Språkhistoria - Fornsvenska

Vårt språks historia brukar delas in i följande perioder: Äldre fornsvenska 1225-1375 Äldre nysvenska 1526-1732 Yngre fornsvenska 1375-1526 Runsvenska 800-1225 Yngre nysvenska 1732- 800 900 1000 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

Fornsvenska äldre + yngre fornsvenska 1225-1526

Kristendom 1000-talet: Kristendomen kommer till Norden – och med den det latinska alfabetet – och latinska och grekiska lånord

Latinska alfabetet mycket längre texter än förr runor blev i stort sett bara ristade med kniv på trä med sådana redskap är det viktigt att formulera sig kort.

Böcker Då det latinska alfabetet kom, fick vi snart också böcker på nordiska språk; de äldsta vi känner till är från 1100-talet. Många av de äldsta böckerna är religiös litteratur ofta översatta från andra språk, särskilt latin.

Låneord Vi får en mängd lånord i samband med den kristendomens intåg: Ord som präst, kristen, munk, ängel och djävul är från början grekiska ord, men spridda via latinet klocka, nunna och mässa är ren latin.

Runorna = sms-språk Runorna fortsatte ändå att användas i många hundra år efter att det latinska alfabetet blev känt, penna och bläck att skriva med och kalvskinn att skriva på var inte något folk hade med sig hela tiden. Kniv hade däremot de flesta och en träpinne var som regel lätt att hitta, och därmed kunde man enkelt klottra ner en snabbt meddelande med runor. Runorna blev därmed den tidens sms-medium, medan det latinska alfabetet var det dominerande för litteraturen (böckerna).

Landskapslagarna Bland de första texter som skrevs med latinska alfabetet En lag för varje landskap Äldre Västgötalagen 1220-talet –den äldsta bevarade texten på svenska

Muntligt blev skriftligt… Det språk som finns bevarat i landskapslagarna är mycket nära talspråket. Lagarna hade tidigare varit muntliga och förts vidare genom utantillinlärning från generation till generation.

Erikskrönikan Erikskrönikan är den äldsta av en samling medeltida rimkrönikor skildrar medeltidens politiska historia i Sverige. Erikskrönikan är Sveriges äldsta berättande källa Den ger läsaren men detaljerad version av ett längre händelseförlopp

Hjälten i Erikskrönikan

Yngre fornsvenska På 1300-talet kom svenskan att påverkas så mycket av ett annat språk. Därför brukar man tala om yngre fornsvenska som en särskild underepok. Det språk som påverkade svenskan var tyskan.

Tyskan påverkade Skälet var att många tyskar flyttade in i svenska städer på 1300-talet. Ofta var tyskarna så många att de dominerade i städerna. Tyskarna arbetade oftast som handelsmän eller hantverkare.

Låneord från tyskan Tyskarna förde in en mängd tyska lånord i svenskan t ex fönster, borg, fru, hantverk, stad, borgmästare, skomakare. De tyska invandrarna lärde sig svenska, men slarvade med alla krångliga böjningar som fanns i fornsvenskan. Eftersom tyskarna var så många började även svenskarna använda samma språkbruk som de.

Uppgift Här nedan hittar du några ordspråk på fornsvenska. De kommer från Stora ordspråksboken (nedskriven ca 1450). Uppgift 1: Välj fem av ordspråken och översätt dem till modern svenska! Uppgift 2: Vilka skillnader i stavning, meningsbyggnad och ordformer ser du jämfört med modern svenska? Uppgiften är hämtad från www.svenska123.se

Medh lagh skal man land byggia. Nöd brythir lagh. Nu liggia lagh j spyutstangx aenda. Mange baekkia ok sma göra stora aa. Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir. Siaelwe riwas vlua, tha the ey haua kalua. Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon. Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i munne. Kombir thu til wlua, tha thiwth som the! Man skall ey giffnom haeste i mun see. Ey kombir skadhi een til by. Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth. Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe. J thysto vatne aeru orma vaerste.