UPPLYSNINGEN

Under 1700-talet började flera författare och filosofer att kritisera samhällsordningen. De ansåg att det borde vara större jämlikhet mellan människorna. Duglighet – inte stånd – skulle avgöra människornas ställning i samhället.

Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. "Alla människor är kapabla att tänka själva", menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro på det som olika kyrkor lär ut och det som prästerna predikar.

En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika människor i samverkan.

De samhällskritiska idéer som framfördes under 1600- och 1700-talet kallas med ett gemensamt namn för UPPLYSNINGEN

TIDIGARE NYA TANKAR På grund av syndafaller var människan ond av naturen Människan var av naturen god

TIDIGARE NYA TANKAR Meningen med livet var att bli salig efter döden genom att tro på kyrkans lära och följa kyrkans bestämmelser Meningen med livet var att man skulle bli lycklig i livet på jorden

TIDIGARE NYA TANKAR Kunskap och upplysning var nödvändig för att befria människor från vidskepelse och okunnighet Filosofer och författare fick en viktig uppgift att upplysa folket Gud hade skapat ordningen i samhället och kungen hade fått sin makt av Gud. Därför var det synd att kritisera samhällsordningen

VOLTAIRE (1694-1778) Fransk författare Framförde idéer lättfattligt i pjäser och böcker Candide Angrep katolska kyrkan och adeln Härskare skulle behandla folk humant Ville öka respekten för andras tankar och åsikter Var ej för demokrati

ROUSSEAU(1712-1778) Schweizare verksam i Frankrike Tillbaka till naturen ”vilden” var den lyckligaste Kungar hade missbrukat sin makt Émile om uppfostran Ansåg ej att flickor behövde utbildning Folkviljans makt skulle styra

MONTESQUIEU (1689-1755) Fransk domare och författare Om en människa får för stor makt missbrukar hon den Teorier om maktfördelning har påverkat lagstiftningen och rättsystemet i många länder

verkställande dömande lagstiftande

ENCYKLOPEDIEN Omfattande uppslagsverk Innehöll bland annat nya vetenskapliga rön Utgavs 1751-80 Utgivningen stoppades Diderot och d´Alembert

naturvetenskap humanism utbildning frihet empirism natursvärmeri kunskap