Med kunskap i centrum – för god hälsa, vård och omsorg

En presentation över ämnet: "Med kunskap i centrum – för god hälsa, vård och omsorg"— Presentationens avskrift:

1 Med kunskap i centrum – för god hälsa, vård och omsorg
Ragnhild Mogren

2 Att utforma kompetensmål. Arbetet med delmål och kursämnen
Att utforma kompetensmål. Arbetet med delmål och kursämnen. - Enligt principerna för constructive alignment - Med hjälp av Blooms rev. taxonomi

3 Constructiv alignment (konstruktiv länkning) i utbildning
Samstämmighet/länkning mellan: Intended Learning Outcomes (ILO:s), förväntat utfall Utbildnings/undervisningsaktiviteter Uppföljning/bedömning/examination/utvärdering Syftar till att effektivisera utbildningen/undervisningen I linje med ”Bolognas” utgångspunkt ”från lärarcentrering till studentcentrering” Genom tydliga och konkreta kompetensmål (utformade med aktiva verb, dvs., verb som uttrycker vad deltagaren förväntas kunna göra efter avslutad kurs/utbildningsaktivitet) kan vi få till stånd en samstämmighet mellan förväntat utfall/mål, de aktiviteteter igenom vilka vi vill uppnå dessa mål (dvs utbildningsaktiviteterna) och sättet på vilket vi bedömer att målen är uppnådda. Enligt vissa pedagogiska utgångspunkter (från vuxen- och högskolepedagogiken) ska man på så sätt kunna uppnå en effektiv undervisning eller utbildning, dvs. en undervisning eller utbildning som i så hög grad som möjligt leder till att deltagarna lär sig det de förväntas lära sig. (Biggs, 2003; Biggs & Tang, 2011)

4 Kompetens Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
Har att göra med handling, uppgift och sammanhang: ”Individens potentiella förmåga att framgångsrikt utföra ett arbete eller en arbetsuppgift” (Ellström, 1992) Något som visar sig när det i mötet mellan situationsbestämda krav och den individuella potentialen är möjligt att handla ändamålsenligt (Illeris, 2013) Utvecklas genom lärande Kompetensmål = Intended Learning Outcomes Det som inom construcive alignment-terminologin kallas ILO:s, Intended Learning Oucomes, benämns här som kompetensmål.

5 Institutionella mål, programmål, kursmål …
Bilden ska illustrera hur utbildningsmål kan se olika ut och uppfylla olika funktioner. Inom läroplansteori skiljer man mellan institutionella mål (styr/policydokument, ex. i läroplaner eller Högskoleförordningen), programmål (ex. de lokala mål som utformas för t.ex. läkarprogrammen på de olika lärosätena som tar sin utgångspunkt i Högskoleförordningen) och kursmål. Dessa mål är i olika grad specifika och detaljerade. Mål som ska fungera i konstruktivt länkad utbildning bör vara tämligen specifika. De s.k. kursämnena, som utvecklats av Socialstyrelsen med hjälp av läkarprofessionen och som tillhandahålls av Socialstyrelsen fr.o.m. början av 2015, samt mål i kursplaner, kursbeskrivningar eller dylikt (de dokument som ligger till grund för och beskriver specifika kurser kan benämnas olika) utgör exempel på mål som är (eller bör vara) tillräckligt specifika (och i vissa fall detaljerade) för att fylla en sådan funktion.

6 Mål som främjar konstruktiv länkning i utbildning/undervisning
Ska kunna följas upp/måluppfyllelsen ska kunna ”mätas” Anger på ett konkret sätt vad deltagaren förväntas kunna göra efter genomgången utbildning (ex. kurs) Hur deltagaren visar upp sin kompetens, ex. i tjänstgöring i skriftlig examination Bygger på ett eller flera verb som länkar mellan/tar sig uttryck i: Det förväntade utfallet Utbildnings/undervisningsaktiviteterna Uppföljning/bedömning/examination/utvärdering Bygger på ett eller flera verb som uttrycker aktivitet (”aktiva verb”) xxx Xxx

7 Att utforma kursämnen – så här arbetade vi
Identifiera kompetens som bör ut- vecklas i kurs Formulera kursämnen Definiera kursämnen i kompetens-mål Så här arbetade vi med kursämnena i workshoppar med medicinskt sakkunniga: 1) Genom ”brainstorming” identifieras och formuleras den kompetens inom ett specifikt område/i en specifik specialitet som ST-läkaren bör utveckla genom att delta i kurser 2) Det som ”brainstormats” sorteras, grupperas och namnges = kursämnen formuleras 3) Kompetensmål för kursämnet utarbetas

8 Blooms reviderade taxonomi
Skapa Designa, producera, generera Blooms reviderade taxonomi och taxonomitabell som redskap för att formulera efterfrågad kompetens Värdera Utvärdera, bedöma, kritisera Analysera Särskilja, organisera, kategorisera, jämföra Blooms reviderade taxonomi och taxonomtabell kan användas för att ”ringa in” och på ett konkret sätt uttrycka den kompetens som en deltagare förväntas ha uppnått efter en genomgången utbildningsaktivitet. Blooms reviderade taxonomi innebär en kategorisering av verb i termer av grad av kognitiv komplexitet. Utgångspunkten är att det innebär en lägre grad av kognitiv komplexitet att exempelvis beskriva eller namnge något än att organisera eller bedöma det samma. Verben längst ner i pyramiden uttrycker kognitiva processer som rymmer en lägre grad av komplexitet, medan verben högre upp i pyramiden uttrycker kognitiva processer som rymmer en högre grad av komplexitet. Taxonomin innebär också en gradering från det konkreta till det mer abstrakta. Verben längst ner uttrycker konkreta handlingar/operationer (sådana vi kan ”ta på”, observera …), medan de som placerats högre upp uttrycker handlingar/processer på en högre abstraktionsnivå. Tillämpa Använda, implementera Förstå Exemplifiera, sammanfatta, förklara, klassificera Blooms reviderade taxonomi (Andersson & Krathwohl, 2001) Minnas Lista, beskriva, namnge

9 Blooms reviderade taxonomitabell
(Andersson & Krathwohl, 2001) Kognitiva processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa - Beskriva - Namnge - Lista -Sammanfatta - Exemplifiera - Klassificera - Förklara Implement-era Använda - Kategorisera - Organisera - Jämföra - Särskilja - Utvärdera - Bedöma - Kritisera - Producera - Generera - Designa Kunskapsdimension Fakta-kunskap - Terminologi - Detaljer och delar Begrepps-kunskap - Klassificeringar och kategorier. - Principer och generaliseringar - Teorier, modeller och strukturer Procedur- kunskap - Tekniker och metoder - Färdigheter och algoritmer - Kriterier för metoders tillämplighet Metakognitiv kunskap - Strategier för kognition - Strategier för att kontrollera kognition - Strategier för olika kontexter/villkor Blooms reviderade taxonomitabell är tvådimensionell. På X-axeln återfinns de verb som inryms i taxonomin/triangeln, men här är den kognitiva komplexiteten/abstraktionsnivå ordnad från vänster till höger i stället (ju längre till höger desto större kognitiv komplexitet/abstraktionsnivå). På Y-axeln återfinns olika kunskapsdimensioner: Faktakunskap, Begreppskunskap, Processkunskap och Metakognitiv kunskap*. Ett kompetensmål som på ett konkret sätt uttrycker den kompetens som efterfrågas efter genomgången utbildningsaktivitet bör formuleras med hjälp av ett (eller flera) verb (som uttrycker avsedd grad av komplexitet) – på x-axeln i tabellen/diagrammet - och med ett substantiv/en substantivsats – på y-axeln - som uttrycker vilken kunskapsdimension vi talar om (handlar det exempelvis om detaljer och delar , om teorier och modeller eller talar vi om tekniker och metoder eller dess tillämplighet i en given situation?). Uttryckt med andra ord: Vad ska deltagaren kunna göra och med vad? Ett kompetensmål formuleras med andra ord i skärningspunkten mellan de olika axlarna i diagrammet. Vi kan också använda tabellen/diagrammet för att avgöra om ett redan utformat kompetensmål är formulerat så att det verkligen uttrycker den efterfrågade kompetensen och inget annat. Genom att placera ett redan formulerat kompetensmål i diagrammet (så att det ”hamnar rätt” i förhållande till kunskapsdimension och till verbets komplexitetsgrad) kan vi få syn på vilken ”nivå” vi ”lagt oss på” i formuleringen av målet och utifrån det avgöra om denna ”nivå” är den avsedda eller om målet bör skrivas om. *Metakognitiv kunskap handlar om individens kunskaper om sitt eget tänkande, ex: ”hur brukar jag tänka eller göra i ett sådant sammanhang, hur kan jag anpassa mitt tänkande/görande utifrån detta?”

10 Exempel på verb som uttrycker aktivitet (”aktiva verb”)
Beskriva Analysera Problematisera Tillämpa Tolka Exemplifiera Bedöma Strukturera Organisera Redogöra för Kategorisera Diagnostisera Implementera Klassificera Integrera Värdera Jämföra Förklara Återge Identifiera

11 Exempel på kompetensmål i kursämnen [1]
Exempel på mål som anger vad ST-läkaren ska kunna göra i sin kliniska vardag: Planera för uppföljning av patienter. Omvärdera tidigare ställningstaganden (egna och andras). Tillämpa självkännedom i arbetet, t.ex. i hanterandet av stressiga situationer. Dokumentera bakgrund till medicinskt ställningstagande. Identifiera symtom och bedöma vårdnivå för cystisk njursjukdom, hemolytisk uremiskt syndrom, kronisk njurinsufficiens, tubulära sjukdomar och njursten. Kompetensmålen ska ange den kompetens som ST-läkaren förväntas ha uppnått efter genomgången kurs i ämnet. De kan [1] vara formulerade så att de anger vad ST-läkaren ska kunna göra (eller egentligen visa upp att han/hon kan göra) i sin kliniska vardag. Ofta rör det sig då om procedurkunskap.

12 Exempel på kompetensmål i kursämnen[2]
Exempel på mål som anger vad ST-läkaren ska kunna visa upp vid en examination (ofta rör det sig om fakta- eller begreppskunskap): Beskriva HLA-systemet och dess betydelse vid transplantation och diagnostik. Redogöra för mekanismer för resistensutveckling vid läkemedelsanvändning. Jämföra olika dialysformer. Redogöra för basal farmakokinetik och hur den påverkas av nedsatt njurfunktion. Redogöra för risker med röntgenstrålning. Redogöra för principer för mjukdelshantering vid öppna skador och i samband med operation. De kan annars [2] formuleras så att de uttrycker vad ST-läkaren ska kunna visa upp att han/hon kan vid en examination. Ofta rör det sig då om fakta- eller begreppskunskap.

13 Mer information finns på: