20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Anders Böhlmark och Helena Holmlund

Introduktion Likvärdighet handlar om att alla barn ska ges lika tillgång och lika möjlighet att nå skolans kunskapsmål oavsett ”ovidkommande” faktorer som t.ex. kön, migrationsbakgrund, socioekonomisk bakgrund och geografisk hemvist. Elevens familjebakgrund är mycket starkt relaterad till hennes utbildningsresultat. Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren – hur har det påverkat likvärdigheten? Exempelvis har skolan kommunaliserats och fria skolval har införts. Även budgetnedskärningar under 90-talet påverkade skolan.

Syfte Belysa utvecklingen av likvärdigheten i kunskap i grundskolan 1988-2009. Skolans och familjens betydelse för betyg i åk 9 (matematik och engelska). Notera skillnad mellan ojämlikhet i betygssättning och ojämlikhet i kunskap. Resultat från internationella kunskapstestet PISA. Undersöka effekterna av fria skolval på socioekonomisk sortering och likvärdighet. Vi använder dessa ämnen eftersom de är förankrade i resultat på nationella prov och vi vet att de i mindre utsträckning än andra betyg är inflaterade. Frågan om rättssäker betygsättning är också viktig, men inte vårt fokus här. Tidigare belagt att det råder problem med betygsinflation och tolkningarna av betygskriterierna. Vi vill studera likvördighet i kunskap, och därför kommer vi också i vår analys bortse från betygsskillnader som beror på hur betygssystemet tillämpas år från år.

Skolans betydelse för elevens resultat har ökat Skolans betydelse, mätt som andelen variation i elevprestationer som kan hänföras till vilken skola eleven går i, har fördubblats mellan 1988 och 2007. Även om skolans betydelse har ökat mycket – kanska säga att skillnaderna inom skolor mycket större.

Skolans betydelse för elevens resultat har ökat Ökningen av skolfaktorernas betydelse beror delvis på ökad socioekonomisk segregation Har ökad segregation påverkat likvärdigheten? Har ojämlikheten i skolprestationer mellan barn med olika familjebakgrund förändrats?

Andel total variation i betyg som förklaras av familjefaktorer – samvariation i betyg mellan syskon Här ser vi att familjebakgrundens betydelse legat konstant och om något minskat över tid. Skolverkets analys av PISA-data visar på en uppgång I familjebakgrundens betydelse, vår egen analys kan delvis bekräfta detta, men viss osäkerhet. Dock ej för hela perioden med ökad skolsegregation.

Fallande resultat för både hög- och lågpresterande elever Båda de internationella kunskapstesten PISA och TIMSS visar på fallande resultat för svenska elever, både bland hög- och lågpresterande. Tyder på att skolan har ett effektivitetsproblem snarare än ett jämlikhetsproblem. Om familjebakgrundens betydelse hade ökat mycket skulle vi förmodligen se en annan utveckling, med ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande grupper.

Ökad socioekonomisk skolsegregation – men ej ökad ojämlikhet i utbildningsprestation Varför? Möjliga förklaringar är Kamratgruppseffekterna är små Positiva effekter av sortering Kompensatorisk resursfördelning fungerar väl Eller mekanismer som motverkar segregationens negativa effekter Ökat deltagande i förskola Ökad jämlikhet i föräldragenerationen Påpeka att detta är möjliga hypotetiska förklaringar, vi vet ej. Forskning visar att förskolan/tidiga satsningar kan ha en betydande utjämnande effekter, genom att det hjälper barn från hem med lägre utbildning. Ökad jämlikhet i föräldragenerationen kan innebära att föräldrarna är mer lika i sin attityd till utbildning, i hjälp med läxor osv, vilket kan ha en utjämnande effekt på barnen. Kan vara en effekt av att föräldrarna själva gått i en mer jämlik skola, jämfört med tidigare föräldragenerationer.

Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet Idag går ca 10 procent av grundskoleeleverna i en friskola. Men stora skillnader mellan kommuner. Vi jämför kommuner där andelen elever i friskola har ökat mycket med kommuner där andelen elever i friskola ökat lite eller inte alls. Har ökad valfrihet haft effekter på segregation och jämlikhet i skolprestation?

Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet Det fria skolvalet kan förklara ca hälften av ökningen i den socioekonomiska sorteringen till skolor. Det fria skolvalet har däremot inte lett till större ojämlikhet i elevers resultat i kommunen totalt sett. Vi vet dock inte hur boendesegregationen hade utvecklats om fria skolval hade införts, och detta kan vi inte fullt ut ta hänsyn till i analysen. Dvs skolvalet har endast lett till en omsortering av elever mellan skolor, men inte påverkat deras prestationer och ökat skillnaderna mellan hög och lågpresterande elver totalt sett.

Bör vi oroa oss för ökad sortering? Forskning visar att segregation kan ha både positiva och negativa effekter för elevers prestationer. Segregation kan ha negativa effekter för sammanhållningen i samhället.

Slutsatser För att förhindra sortering som inte beror på preferenser bör antagningssystemet till populära friskolor på grundskolenivå ses över: Kötid som idag tillämpas vid intagning till populära friskolor kan verka sorterande i och med att väletablerade och välinformerade föräldrar tidigt ställer sina barn i kö. Vi föreslår ett lotteriförfarande för att fördela åtråvärda skolplatser, på så sätt minskar betydelsen av elevens bakgrund. Alla familjer måste få objektiv och lättillgänglig information om skolornas kvalitet för goda förutsättningar till ett aktivt val, och för en sund konkurrens mellan skolor.

Slutsatser Uppföljning av hur betydelsen av föräldrabakgrund för elevers prestationer utvecklas, med olika tillgängliga data. De kraftfullaste åtgärderna för att minska familjebakgrundens betydelse ligger sannolikt inte i minskad segregering, utan i andra åtgärder som t.ex. förskolan och skolans inre arbete. Detta med tanke på utvecklingen i PISA och på att olika studier pekar i något olika riktning.