter, proportionellt till folkmängden Senatorerna representerar ett distrikt i sin hemstat

Presidenten behöver majoritet För presidenten är det viktigt att ha stöd i kongressen för att kunna ha politiskt spelrum, makt att genomföra sin politik. Kongressen utövar även en granskande makt över presidenten, kontrollerar vad presidenten gör och lovar. Formellt sett röstar amerikanerna inte direkt på presidentkandidaterna, utan på kandidater till elektorskollegiet. Elektorerna i sin tur, röstar på någon av presidentkandidaterna. Vart fjärde år väljer de två stora partierna, demokraterna och republikanerna, varsin presidentkandidat. Även andra partier brukar ställa upp med kandidater, men det räknas i praktiken aldrig med att någon av kandidaterna från ett sådant "tredje parti" skall ha någon möjlighet att bryta de två stora partiernas dominans. Så gott som alltid är den sittande presidenten en av partiernas presidentkandidater. För att få ställa upp i presidentvalet måste man ha fyllt 35 år, vara född i USA samt bott där i minst 14 år. Den valda presidenten och dennes familj flyttar in i Vita huset som är presidentens officiella residens och primära arbetsplats. Till sin hjälp har han eller hon en administration, vilken består av en mängd ministrar och rådgivare.

USA – en federation ( en sammanslutning av olika stater) USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick med en president. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som sträcker sig till angelägenheter som går att hålla inom delstatens gränser. Det innefattar rättigheten att stifta egna lagar inom gränserna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, det som berör hela nationen.

Amerikanska väljare Amerikanska väljare måste registrera sig två till fyra veckor i förväg för att få rösta. Det går inte att bestämma sig på valdagen för att rösta, då är det för sent. Detta kan vara en av orsakerna till att valdeltagandet är relativt lågt, 55 procent i förra valet. För att deltaga i det amerikanska valet måste man vara 18 år och ansöka om rätten till att rösta. Den stora mängden av olika val gör det praktiskt omöjligt att stoppa valsedlar i ett kuvert, som vi gör i Sverige. I stället finns röstningsapparater av olika slag. Väljaren drar i spakar, pekar på en dataskärm eller stansar ut hål i ett röstkort.