Lag och rätt Utveckla din förmåga att Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Nu jobbar vi med den ”rättsliga samhällsstrukturen” i vårt samhälle.

Lgr 11 – så här står det i läroplanen: Centralt innehåll Rättsystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Kunskapskrav (E, C och A) Jag har kunskaper om olika samhällsstrukturer. (bas, goda och mycket goda kunskaper) Jag ska kunna undersöka och beskriva hur (sociala, mediala, ekonomiska, politiska och) rättsliga strukturer är uppbyggda och fungerar. Jag beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop inom och med varandra på ett enkelt, utvecklat eller mycket utvecklat sätt. Jag kan använda begrepp på ett ganska bra, bra eller mycket bra sätt när jag beskriver hur olika samhällsstrukturer hänger ihop inom och med varandra.

Ett brott begås…….. Polisen utreder – letar bevis, husrannsakan, förhör….. Åklagaren beslutar om åtal eller inte. Rättegång hålls. (Lyckta dörrar eller offentlig) Domare, nämndemän och notarie. Åklagare, försvarsadvokat, tilltalad, målsägare. Fälls och får påföljd (straff) eller frias.

Olika påföljder … Böter – den dömde måste betala en summa pengar (engångssumma eller dagsböter) Villkorlig dom – den dömde är fri men måste sköta sig, försörja sig och inte begå nya brott under 2 år. Skyddstillsyn – den dömde får en övervakare som kontrollerar att den dömde sköter sig. Samhällstjänst – den dömde arbetar av sitt straff utan lön hos tex en förening eller organisation. Särskild vård – Kan den som är psykiskt sjuk dömas till. Får vård istället för fängelse. Fängelse – den dömde blir frihetsberövad och får sitta av en bestämd tid inlåst på anstalt. Fotboja – Den som dömts till fängelse högst 3 månader kan få fotboja istället för fängelse. Personen bevakas elektroniskt och får bara lämna hemmet för att arbeta, gå i skolan och liknande.

Rättssäkerhet En av de viktigaste grunderna i en demokrati att det finns en rättsäkerhet. Lagarna måste gälla alla. Staten ansvarar för påföljderna Få sin sak prövad i en opartisk domstol Tydliga lagar (som inte ska kunna tydas på flera sätt) Möjlighet att kunna överklaga en dom Skadestånd om domen blivit fel

Domstolar I Sverige finns tre domstolsnivåer: TINGSRÄTTEN (97 st). Prövar mål som handlar om brott, brottmål, men också när människor är oense tex vårdnadstvist, tvistemål. …….överklagar…..går vidare till: HOVRÄTTEN (6st). … går att överklaga igen, men bara om brotten skulle kunna tolkas på ett annat sätt och då domen kan få betydelse för tolkning i framtiden, till….. HÖGSTA DOMSTOLEN (Finns bara i Stockholm)

Våra lagar Norm – ”oskrivna lagar”. Hur vi uppträder mot varandra. Regel – mer tydlig än en norm och ofta nerskriven. Tex. ordningsregler i skolan, på volleybollträningen. LAGAR – stiftas av riksdagen. Vilka rättigheter och skyldigheter vi har i samhället. De är till för att skydda alla och allt (Människor, djur, miljön, statens och enskildas egendom) Viktigt att lagarna är rättvisa och har folkets stöd. ”Lagarna speglar det samhälle vi lever i” – ett lands historia, människors sätt att leva, religion och traditioner påverkar vilka lagar som finns i landet.

Böckerna kallas Svenska Författningssamling Sveriges rikes lag Böckerna kallas Svenska Författningssamling Lagboken är indelad i avsnitt som kallas balkar. De har namn efter vad de handlar om, tex äktenskapsbalken, brottsbalken. Delas in i områden: civilrätt (mellan privatpersoner eller person – företag), straffrätt (brott som misshandel, stöld) och offentlig rätt (mellan person och myndighet) Ex: offentlig rätt: Skollagen som bland annat tar upp elevinflytande, gratis material och lunch (ovanligt med så många rättigheter i andra länder)

Från brott till påföljd … en sammanfattning Brott anmäls till polisen Förundersökning Misstänkt förhörs Åtalsprövning Åtal väcks Domstolen dömer (frikänd, skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, särskild vård, fängelse (fotboja). Ej åtal Polisen Åklagare Domstol Åtalsunderlåtelse Socialtjänsten

www.kriminalvården.se ……en sammanfattning…… Kort om Kriminalvården Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård*. Myndighetens övergripande uppgift är att tillsammans med polis, åklagare och domstolar minska brottsligheten och öka människors trygghet. Kriminalvården lyder under regeringen och hör till Justitiedepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Verksamheten inriktas på åtgärder som syftar till att påverka den dömde att inte återfalla i brott. Verksamheten ska värna en human människosyn och präglas av respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. De som avtjänar sina straff ska göra det på ett säkert sätt, och det ska inte vara möjligt att begå brott under tiden. Förberedelsen för frigivningen sker successivt från första dagen av straffet. Det viktigaste målet för kriminalvården är att antalet återfall i brott ska minska. Det uppnås genom ett aktivt påverkansarbete med bland annat behandlingsprogram, sysselsättning och möjlighet för de intagna att förbättra bristande skolgång. (*Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård, är villkorligt frigivna och de klienter som har fotboja istället för fängelsestraff.)

Brottsoffers situation. Många som drabbas mår dåligt, är rädda, otrygga och känner panik. Brottsofferjouren har utbildade stödpersoner som kan lyssna och komma med råd. (Finns på över 100 platser i Sverige). Kan erbjuda stöd under rättegången, kontakter med myndigheter eller andra praktiska saker.

Här är kopior på våra uppgifter som vi gjort. Polisanmälan - Polisanmälan är att man anmäler till polisen att man har sett/misstänker ett brott.   Förundersökning - Förundersökning är att polisen försöker ta reda på något mer om det misstänkta brottet. Åklagaren måste hitta bevis för att ett brott begåtts. Förhör- Förhör är att polisen frågar ut en person som misstänkts för brott. Åklagare - Åklagare är statens representant och ska hitta bevis för att en misstänkt brottsling är skyldig till ett brott. Om han eller hon inte kan hitta bevis som domstolen kan pröva, kan inte en rättegång genomföras. Anhållas – Åklagaren kan anhålla en misstänkt om brottet är allvarligt. Den misstänkte får stanna i häktet för förhör i högst 3 dagar. Ibland kontaktar polisen socialtjänsten, som får utreda, när då? När man är under 15 år. Varför? Personer under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till böter eller fängelse. Husrannsakan - husrannsakan undersöker den misstänktas hem i jakt efter fler bevis. Åtalsunderlåtelse - Ungdomarkan få åtalsunderlåtelse om de är under 18 år och har begått ett brott för första gången och om brottet inte är allvarligt. Då hålls ingen rättegång. Åtala - Åklagaren åtalar en misstänkt när man anser att skulden till ett brott bör prövas i tingsrätten. Försvarsadvokat - Försvarsadvokaten ska hjälpa och stödja den misstänkta och bevaka dennes rättigheter. Alla i Sverige som anhålls eller häktas har rätt till en försvarsadvokat. Socialtjänsten - Socialtjänsten ska se till att gamla, sjuka och de som är funktionshindrade ska få den hjälp de behöver. Socialtjänsten ska också se till att barn och ungdomar med problem får hjälp och stöd. De ska också ordna familjehem eller hem för vård för de barn och ungdomar som inte kan bo hemma hos sina föräldrar.

Här är orden från pappret där du skulle para ihop rätt ord med rätt beskrivning.   Signalement – Beskrivning av person eller kläder. Notarie-Person som för protokoll under rättegång Förundersökning-Polisen försöker ta reda på fakta Häktning-Förvara en misstänkt inlåst en viss tid Begå mened-Att ljuga under en rättegång Vittne-den eller de som sett ett brott begås Misstänkt- En person som man tror har begått ett brott Straffmyndig-Blir man när man fyllt 15 år. Brottsregister-Lista över straffade personer Husrannsakan-Polisen genomsöker en misstänkts lägenhet Fotboja- kan man dömas till istället för att sitta på anstalt. Samhällstjänst-Straffet innebär att arbeta utan lön Högsta domstolen-Den domstol vars beslut du inte kan överklaga Tingsrätten-Den domstol man först möter Brottsofferjouren-Ger hjälp till den som blivit utsatt för brott Förtal-Att sprida lögner om en annan person Böter-Döms man till vid lindriga brott som snatteri.

Här är anteckningarna vi gjorde angående rättegång: Lyckta dörrar-Endast de åtalades närmaste anhöriga får närvara. Offentlig-Vem som helst får närvara under rättegången.    Under rättegången finns följande närvarande:   Domare-Utbildad att tolka och döma enligt plan. Nämndeman-Valda politiker. Ingen juridisk utbildning, andra jobb också. Notarie-Domstolssekreterare, för protokoll. (skriver) Vittne-Kallas in när det är deras tur att berätta vad de sett osv…Avlägger vittnesed = Lovar att tala sanning. Målsägare-Den utsatta eller den som lidit skada av ett brott. Tilltalade-Den/de som är misstänkta för ett brott.   Så här kan det gå till under en rättegång: Åklagaren läser upp åtalet Åklagaren frågar: Erkänner eller förnekar brott? Tilltalade svarar Vittnen utfrågas efter avlagt vittnesed Dommaren berättar information som kan vara viktig i fallet ex. vad socialtjänsten kommit fram till… Slutplädering-Sammanfattning vad bägge sidor kommit fram till: Åklagaren berättar om bevis och vilken påföljd (straff) den tilltalade bör få. Försvarsadvokaten berättar sin syn på brottet och eventuella påföljder (straff) som den tilltalade bör få. Alla får lämna rättsalen utom domaren och nämndemän. De har enskild överläggning=går igenom fallet, tar ställning och bestämmer en dom. Alla kan komma in igen. Domaren läser upp domen : Fälls, får påföljd (får straff) , eller förklaras oskyldig.

Inför prov: Jag ska visa att jag har kunskaper om och kan beskriva den rättsliga samhällsstrukturen i Sverige. När jag gör det använder jag rätt begrepp. Det kan jag göra genom att känna till: Ord och begrepp inom ämnet – enligt mina anteckningar. Hur rättsystemet är uppbyggt och hur gången är från brott till straff. (polisens arbete, åtal, åklagare/försvaradvokat, domstolar, påföljder osv) Vad rättssäkerhet innebär. Kriminalvårdens uppgift Brottsoffers situation och hjälp som finns. Till min hjälp har jag mina anteckningar och uppgifter jag gjort. Jag kan också använda PowerPoint som jag fått av Ulrika. Kunskapskrav (E, C och A är i fet kursiv stil) Samhällsstrukturen vi håller på med nu är den rättsliga. Jag har kunskaper om olika samhällsstrukturer (bas, goda och mycket goda kunskaper)   Jag ska kunna undersöka och beskriva hur (sociala, mediala, ekonomiska, politiska och) rättsliga strukturer är uppbyggda och fungerar. Jag beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop inom och med varandra på ett enkelt, utvecklat eller mycket utvecklat sätt. Jag kan använda begrepp på ett ganska bra, bra eller mycket bra sätt när jag beskriver hur olika samhällsstrukturer hänger ihop inom och med varandra.