De obligatoriska kursernas lärandemål

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Tidplan Akademiska kurser Science center-besök Laborationer Företagsbesök 16 aug 29 okt 23 maj 27 jun Sem 1 Sem 2 Sem 3 Sem 5 Sem 4 14 sep.
Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Beteendemedicinsk prevention och behandling i utbildningen
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Patientens väg genom vården
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Lokal pedagogisk planering
RAPPORT De obligatoriska kursernas lärandemål
Planering.
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
AT- och ST-läkare som handledare för läkarstudenter
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Lokal Pedagogisk Planering
Sven Karlander Övergripande studierektor UMAS Nya ST i Region Skåne.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att få rätt saker att hända
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Mål- och resultatstyrning
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Eva de Fine Licht Konsultationsinternat Ulricehamn april
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Tillsammans för världens säkraste vård
Bedömning Strategi 2 Tillfälle 4 1 Att ta fram belägg för elevers prestationer Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Valideringsprocessen
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Falu modellen Strategiskt kvalitetsarbete på alla nivåer; pedagog, förskolchef och huvudman.
Nya ST 2015 Mars 2015 Version
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Palliativ Medicin – ny specialitet! 1987 i Storbritannien 2010 i 17 länder + Finland, …, Sverige Utvecklingen av palliativ vård i landet korrelerar med.
Nationell Kvalitetsdag för primärvården 2009 Fortbildning för Allmänläkare i Kronobergs län Resultat från SFAM-Kronobergs Fortbildningsenkät.
Kursplaner vid KV Institutionen för Kulturvetenskaper.
Bedömning O Bedöma = åsätta någon ett visst värde
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Studierektorsinformation
Bedömning - Skolan har ett kunskapsuppdrag som bedömningen ska relateras till - Kunskapssynen uttrycks i styrdokumenten – läroplanen, Lgr 11.
Nya ST 2015 Mars 2015 Version
Nya ST SOSFS 2015:8 Gäller alla med legitimation efter 1 maj 2015
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Fördjupning och examination av VFU
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
Krav inför VFU Studenten skriver en studieplan Dokumentation av VFU
Det är insidan som räknas!
Validering inom Lärarlyftet
Att förstå uppgiften Anette Wahlandt Språkhandledare
Sfams fortbildningsportal
Med kunskap i centrum – för god hälsa, vård och omsorg
Från lärandemål till samordnad kursbeskrivning
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Gnosjö kommuns styrmodell
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

De obligatoriska kursernas lärandemål -ett sätt att finna allmänmedicinens kärna?? SFAMs Utbildningsråd Stockholm 130515

En ny målbeskrivning 2008 Delmål - beskrivning av kompetens SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Kursämnen SK-kurs Avgifts-finansierad kurs Lokalt anordnad kurs Auskultation mm. Målbeskrivningar – Ny struktur och terminologi för målbeskrivningar för ST Uppföljning i form av intyg 2

7 obligatoriska (rekommenderade) kurser: Allmänmedicinskt arbetssätt (delmål 3) Förebyggande barnhälsovård(delmål 6) Konsultationskurs (delmål 13) Handledarutbildning (delmål 16) Ledarskapsutbildning (delmål 17) Organisation/ekonomi/styrning (18) Kurs i forskningsmetodik (delmål 19)

SFAM möte i Växjö: Workshop: I syfte att komma fram till tydliga rekommendationer om innehåll och omfång för kurser och skriftligt arbete från SR-nätverket till SFAM

Grupper 2010: FoU – kurs och skriftligt arbete ( Jan-Eric Olsson, Stockholm) Konsultationskurs (Eva de Fine Licht, VG region) Allmänmedicinskt arbetssätt (Lena Lilja, Östersund) BVC kurs (Christina Gustafsson, Stockholm) Ledarskapsutbildning (Mats Rydberg, Halmstad) Handledarkurs (Bertil Isaksson, Kalmar)

Resultat: en gemensam beskrivningsmall Form Omfattning Innehåll Övrigt

Ett exempel: Allmänmedicinskt arbetssätt Form: Kurs i internatform, ev upplagt som huvuddagar med uppföljning. Grupparbete, seminarier, gruppaktiviteter, diskussion patientfall och vårdprogram. Omfattning:2-4 dagar

Forts: Innehåll: processer, både som utbildningsprocess och som patientkontinuitet och teamarbete patientcentrering, konsultationen är vårt viktigaste verktyg. Hur skapa optimala förutsättningar för bra konsultation? hela patienten i sin miljö, med alla sina egna styrkor och svagheter. Teamarbetet ger en möjlighet till stöd, så att man inte dignar av arbetstyngden. Delegera när så är möjligt. bära osäkerhet, lära sig expektans hantera teknik ensamarbete, fortbildning. organisation av arbetet.

Forts: Övrigt: Polyfarmaci och multisjuka är bra exempel att utgå ifrån. Tyngdpunkt på arbete utgånget från patientfall, så att balans mellan ”mjukt” och hårt” skapas Stöd i att arbeta strukturerat på en allmänläkarmottagning. Exempel på viktiga och sårbara situationer i arbetet. Omsorgsfull presentation av gruppdeltagare, mycket viktigt för att underlätta grupparbete.

Arbetet fortsätter Sundsvall 2011 Work shop: Kvalitetskriterier för de obligatoriska kurserna

Exempel: Allmänmedicinskt arbetssätt Form: Kurs i internatform rekommenderas, ev upplagt som huvuddagar med uppföljning. Grupparbete, seminarier, grupp-aktiviteter, diskussion kring patientfall och vårdprogram. Omfattning: 2-4 dagar

Forts: Lite tillägg Innehåll: Processer, både som utbildningsprocess och som patientkontinuitet och teamarbete. Patientcentrering, konsultationen vårt viktigaste verktyg. Hur skapa optimala förutsättningar för bra konsultation? Hela patienten i sin miljö, med alla sina egna styrkor och svagheter. Teamarbetet ger möjlighet till stöd, så att man inte dignar av arbetstyngden. Delegera när så är möjligt. Bära osäkerhet, lära sig expektans. Ensamarbete, fortbildning. Hanterandet av tiden som arbetsinstrument. Hantera IT-teknik. Organisation av arbetet

Forts - oförändrat Övrigt: Polyfarmaci och multisjuka bra exempel att utgå ifrån. Tyngdpunkt på arbete utgånget från patientfall, så att balans mellan ”mjukt” och hårt” skapas. Stöd i att arbeta strukturerat på en allmänläkarmottagning. Exempel på viktiga och sårbara situationer i arbetet. Omsorgsfull presentation av gruppdeltagare mycket viktigt för att underlätta grupparbete.

2011: Utbildningsrådet får i uppdrag från SFAMs styrelse via Eva Jaktlund att arbeta fram kriterier för de obligatoriska kurserna Eva dFL får stöd av SR kollektivet att så kan ske

2012 Utbildningsrådet arbetar vid upprepade möten fram förslag till kriterier för kurserna i ”Allmänmedicinskt arbetssätt” och ”Konsultationsmetodik” Rådet använder mallar enligt Bologna för att beskriva lärandemål och kursinnehåll och förbereder för examinationsmetoder.

Mallar: FORMALIA Kursens benämning:…………. Huvudområde: Allmänmedicin Nivå: Avancerad nivå Betygsskala: U/G Kursansvarig:……………. Särskild behörighet: ST-läkare i AM

Mall: forts Syfte(mål)………………………… Lärandemål :Efter genomgången kurs skall kursdeltagaren:…… Innehåll………………. Arbetsformer……………………. Examination……………….. Övriga föreskrifter……………….. Litteratur och övriga läromedel………….

2013: Utbildningsrådet inbjuder till Work- shop på läkarsällskapet 17-18 April för att utforma Lärandemål och kursutformning Samtidigt inbjuder SoS SFAMs styrelse till informatuion om KUST (kurser under ST som SoS tar över efter IPULS)

Forts: KUST syftar till att i samarbete med specialistföreningarna ta fram ämnesområden, lärandemål och kursbeskrivningar i syfte att ge ett underlag för ett upphandlingsförfarande men också med garanterad måluppfyllelse och kvalitet Utbildningsrådet bjuder in SoS till sin work-shop på läkarsällskapet för att samordna aktiviterna (Projektledare Jenita Nilsson)

KUST & Bologna: Teori och praktik

Bologna processen handlar om att börja från slutet …. Vilken kompetens bör en nybliven och godkänd specialist inom allmänmedicin besitta? kunskaper färdigheter förhållningssätt

Revidering av föreskriften SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Kursämnen SK-kurs Avgifts-finansierad kurs Lokalt anordnad kurs Auskultation mm. Målbeskrivningar – Ny struktur och terminologi för målbeskrivningar för ST Uppföljning i form av intyg

Projektets syfte Utveckla en struktur för kurser under ST som ska verka för ett mer behovsstyrt utbud av kurser. Behov som baseras på: efterfrågad kompetens av ST-läkare i enlighet med SOSFS 2008:17 efterfrågan av antalet kursplatser fördelat per ämnesområde En struktur som är hållbar över tid och som verkar för en rättvis och ändamålsenlig fördelning av de statliga medlen.

Helikopterperspektiv hjälper … Sovra: Vilka kompetensmål uppfylls bäst genom annan aktivitet än kurs? Vilka kompetensmål uppfylls i gemensamma kursämnen? Klustra: Vilka kompetensmål kan sättas samman i vilka kursämnen?

Ny struktur och terminologi för ST-kurser: I vilket syfte bör ST-läkaren ha en kurs inom just detta ämne? Vad bör ämnet innehålla och varför? Ett antal mål som med hjälp av aktiva verb beskriver den kompetens ST-läkaren förväntas ha uppnått efter genomgången kurs i ämnet. Målen ska ange vad ST-läkaren ska kunna göra efter avslutat kurs: ”Efter genomgången kurs i ämnet ska ST-läkaren kunna …”. Tidigt? Mitten? Sent? Ange nummer på delmål (kan vara flera)

Pedagogikens röda tråd ”constructive alignment” Kompetensmål Beskrivning av vad studenten förväntas kunna efter genomförd utbildningsaktivitet. Utbildningsaktivitet Vilka utbildningsaktiviteter är lämpliga att använda för att uppnå det avsedda kompetensmålet? Examination/uppföljning Vilken typ av examination/uppföljning bör användas för att mäta/kontrollera att studenten har nått det avsedda kompetensmålet?

Blooms taxonomi som redskap för att formulera vad för sorts kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som kompetensmålen ska uttrycka.

Definiera kursämnen i ämnesspecifika kompetensmål Skapa Designa, producera, generera Socialstyrelsen använder Blooms reviderade taxonomi och taxonomitabell som redskap för att formulera vad för sorts kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som kompetensmålen ska uttrycka. Värdera Utvärdera, bedöma, kritisera Analysera Särskilja, organisera, kategorisera, jämföra Tillämpa Använda, implementera Förstå Exemplifiera, sammanfatta, förklara, klassificera Blooms reviderade taxonomi (Andersson & Krathwohl, 2001) Minnas Lista, beskriva, namnge

Blooms reviderade taxonomi och taxonomitabell för design av utbildning Samstämmighet mellan/röd tråd genom: Förväntat utfall, (mätbara) lärandemål/kompetensmål Undervisnings/utbildningsaktiviteter Bedömning Jämför Constructive alignment (Biggs, 2003; Biggs & Tang, 2011)

ger vad ST-läkaren förväntas kunna göra) : De ämnesspecifika kompetensmålen formuleras med aktiva verb (verb som anger vad ST-läkaren förväntas kunna göra) : ger vad ST-läkaren förväntas kunna göra) : Beskriva Analysera Problematisera Tillämpa Förutse Tolka Exemplifiera Bedöma Strukturera Organisera Redogöra för Kategorisera Diagnostisera Implementera Åtskilja Klassificera Integrera Värdera Jämföra Förklara Återge Identifiera Vad innebär det att ”ha kunskap om …”, ”ha kännedom om”, ”behärska”?

Nu jobbar vi!! I grupper omformulera lärandemålen från 2011 för Allmänmedicinkursen med aktiva verb och mall enligt SoS

Så här tänkte vi – före och efter KUST Kommentera/komplettera

Att notera: SoS syftar till att skapa bra underlag för att välja de kursgivare som skall få uppdraget att genomföra kurser godkända och finansierade (?) av statliga medel (fd SK-kurser)

SFAM/Utbildningsrådet Vill behålla möjligheten till lokala kurser gärna med central finansiering Vill ge ”gamla” goda kursgivare en möjlighet att ”formulera” och komplettera sina kurser på ett sätt så de fyller givna normer Vill förbereda för en anpassning till Bologna fullt ut med examinationsformer och poängsättning.

Bättre kurser för alla!! CHARLOTTE HEDBERG EVA DE FINE LICHT HELENA SCHILD TOSSMAN FÖR SFAMS UTBILDNINGSRÅD MAJ 2013