ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:

En presentation över ämnet: "ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:"— Presentationens avskrift:

1 ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:
Joachim Nygaard och Katrin Norberg 1

2 Behövs arbetsteknik? 65% av tandläkarna och tandhygienisterna lider av rygg- nack-, axel-, arm och handproblem. 40-50% riskerar att behöva sluta inom yrket, varav 1/3 p.g.a. arbetsställningen. VARFÖR ERGONOMI FÖR TANDVÅRDPERSONAL? Trots att tandläkaryrket inte innebär tungt fysiskt arbete löper många tandläkare risk att utsättas för olämpliga fysiska belastningar i yrket. Det är särskilt nacke, axlar, handled och rygg som är drabbade. Alla tandläkare utsätts mer eller mindre för kända riskfaktorer som långvarigt statiskt muskelarbete, ytterlägesbelastning och repetativt arbete, men långt ifrån alla får symtom. Besvären skiljer sig åt mellan könen och olika åldersgrupper. Äldre drabbas, de har ju varit utsatta för många års exponering. Degeneration ingår ju också naturligt i åldrandet. Men lika ofta drabbas yngre, kanske beroende på bristande teknik eller otillräcklig muskelstyrka. Ett sätt att förebygga och förhindra uppkomsten av besvär är att skaffa kunskap

3 Med hälsan som insats! Förödande konsekvenser
Arbetsolycka och arbetssjukdom Tidiga tecken på belastningsskador? Varningssignaler! Sätta gränser! 3

4 Behövs arbetsteknik? Belastningsskador är den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador i Sverige! Traditionellt brukar det vara ca 25% av alla arbetsskador. Belastningsrelaterade skador är vanligare hos kvinnor i jämförelse med män. Lyft och förflyttningar är vanliga orsaker till belastningssjukdomar. Patienter är vanligaste orsaken till kvinnors belastningsolyckor. Bland vård och omsorgspersonal sker 4 allvarliga arbetsolyckor/arbetsdag. Antalet invalidiserade arbetsolyckor är 1/dag. Genomsnittlig sjukskrivningsperiod för män och kvinnor med anmälda belastningssjukdomar är mer än 5 månader. 4

5 Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro år 2016
Behövs arbetsteknik? Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro år 2016 Västerbotten: 846 st, därav 35 st från hälsa & sjukvård (VLL). Av dessa 35 uppkom 37% genom feltramp, lyft eller annan överbelastning. Totalt i Sverige: st, därav 1245 st från hälsa & sjukvård. Av dessa 1245 uppkom 28% genom feltramp, lyft eller annan överbelastning. Trend för feltramp, lyft och annan överbelastning inom VLL: -6 st och -4% Trend för feltramp, lyft och annan överbelastning inom hälsa & sjukvård: +2 st och -1% 5

6 Antal anmälda arbetssjukdomar år 2016
Behövs arbetsteknik? Antal anmälda arbetssjukdomar år 2016 Västerbotten: 350 st, därav 55 st från hälsa & sjukvård (VLL). Av dessa 55 uppkom 20% genom belastningsrelaterade orsaker. Totalt i Sverige: st, därav 795 st från hälsa & sjukvård. Av dessa 795 uppkom 30% genom belastningsrelaterade orsaker.

7 Prioriterade aktiviteter för landstingets arbetsmiljöarbete 2016-2017
(beslut ELG ) Strategiska mål för landstingets arbetsmiljöarbete : Västerbottens läns landsting har en säker och god fysisk arbetsmiljö som främjar ett hållbart arbetsliv Strategiska aktiviteter för landstingsledningen 2017 : Månadsvis/kvartalsvis uppföljning av verksamheternas arbetsmiljöarbete, bl. a. att utbildningar i ergonomi genomförs i patientnära verksamheter Strategiska aktiviteter för verksamheterna inför verksamhets-planeringen 2017: Medarbetare i patientnära arbete ska ha kunskaper i förflyttningsteknik enligt landstingets modell.

