Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen.
Advertisements

FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Förhandla för bättre arbetsmiljö
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Ergonomi.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Konstföreningen Dragning På sista sidan finns konstnärerna för respektive tavla.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Resultatredovisning Arbetsmiljö och stress. 1. En av tio skyddsombud anser att det är svårt att på deras arbetsplats kombinera arbete med familj/fritid.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
TEMADAG STÄLLNINGAR.
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
SAMHÄLLSKUNSKAP B Henrik Larsson
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
ERGONOMI.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Sammanställning genomförd av: Susanne Malmquist, Codeq AB.
Svenska WebDewey Introduktion Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktion
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Principer för arbetsställningar
KASAM-13, medelvärden, årskurs 9, 1999
Finländarnas uppfattningar om äldrevården Kirsi Markkanen Utvecklingschef Tehy rf.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
2 Agenda 1. Börja arbeta med Excel Hantera arbetsböcker 3. Formler 4. Formatera 5. Diagram 6. Skriva ut 7. Referenser mellan kalkylblad 8. Arbeta.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
SDDB hösten 2003 Preliminära resultat Svensk Njurmedicinsk Förening Riksstämman Stockholm KG Prütz Verksamhetsområde Internmedicin Helsingborgs.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
OpCon/xps - A case study. Club2200Page 1 OpCon/xps – A case study Club2200 Magnus Nyman & Hans Forslind.
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Smittspårarutbildning
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Vad är arbetsmiljö ? Människa Teknik Organisation.
Riskbedömningar Ett favorituttryck som många slänger sig med.... som krävs från alla håll och kanter… men som få egentligen begriper…… Inklusive undertecknad…….
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Uppföljningsutbildning
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:
Tillämpningsområde och definitioner
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Presentationens avskrift:

Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd OH-serien i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar – paragraferna, checklistan samt modellerna för riskbedömning – och förtydliga deras innehåll, så blir det lättare att förebygga belastningsskador. Komplettera gärna OH-serien med egna fotografier från aktuella arbetsplatser, som kan vara till nytta vid arbetet med riskbedömning. © Illustrationer: Stina Söderholm, Layout och Original. Arbetsmiljöverket

Belastningsergonomi AFS 1998:1 Arbetsmiljöverket

1 § Tillämpningsområde och syfte … förhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. Arbetsmiljöverket

Ergonomi Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa – teknik – organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system. (Svensk version, ESS 2006) Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket

Skelett, nerver och muskler är kroppens rörelseorgan Arbetsmiljöverket

Samband mellan fysisk belastning och skaderisk (Winkel 1989) Arbetsmiljöverket

Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Ensidigt upprepat arbete Manuell hantering (lyft, skjuta och dra) Arbetsmiljöverket

Checklista - Belastningsfaktorer ur AFS Belastningsergonomi, bilaga B 1. Är golvet/underlaget ojämnt, sluttande, halt eller stumt? Finns det trösklar, nivåskillnader eller andra hinder? 2. Är arbetsredskap och övriga anordningar olämpligt utformade eller dåligt inställda … … … … 17. Saknas tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet? Arbetsmiljöverket

Riskbedömning Rött område = Olämpligt • Alla eller flertalet av arbetstagarna riskerar belastningsbesvär • Åtgärda omgående om det inte finns särskilda skäl att avvakta Arbetsmiljöverket

Riskbedömning Gult område = Värdera närmare • Ett flertal arbetstagare riskerar belastningsbesvär • Noggranna undersökningar och bedömningar behövs Arbetsmiljöverket

Riskbedömning Grönt område = Acceptabelt • Ingen risk för de flesta arbetstagare • Det kan krävas viss försiktighet för särskilda riskgrupper Arbetsmiljöverket

2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser … använd för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Undvik långvarigt eller ofta återkommande arbete med - böjd eller vriden bål, - händerna över axelhöjd eller - under knähöjd. Arbetsmiljöverket

Nackens rörelser: Böjning framåt och bakåt, åt sidan samt vridning Arbetsmiljöverket

Ledens uppbyggnad Arbetsmiljöverket

Ryggradens segment Arbetsmiljöverket

Ryggradens rörelser: Böjning framåt och bakåt, åt sidan samt vridning Arbetsmiljöverket

Arbetshöjder Arbetsmiljöverket

Inre och yttre arbetsområden Arbetsmiljöverket

Modell för bedömning av arbetsställningar Arbetsmiljöverket

3 § Manuell hantering och annan kraftutövning … arbete som kräver kraftutövning ska ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta … utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Arbetsmiljöverket

Manuell hantering AFS 2000:1 Arbetsmiljöverket

Disk (mellankotskiva) Arbetsmiljöverket

Hävarmseffekten Arbetsmiljöverket

Cirkulation Hjärta – Muskler – Lungor Arbetsmiljöverket

Prestationsförmåga Styrka – Teknik – Motivation Arbetsmiljöverket

Handen och verktyget Arbetsmiljöverket

Modell för bedömning av lyft Arbetsmiljöverket

Modell för bedömning av skjuta och dra-arbete Arbetsmiljöverket

Påverkande faktorer Tidspress Handlingsutrymme Arbetsställning Utrymme Klimatförhållanden Kunskap, erfarenhet och styrka Arbetskläder och skor Greppbarhet Underlag och nivåskillnader Bäravstånd Precision Arbetsmiljöverket

4 § Ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete … ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet ska normalt inte förekomma … … det förebyggs genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen. Arbetsmiljöverket

Ensidigt upprepat arbete En eller några få arbetsuppgifter utförs med liknande arbetsrörelser om och om igen, ofta med högt tempo och kort arbetscykel Arbetsmiljöverket

Bundet och styrt arbete Bundet arbete Fysiskt bunden till en arbetsplats eller till vissa arbetsverktyg. Arbetsställningar och arbetsrörelser är begränsade. Styrt arbete Styrningen är relaterad till ledning och organisering av arbetet, arbetsinnehållet och/eller tekniken. Arbetsmiljöverket

Starkt styrt arbete • Små eller inga möjligheter att planera och lägga upp sitt eget arbete. • Små eller inga möjligheter att fatta beslut om hur det egna arbetet ska utföras. Etc. Arbetsmiljöverket

Möjliga organisatoriska åtgärder Arbetsväxling/Arbetsrotation, man byter mellan arbetsuppgifter med likartat innehåll Arbetsutvidgning, flera olika arbetsuppgifter förs samman Arbetsberikning, bredare arbetsuppgifter med olika skicklighets- och kvalifikationskrav Arbetsmiljöverket

Skuldermuskulatur Arbetsmiljöverket

Statiskt och dynamiskt arbete Arbetsmiljöverket

Handintensivt arbete Arbetsmiljöverket

”Askungehypotesen” kraft tid Arbetsmiljöverket

Modell för bedömning av ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöverket

Förvärrande faktorer Kraft Störningar i produktion Precision Hög hastighet Hög vikt Dålig greppbarhet Kognitiv belastning Störningar i produktion Dåliga sociala relationer Svagt socialt stöd Belöningssystem som premierar kvantitet Klimat, kyla Arbetsmiljöverket

5 § Handlingsutrymme … arbetstagaren ska ha möjligheter att påverka upplägg och genomförande av det egna arbetet så att tillräcklig rörelsevariation och återhämtning kan åstadkommas. Arbetsmiljöverket

Handlingsutrymme Växla arbetsuppgifter Pauser vid behov Anpassa arbetstempo Växla mellan sittande och stående Få hjälp vid behov Påverka utrustning och arbetsmetoder Arbetsmiljöverket

Variation och rörelsevariation Förändring av belastning över tid,  arbetstakt,  arbetstyngd och  arbetsrörelser Arbetsmiljöverket

Återhämtning Rörelsevariation Mental variation Paus och rast Avkoppling från arbetet God sömn Vila Fysisk aktivitet Arbetsmiljöverket

Variation och återhämtning Arbetsmiljöverket

Stress förstärker belastningen Arbetsmiljöverket

6 § Kunskaper, färdigheter och information … arbetstagaren ska ha tillräckliga kunskaper om – lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, – hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, – vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför samt – tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Möjlighet ska ges till praktisk träning av arbetsteknik. Arbetsmiljöverket

Träning och utbildning för: • Inlärning av arbetsteknik/förflyttningsteknik • Lyftteknik • Användning av hjälpmedel Arbetsmiljöverket

Instruktion Arbetsmiljöverket

7 § Ansvar för arbetstagare Arbetstagaren ska vara uppmärksam på arbetsgivarens instruktioner för hur hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar ska undvikas. Arbetstagare som bedömer att en arbetsuppgift kan medföra sådana belastningar skall underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetsmiljöverket

Informera om brister Arbetsmiljöverket

8 § Tillverkare, importör, överlåtare och upplåtare Tillverkare, importörer, överlåtare och upplåtare ska … se till att de tekniska anordningar, ämnen och förpackningar som levereras inte vållar hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar vid … hantering. När det behövs ska det vid leveransen medfölja information om hur anordningarna, ämnena och förpackningarna ska hanteras på ett belastningsergonomiskt säkert sätt. Arbetsmiljöverket

Tillverkare har också ansvar Arbetsmiljöverket

9 § Byggherrar och övriga som medverkar vid projekteringen Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska vid projekteringen förebygga att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar uppkommer under byggskedet eller i det avsedda brukandet av byggnaden. Detta gäller särskilt i fråga om materialval, åtkomlighet och transporter. Arbetsmiljöverket

Projektering i bygg- och brukskede Arbetsmiljöverket

10 § Samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe Den som är samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe ska ta hänsyn till riskerna för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar särskilt ifråga om - åtkomlighet, - framkomlighet, - transporter samt - förflyttning av material, utrustning och annat gods. Arbetsmiljöverket

Krav på samordning Arbetsmiljöverket

11 § Den som råder över ett arbetsställe Den som råder över ett arbetsställe ska se till att de som utför arbete där, utan att vara anställda av honom, inte utsätts för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Han ska också se till att de inte utsätts för belastningar till följd av utrustning som tillhandahålls på arbetsstället. Arbetsmiljöverket

Den som råder över arbetsstället har ansvar Arbetsmiljöverket

12 § … den som anlitar inhyrd arbetskraft Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet, … likställs med arbetsgivare. Den som utför arbetet likställs med arbetstagare. Arbetsmiljöverket

Inhyrd personal ska ha bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket