Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering Teori, empiri och rekommendationer

Hälsans ekonomiska betydelse Några viktiga effekter i sammandrag Betydande effekter i låginkomstländer, även höginkomstländer genom påverkan på arbetskraft, produktivitet, utbildning och sparande Hälsoskillnader bland EU-länder, potential för ökad tillväxt genom att reducera dessa skillnader Hälsa är en viktig investeringsfaktor Hälsa och välbefinnande bör inkluderas i mått för utveckling Policies för regional utveckling bör beakta hälsa

Hälsa och ekonomi i teorin Hälsa är en produktionsfaktor och en del av humankapitalet. Hälsa leder till ökning av arbetskraft, ökat sparande och ökat utrymme för investeringar. Hälsa frigör resurser som annars skulle använts till hälso- och sjukvård, möjliggör även nytt utrymme inom denna sektor

Hälsa och ekonomi i empirin Kommuner med sämre hälsa har en sämre ekonomisk situation. Förbättrad folkhälsa har historiskt varit viktig drivkraft för ekonomiska utvecklingen. Kausaliteten historiskt från folkhälsa till ekonomi. Mer komplexa samband. Från BNP till folkhälsa för befolkning utanför arbetskraft. Från hälsa till BNP för befolkning i arbetsför ålder.

Empiri och teori sammantaget Hälsan påverkar ekonomisk utveckling genom: mer omfattande arbetsdeltagande högre produktivitet i arbetet fler produktiva år bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår ökat sparande till följd av fler år i god hälsa.  inkomsten (via produktiviteten) och därmed konsumtions- och sparandenivån kostnader för vård, service och transfereringar.

Inkomst och hälsa Den fysiska och psykiska hälsan förbättras med ökande inkomst, men i avtagande grad. Grossmans modell för individens efterfrågan på hälsa Hälsoproduktionsfunktion Hälsa lagerresurs, påverkas av en mängd faktorer Samband mellan inkomstojämlikhet och hälsa i USA Olika tänkbara inkomsthypoteser; absolut, relativ och ojämlikhets Effekt av lokala samhällets socioekonomiska nivå

Samhällsutvecklingens påverkan på hälsan Snabb förändring kan inverka negativt, politiska insatser för att mildra krävs Negativa effekter på arbetskraft av tillväxt kan försämra förutsättningar för hållbar tillväxt

Arbetsplatsens påverkan på hälsan Variationer mellan olika arbetsplatser indikerar att det spelar roll Krav, kontroll, socialt stöd, oro för organisationsförändringar Lagom arbetsbelastning, rimliga krav, egenkontroll, inflytande, kompetensutveckling, återkoppling, relationsinriktat ledarskap, resurser, meningsfullt arbete, fysisk arbetsmiljö Påverkar ekonomi och resultat Hälsoinvesteringar lönsamma

Vad är välfärd? Hälsa har ett värde både som mål och medel för individ och samhälle Begränsningar med BNP-måttet: aktiviteter utanför reguljär marknad, antalet timmar och BNP/cap, kvalitetseffekter, produktivitetseffekter i offentlig sektor, inkomstfördelning Full-income approach- värdet av hälsa för individen Kräver indikatorer för att mäta hälsa, välbefinnande och social välfärd Indikatorer för nutid behöver kompletteras med framtid

EU-kommissionens rekommendationer Titta på inkomster och konsumtion snarare än produktion vid bedömning av materiellt välbefinnande Utgå från ett hushållsperspektiv Belys inkomster och konsumtion tillsammans med hushållens materiella tillgångar Titta inte bara på genomsnittsvärden - ge mer utrymme åt fördelningen av inkomster, konsumtion och hushållens materiella tillgångar Utvidga inkomstmått med mått för hushållens icke- marknadsbaserade aktiviteter – tjänster som hushållen producerar själva och fritidsaktiviteter

Om hälsa i välfärdssamhället Kampen mellan mig och jag Om välstånd och förväntningar Om tankar som lämnar spår Hur har vi det och hur tar vi det

Folkhälsa i regional utvecklingsplanering Hur interagerar folkhälsofrågorna i den regionala utvecklingsplaneringen? Vilka folkhälsobehov fokuseras i utvecklingsplaneringen? Vilken metodik används för att integrera planerings- och hälsofrågorna? Hur hanteras hälsofrågorna på den politiska nivån?