8 Förändringens vind drar förbi…..
Orsak - Kunskap om skälet till förändringen Vilja - Önskan om ändring Förutsättningar – Möjlighet att förändra 8

9 Rättigheter & Skyldigheter Arbetsgivaren
§9 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om - lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser - hur teknisk utrustning och hjälpmedel skall användas - vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför - tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler Arbetsgivaren skall vidare se till att arbetstagaren ges möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Han skall även följa upp att instruktionerna efterlevs. Källa: Arbetsmiljöverket AFS 2012:2 9

10 Rättigheter & Skyldigheter Arbetstagaren
Arbetstagaren skall vara uppmärksam på arbetsgivarens instruktioner och följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att undvika och förebygga ohälsa, olycksfall eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetstagare som bedömer att en arbetsuppgift kan medföra belastningar ska underrätta arbetsgivaren om detta. Källa: Arbetsmiljöverket AFS 2012:2 10

11 Rättigheter & Skyldigheter Skyddsombud
Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning, delta i planeringen samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs för att undanröja risker (AML 6 kap. 4 §, 6 §, 6a § och 7 §). Även arbetsgivaren har nytta av att skyddsombudet håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna. Skyddsombudet har också ett ansvar när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Bland annat ska skyddsombudet vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället. Arbetsplatsens skyddskommitté ska behandla frågan om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Källa: Arbetsmiljöverket 11

12

13 Rättigheter & Skyldigheter Tips, broschyrer, regler mm
Arbetsmiljöverket 13

14 Hur många kilo är ok? Vikt Höjd Utrymme Föremål Nära kroppen Vridning
Placering Frekvens

15 Påverkande faktorer Fysiska förutsättningar Erfarenheter och kunskaper
Tidspress ”Dålig” kunskap om patientens förmåga Miljö

16 16

17 Fysiska riskfaktorer Böjda och/eller vridna arbetsställningar
och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Ensidigt upprepat arbete Manuell hantering (ex. lyft) Källa: Arbetsmiljöverket

18 Principer Allmänt Ta reda på vårdtagarens förutsättningar
Planera förflyttningen Sätt gränser Minska friktion

19 Principer Vårdtagaren
Informera om vad som ska göras och ge tid till medverkan Utnyttja naturligt rörelsemönster

20 Principer Hjälparen Använd gångställning
Arbeta i balans, flytta fötterna eller gör en tyngdöverföring Fötter, höfter, armar, axlar och näsa i samma riktning Utnyttja benstyrka och kroppstyngd Arbeta med sänkta axlar och armbågar Sträva efter upprätt ställning

21 Kroppshantering Kontaktområden är:
skuldror, höfter, huvud, armar och ben Förbjudna områden är: nacke, armhålor, knäveck Vi undviker också: fotsulor och insida lår

22 Minska friktionen Liggande på rygg, 7 punkter
Huvud, skuldror, höfter, hälar Liggande på sidan, 5 punkter Huvud, skuldra, höft, knäled, fotled Sittande i stol, 6 punkter Skuldror, sittbensknölar, fötter

23 Trycksår Uppstår av tryck, skjuv, friktion samt fukt.
Trycksårsfördelning, procentuellt över kroppen: Sacrum 31%, sittbensknölar 27%, höft 10%, fotsida och häl 20%, vader 5%, kotornas taggutskott 4%, armbåge och höftbenskam 3%

24 Kroppsspråk Icke verbal kommunikation Verbal kommunikation
Attityder överförs genom fördelning: Kroppen 60% Rösten 30% Orden 10%

25 Arbetsställningar Gångställning Ger en god understödsyta och balans

26 Arbetsställningar Avlastande ställningar Stöd med ena handen
eller benet så långt det är möjligt

27 Arbetsställningar Passgångsställning
För att undvika snedvriden belastning

28 Gör rätt från början! 1. Situationsanalys 2. Vad gör du/ni? 3. Plan B?