Några observationer från en flerlandsstudie om mätningar i hälso- och sjukvård Martin A. Wikström, Tillväxtanalys martin.wikstrom@tillvaxtanalys.se Projekt, samtliga kontor inblandade Tvåstegsraket Mycket material Viktigt att ni lämnar input….för maximal nytta….

Tillväxtanalys Primär målgrupp - Regeringskansliet där Näringsdepartementet är huvudman 60 anställda. Huvudkontor i Östersund, verksamhet i Stockholm, Brasilia, Bryssel, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington DC Uppdraget att inrätta myndigheten kommer från regeringen, men vår primära målgrupp är Regeringskansliet, med regeringen som slutmålgrupp. Det är i dialog med Regeringskansliet vi får våra uppdrag, gör avrapporteringar etc och det är de som utifrån våra, och andra myndigheters, underlag bereder frågor till regeringen. Rollen som stabsmyndighet innebär exempelvis: Ett nära samarbete med uppdragsgivare och en nära kommunikation med dessa (i motsats till bred kommunikation till många målgrupper och bred samverkan) Fokus på verksamhetsnära kommunikation och interaktion med relevanta samarbetsparter för att i samspel skapa kunskap Att utveckla djupare kunskap inom relevanta områden över tid (i motsats till korta nedslag inom ett stort spann av frågor) Att tidigt komma in uppdragsprocessen (proaktivitet i motsats till reaktivt arbete och att endast vara passiv mottagare av uppdrag).

Uppdrag: kunskap för hållbar tillväxt i hela landet Utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik Förvalta och utveckla statistik och analysverktyg Genomföra utlandsbaserad omvärldsanalys och bevakning och främja internationellt erfarenhetsutbyte Hälso- och sjukvårdspolitik Life sciences Forskningspolitik Vi har regeringens uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik och att i samverkan med andra aktörer genomföra omvärldsbevakning och främja internationellt erfarenhetsutbyte. Det övergripande målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet.

Sofie Björling Enrico Deiaco Avd. chef Sigrid Hedin TU Irene Ek Martinsson Innovationspolitik Martin Wikström FoI, LS, SH Helena Tillborg FoI, LS, HUT Niklas Kviselius TU Lars Bager-Sjögren Metodutv & Utvärd. Carl Jeding Europa Martin Flack HUT Pia Josephson Samordning Shigeyuki Naito TU Izumi Tanaka HUT Rolf Höijer TU, Innovation Kaoru Tomihisa Anna Kempe Ledin LS, FoI, SH Yoonjin Cho Seoul Christer Ljungwall FoI, TU Ola Göransson HUT Ulf Andreasson HUT, FoI Sofie Björling Sun Hongli Peter Wennerholm Andreas Muranyi LS, FoI, SH, HUT, TU Mikael Román HUT, FoI Zhang Yaoyao

Olika utmaningar – inte lätt att jämföra… Stor heterogenitet Struktur Storlek Ekonomi Demografi Utmaningar Demografiska Life style Kvalitetskontroll Tillgång till sjukvård Fattigdom

USA – heterogent, komplex, dyrt, ingen översikt, många initiativ, investeringar i e-hälsa, centrala grepp kommer Kanada – Parallella system, svårigheter mellan provinserna, men harmonisering är inte lätt England – Till stor del centraliserat system, mycket mätningar, komplext, även, kommersiella aspekter Indien – Stora utmaningar, fattigdom, infrastrukturbrister, delstater, stora ambitioner (HIS) Australien – Imponerade av Sverige, bygger ramverk, EHR svåranvänt, federal struktur komplicerar

Många sorters data samlas Obligatoriskt eller frivilligt Kort- och långsiktig kvalitetsförbättring Utvärderingscykler Best practices Patienterfarenheter Forskning Regulatoriskt (kliniskt, ekonomi, management, ansvar) För att ge valmöjligheter för patienter Folkhälsa Policy Förhållandena olika för olika sorters data

Healthcare spending as part of GDP Healthcare spending per capita

Tillvägagångssätt för vårdrelaterade mätningar – men inget lands system är helt renodlat Top-down Avancerade ramverk för kvalitetskontroll, kvalitetsförbättringar, kostnadseffektivitet och ansvar utvecklas Centrala datainsamlande myndigheter som sedan vidareförmedlar information till många aktörer Centrala strategier, initiativ, rådgivande grupper m.m. Pay for performance -> Pay for outcomes Bottom-up Initiativ från regionala myndigheter, vårdgivare, intressentgrupper, akademiska organisationer, professionella föreningar

…men metodiken är också kopplad till syftet Centralt initiativ, krav från myndigheter (top-down) Kvalitetssäkring Effektivitet Uppfyllande av kliniska standarder Obligatoriska kvalitetsförbättringscykler Regulatoriska frågor Profession, akademiska organisationer, vårdgivare (bottom-up) Långsiktig kvalitetsförbättring Forskning Kvalitetsuppföljning lokalt vid sjukhus/vårdgivare (nära realtid) Men mycket data kan användas för multipla syften

Hinder och problem… Regler, standarder och fragmenterat ansvar Tydliga och rimliga regler Behov av långsiktiga ramverk och tekniska standarder Centralt organiserat system för datainsamling…men riskerar nya och mindre initiativ bromsas i ett sådant system? Problematiskt för federala länder Komplexa system med många aktörer och spritt ansvar Olika policies Olika regelverk (insamling, integritet, dataanvänding) Olika infrastruktur Kan resultera i duplicering, att kvalitetsregister blir för små och onödigt geografiskt begränsade

Finansiering och operativt stöd Närhet till kliniska och epidemiologiska miljöer Offentligt commitment Långsiktig finansiering Management-stöd Operativt stöd Tekniska standarder Utveckling av tekniska och operativa standarder

IT infrastruktur Utveckling av avancerade rapportsystem möjliggör att stora mängder data samlas in. Personnummer (eller liknande) Automatiska rapportsystem från journaler Från mobila lösningar Elektroniska patientjournaler Men frivillighet försvårar användbarhet Nya initiativ Duplicering av data Säkerställa användandet av information innan nya initiativ startas Samma data för flera syften Legala situationen?

Några resultat av IT-utvecklingen Rapportering på ”papper” minskar File transfers (email) Downloads från vårdgivares IT-system Uppbyggnad av ”data warehouses” Elektroniska journaler (EHR) Automatisk rapportering från journalsystem mHealth-lösningar?

Incitament för rapportering ”Är det inte obligatoriskt så blir det nedprioriterar” Finansiella incitament verkar fungera Drivkrafter för klinisk personal Nyttan tydligt för patienter Enkelt och helst automatiskt Prompting

Patientdeltagande I vissa fall hindrat av komplicerade regelverk Transparens Nytta Insamlingsmetodik Dataanvändning Integritet och anonymitet Opt-out …men skillnader i consent-regler kan ställa till det

Några slutsatser Organisation Deltagande och incitament Delvis beroende på sjukvårdssystemets organisation Vissa länder använder starkt centaliserade informationssystem, andra mer löst koordinerade (eller inte koordinerade) tillvägagångssätt Federala stater har ofta en komplicerad situation Deltagande och incitament Opt-out strategier ofta positiva Harmonisering av regler Buy-in av klinisk personal och patienter Transparens integritet och nytta måste tydlig Arbetsbördan för kliniker bör vara så låg som möjligt (IT-system) Ekonomiska initiativ kan fungera

Stöd Långsiktigt ekonomiskt- och management-stöd är viktigt Tillgång till expertis inom klinisk verksamhet, epidemiologi och statistik anses ofta central för CQR. Tydligt regelverk Dataanvändning Ett effektivt användande av insamlad information måste säkerställas och anses ibland viktigare än nya initiativ Nya register ska skapas där behovet är störst Dubblering av data och överlappande indikatorer förekommer och bör undvikas så mycket som möjligt

http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer.html