Välfärdens utmaningar Joakim Palme Uppsala universitet

Policy Press 2012

Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: ‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’

Fyra utmaningar och en möjlighet…

Fyra utmaningar Utmaningar Åldrande befolkningar Globaliseringen av ekonomin Ekonomisk kris Politisk handlingsförlamning

Fyra utmaningar och en möjlighet Åldrande befolkningar Globaliseringen av ekonomin Ekonomisk kris Politisk handlingsförlamning Möjligheten Den sociala investeringsstrategin

Välfärd ≠ Välfärdsstat

Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

Välfärdspolitikens medel Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

Medborgarskapet Två sekels utveckling: Civilt medborgarskap: likhet inför lagen Politiskt medborgarskap: allmän och lika rösträtt Socialt medborgarskap: rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället

Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

Lissabon strategin - det gemensamma målet ” Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

EU2020 strategin gör tre prioriteringar Smart tillväxt: kunskaps- och innovationsdriven tillväxt. Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.

Problem EU 2020 Agenda Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats Saknas specifika mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

En humankapitalrespons Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen – är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finanskrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden – post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapital investeringar har inte fått så stort utrymme I debatten

sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg

Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång

Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga

Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den ”lärande ekonomin” - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag

Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar

Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar ‘Lärande’ som en komponent i den europeiska integrationen – outnyttjad potential

Den ekonomiska livscykeln – för alla I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

Omfördelningar per capita 2003

Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroekonomisk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor

Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna bortom ett år bortom inkomst – välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

Svenska modellen för fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, ‘no voice’ Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?

Trender

Toppinkomster. Inkomstandelen för den procent med högst inkomster i Sverige mellan 1991 and 2008. Ekvivalerade disponibla inkomster. Källa Fritzell 2011 Fattig och rik i Sverige. Datakälla: SCB

Fattigdomstrender i Sverige, 1986-2008 (1995=100) (källa: Socialstyrelsen, Social rapport 2010)

Andelen fattiga i olika befolkningsgrupper (under 50% av medianinkomsten) Kategorier 2002 2006 2010 Hela befolkningen 8 9 12 Barn, tvåförälderhushåll 2 3 5 ensamförälder- hushåll 10 17

Arbetslöshetsförsäkringen Ersättningsnivåer i 18 OECD-länder och Sverige, 1930 till 2010

Socialbidragets nivå i förhållande till medianinkomsten Källa: Utdrag från Kuivalainen & Nelson 2011

Långvarigt ekonomiskt bistånd – men inte låg inkomst – är en riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag” men moderat risk om psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag” Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för ogynnsam utveckling på lång sikt Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård under tonåren på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för ogynnsam utveckling på lång sikt

Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i framtiden. De påverkar mellankommande faktorer som utbildningspresattioner, hälsa och avvikande beteenden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär Utbildnigsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln. We knew that, but int this analysis we show what these negative pathways might look like We find 3 important pathways by which the intitial risk factors are mediated: educational acheivement, health and delinquency Changes of resources (both positive and negative changes) appear to affect more disadvantaged groups stronger Contrary to what is sometimes claimed (e.g. Esping-Andersen) resource attainment is effective through the life course (Sampson and Laub)

Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt