Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar Johanna Öhman MSB (Stockholm) 1

Från totalförsvar till krishantering FÖRR ÖCB Funktionsansvariga myndigheter Planering mot höjd beredskap och krig Kommunerna: Lagen om civilt försvar NU MSB Samverkansansvariga myndigheter Planering mot och samverkan kring svåra påfrestningar på samhället i fred Kommunerna: Lagen om extraordinära händelser (Lagen om civilt försvar)

Hot Mål Medel S Frihet Territoriell integritet Krig Totalförsvar Svåra på-frestningar på samhället i fred Nationell säkerhet - Funktion Tillit Ett nytt krishanterings- system Normala olyckor Liv Egendom Miljö Polis Räddningstjänst Sjukvård

Samordning och samverkan vid kriser i fred Central nivå Departement och sektorsmyndigheter Regeringen Regional nivå X 21 länsstyrelser Lokal nivå X 290 kommuner I - Krishanteringssystemets grundprinciper Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen II - Krishanteringssystemet bygger på: Områdesansvar Sektorsansvar III - Systemförändringar Nytt planeringssystem Nya samverkansområden (6 st) Ny samordnande myndighet KRISHANTERINGSSYSTEMET BILD 1

Strategi för Sveriges säkerhet - antagen av regeringen 2006 En samlad syn på säkerhet mål för säkerhetsarbetet hot mot säkerheten och medel för att stärka säkerheten Målen är att värna: befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Prop. 2005/06:133 – Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1)

Alltid redo – Utredning 2007, låg till grund för skapandet av den nya Myndigheten Krisberedskapsmyndigheten och Statens Räddningsverk avvecklades sista december 2008 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB - bildades den 1 januari 2009

Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Verksamhetsområde 1 §     Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Myndigheten ska; utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser, bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser, följa upp och utvärdera arbetet med samhällets krisberedskapsarbete och se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde.

Samhällsskydd och beredskap MSB Samhällsskydd och beredskap Förebygga Förbereda Hantera Hantera Lära De fyra sakavdelningarna bygger – som jag nämde tidigare – på de olika faserna i krishantering: Förebyggande avdelningen som jobbar med risk- och sårbarhetsanalyser, tillståndsgivning när det gäller explosiva varor, skydd av samhällsviktig verksamhet, klimatförändringar och naturolyckor samt informationssäkerhet. Den förberedande avdelningen jobbar med att bygga förmåga hos aktörer – genom utbildning och övningar. Inom den hanterande avdelningen finns MSB:s operativa nav. Där har vi vår beredskapsorganisation, med en tjänsteman i beredskap som är tillgänglig 24/7. kopplat till beredskapsorganisationen har vi även ett antal funktioner som snabb kan vara igång vid en händelse. Inom den här avdelningen har vid också vår insatsverksamhet, där fokus ligger på internationella humanitära och fredsfrämjande insatser. Idag har vi ett 50-tal pågående insatser i XX olika länder. Inom avdelningen finns även den verksamhet som jag ansvarar för – utvecklingen av MSB:s uppdrag att utveckla koncept för att underlätta för olika aktörer att samverkan vid en kris. Den kommer jag att återkomma till. Slutligen har vi avdelningen för utvärdering och lärande, som ansvarar för inriktningen av fortsatt verksamhet inom krisberedskap, de 6 samverkansområdena, fördelningen av krisberedskapsanslaget samt utvärdering, forskning och tillsynsverksamhet.

MSB:s hanterande arbete Aktuellt läge utifrån lst och SMHI rapportering Analys av konsekvenser för samhället Förstärkningsresurs (barriär, pump, sandsäck, personal) Internationellt stöd Stöd till koordinerat beslutsfattande Samordnad information till allmänheten Lägesbild (bild från vårflodsrapportering från MSB v13) MSB:s lägesbild används både internt som beslutsunderlag och för att informera externt till exempelvis Regeringskansliet. Varje morgon klockan nio samlas myndigheten för att gemensamt gå igenom inträffade och förväntade händelser. När något påkallar en höjd bevakning, till exempel höga flöden, avsätts särskilda resurser och en särskild lägesrapport kan produceras vilket skedde i samband med vårfloden. Då samlade MSB in information från länsstyrelser och SMHI för att djupare analysera och informera om situationen. Även konsekvenser analyseras vilket skedde på uppdrag av Regeringen i år. Det viktigaste redskapen för att skapa lägesbilden är samverkan med de aktörer som har den primära informationen. Förutsättningarna för god samverkan i det operativa skedet skapas i många fall i det förebyggande arbetet. MSB:s lägesbild för vårfloden togs fram i samarbete mellan experter på förebyggande av naturolyckor och ansvariga för omvärldsbevakning. Vid eller inför en omfattande händelse som t.ex. en översvämning är det väsentligt att känna till hur samhället i stort kan drabbas av situationen. I första hand kan verksamheter som finns inom det översvämmade området drabbas men i andra och tredje hand kan även andra verksamheter komma att drabbas. MSB gör därför geografiska analyser och kombinerar dessa med analys av hur beroenden mellan verksamheter kan ge ytterligare konsekvenser för samhället. Inom det översvämmade området kan det finnas bostäder men också vägar, järnvägar och andra samhällsviktiga verksamheter. Hindrad framkomlighet för transporter kan bland annat innebära att leveranser av kritiska varor försenas. Dessa analyser är komplicerade och resurskrävande och arbetet är fortfarande under utveckling. Stödinsats (bild på barriär typ Damlite som MSB stödde med i Hultsfred) Varje kommun ska planera för de händelser som kan inträffa i den egna kommunen, enskilt och i samverkan med andra. Det gäller naturligtvis också översvämningar. MSB:s förstärkningsresurser blir aktuella först när den kommunala nivån inte räcker till. I regel har MSB vid det skedet redan en god bild av läget som jag sa nyss, mycket genom vår samverkan med länsstyrelserna. För MSB är det i det här skedet också viktigt att länsstyrelsen är med på banan så att vi är trygga i att samverkan i regionen har skett. I år har vi gjort två sådana stödinsatser med barriär, i Hultsfred och Värnamo. Jag vill säga att samarbetet med kommuner och länsstyrelser fungerade bra och vi där såg styrkan i att vi har samlat såväl förstärkningsresurserna som samordningsverksamheten i en myndighet. För översvämning har MSB 3 km barriär som införskaffades efter översvämningarna i Arvika, tre riktigt stora pumpar (16000l/minut) och ca 300000 sandsäckar som vi fått av försvaret. Till detta har vi särskilt utbildad personal som kan skickas vid behov. Hittills har dessa resurser aldrig uttömts men de är inte dimensionerade för att ersätta den lokala beredskapen. I sista hand kan MSB också begära internationellt stöd. Från i slutet på sommaren kommer MSB också tillsammans med Finland förvalta en särskild översvämningsmodul med 2 km barriär och personal för EU-kommissionens räkning. För att använda den måste vi dock gå ut med en begäran om stöd inom EU. Samordning (bild från krisinformation.se) Vid en större kris är det viktigt att varje aktör utför de uppgifter man har ansvar för normalt enligt ansvarsprincipen. Samtidigt är det viktigt med ett koordinerat agerande när aktörernas åtgärder påverkar varandra. I denna balans finns MSB:s samordningsuppdrag och ambitionen att åstadkomma ett koordinerat beslutsfattande utan att dra ner effektiviteten i var och ens krishantering. Grundredskapet är att se till att aktörerna kommer samman före och under kriser genom samverkanskonferenser, upprätthållande av nätverk med de sk ”TIB-myndigheterna” etc. MSB:s styrka som nod är att vi kan tillhandahålla olika verktyg som är attraktiva för de inblandade i en kris. Det är praktiska saker som att sätta ihop en telefonkonferens med många deltagare men också upprätthållandet av den samlade lägesbilden, möjlighet till stöd med förstärkningsresurser och inte minst stöd i en samlad krisinformation till allmänheten. Vår erfarenhet det senaste året är att det finns en vilja till samverkan och att man välkomnar MSB:s roll som nod i detta arbete. I många fall är allmänhetens reaktion inför en händelse minst lika allvarlig som själva händelsen i sig eller ännu allvarligare och måste få lika mycket uppmärksamhet i hanteringen. MSB har här fler verktyg såsom den myndighetsgemensamma webbportalen krisinformation.se där man på ett ställe kan få länkar till alla inblandade aktörers information om en kris. MSB kan också snabbt aktivera ett call center som svarar direkt på frågor från allmänheten. Allt detta avlastar inblandade myndigheter och hjälper själva hanteringen i och med att allmänheten får korrekt information. De olika instrumenten stödjer också varandra. De frågor som ställs i call centret statistikbehandlas och får standardiserade svar som kan läggas ut på hemsidan och de olika aktörerna kan sedan enkelt länka till Krisinformation.se och slipper arbetet med att lägga ut alla frågor och svar på sin egen webbsida. På det sättet får man en bild av hur allmänheten uppfattar en händelse och kan därmed kommunicera bättre. För att stödja hanteringen har särskilda informatörsnätverk skapats. Det senaste året har vi sett en mycket stor vilja till samverkan inom detta område med gemensamma presskonferenser, gemensamt informationsmateriel etc. Helheten I praktiken fungerar dessa olika delar av den operativa hanteringen tillsammans i nära samklang. Jag har redan nämt att lägesbilden förstås är ett viktigt ingångsvärde när vi beslutar om stödinsats. Vid samverkanskonferenser deltar MSB i sin stödinsatsroll och ”blir samordnad” som övriga aktörer. Lägesbilden är både ett bidrag till, och en produkt av, samverkan med berörda aktörer. Sammantaget stärker de olika instrumenten i MSB:s operativa hantering varandra till en fungerande helhet.

Krisledande myndighet? Ansvarsprincipen – innebär att den som bedriver en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Närhetsprincipen – innebär att en kris ska hanteras så nära medborgarna som möjligt. Likhetsprincipen – innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållanden som under kris eller krig. (Förordning 2006:944 om krisberedskap och höjd beredskap). Ansvarsprincipen – innebär att den som bedriver en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Närhetsprincipen – innebär att en kris ska hanteras så nära medborgarna som möjligt. Likhetsprincipen – innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållanden som under kris eller krig. Ansvarsprincipen – innebär att den som bedriver en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Närhetsprincipen – innebär att en kris ska hanteras så nära medborgarna som möjligt. Likhetsprincipen – innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållanden som under kris eller krig. (Förordning 2006:944 om krisberedskap och höjd beredskap). MSB bildades den 1 januari i år och består av de tre nedlagda myndigheterna – KBM, Räddningsverket och SPF. Bildandet av den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap syftade till att bilda en myndighet för att kunna erbjuda ett sammanhållet stöd till kommuner, myndigheter osv. när det gäller olyckor, kriser och säkerhet. Tanken med detta är att skapa en effektivare verksamhet och öka krishanteringsförmågan i samhället.

Regeringens förtydligande av ansvarsprincipen ”I ansvarsprincipen, som innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer, ingår även att initiera och bedriva samverkan. Förmågan att samverka över sektorsgränserna bör förbättras.” Den svenska krishanteringen bygger på tre principer: Likhetsprincipen – att en kris ska hanteras så mycket inom ramen för den ordinarie organisationen som är möjligt Närhetsprincipen – en kris ska hanteras där den uppstår Ansvarsprincipen – att en aktör som är ansvarig för en verksamhet också är den när en kris inträffar inom den verksamheten. I den senaste svenska krisberedskapsproppen förtydligade regeringen vad man avsåg med ansvarsprincipen och utvidgade den till att man inom ansvarsprincipen även har ett ansvar att samverka med andra berörda aktörer. Förmågan att samverka över sektorsgränserna är något som behöver förbättras. 12

MSB:s roll under en allvarlig händelse: ”… ska se till att berörda aktörer får tillfälle att: samordna krishanteringsåtgärderna, samordna information till allmänhet och media, effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder.”

Samordnad information till allmänheten Stöd till koordinerat beslutsfattande Krisinformation.se Informationsnummer SINDRA, stöd till drabbade och anhöriga Kriskommunikation Informatörsnätverk Frågor och svar Samverkanskonferenser inför och under händelser Lägesrapportering Tvärsektoriell bild av läget Beslut Konsekvensanalyser Förtydligande Resursmäkling WIS, Rakel TiB-nätverk

Exempel på samordningsuppdrag Förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i EU Den nya influensan Snöoväder Takras Höga flöden Konsekvenserna av vulkanaska Terrorhot …alltid ur perspektivet – tvärsektoriellt och vad är konsekvenserna för samhällsviktiga verksamheter?

MSB:s arbete med vulkanaskan Regelbundna samverkanskonferenser med ansvariga myndigheter Regelbundna konferenser för samordnad information till allmänheten FaQ-listor Löpande lägesuppföljning och rapportering till Regeringskansliet (Fö) och aktörer Vad är det vi egentligen gör då, när vi stödjer samordningen under en händelse? Ja, i samband med den nya influensan har vi löst den här uppgiften genom löpande lägesuppföljning och rapportering till Regeringskansliet, täta kontakter med andra ansvariga myndigheter, och regelbundna samverkanskonferenser via telefon med representanter för ett stort antal myndigheter på central nivå och med länsstyrelserna. Det allra tydligaste stödet till samordning ger vi när det gäller information till allmänheten. Två gånger per dag har vi hållit i samverkansmöten med de ansvariga myndigheternas informatörer för att säkerställa att informationen är avstämd mellan myndigheterna och för att löpande uppdatera en gemensam databas med frågor och svar. För närvarande finns cirka 80 frågor och svar som myndigheterna är överens om. Frågorna och svaren publiceras på Krisinformation.se och används också av det callcenter som sköter myndigheternas gemensamma telefonlinje 020-20 20 00 Krisinformation.se har haft cirka tiotusentals besök sedan medierna började skriva om influensan. Telefonlinjen har tagit emot mellan 100 och 150 samtal per dag. Det har inneburit en direkt avlastning av myndigheternas experter. Vad har vårt arbete bidragit till hittills då? Jag försökte besvara den frågan när jag i förra veckan mötte riksdagens försvarsutskott och socialutskott. Så här sa jag då: Det är svårt att mäta värdet av den samordning som har skett i hanteringen av den nya influensan, men … … de ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete … budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade … mediernas rapportering har i stort varit balanserad och saklig – särskilt vid en internationell jämförelse … det finns inga tecken på överdriven oro hos befolkningen … de allra flesta frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan och har inte behövt hissas till regeringen. 16

MSB:s arbete med vulkanaskan krisinformation.se Normalt ca 600 besök/dygn Fredag 16 april 28 000 besök Länkar till och från Krisinformation.se och FaQ från myndigheter och kommuner Vad är det vi egentligen gör då, när vi stödjer samordningen under en händelse? Ja, i samband med den nya influensan har vi löst den här uppgiften genom löpande lägesuppföljning och rapportering till Regeringskansliet, täta kontakter med andra ansvariga myndigheter, och regelbundna samverkanskonferenser via telefon med representanter för ett stort antal myndigheter på central nivå och med länsstyrelserna. Det allra tydligaste stödet till samordning ger vi när det gäller information till allmänheten. Två gånger per dag har vi hållit i samverkansmöten med de ansvariga myndigheternas informatörer för att säkerställa att informationen är avstämd mellan myndigheterna och för att löpande uppdatera en gemensam databas med frågor och svar. För närvarande finns cirka 80 frågor och svar som myndigheterna är överens om. Frågorna och svaren publiceras på Krisinformation.se och används också av det callcenter som sköter myndigheternas gemensamma telefonlinje 020-20 20 00 Krisinformation.se har haft cirka tiotusentals besök sedan medierna började skriva om influensan. Telefonlinjen har tagit emot mellan 100 och 150 samtal per dag. Det har inneburit en direkt avlastning av myndigheternas experter. Vad har vårt arbete bidragit till hittills då? Jag försökte besvara den frågan när jag i förra veckan mötte riksdagens försvarsutskott och socialutskott. Så här sa jag då: Det är svårt att mäta värdet av den samordning som har skett i hanteringen av den nya influensan, men … … de ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete … budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade … mediernas rapportering har i stort varit balanserad och saklig – särskilt vid en internationell jämförelse … det finns inga tecken på överdriven oro hos befolkningen … de allra flesta frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan och har inte behövt hissas till regeringen. 17

MSB:s arbete med vulkanaskan Vad är det vi egentligen gör då, när vi stödjer samordningen under en händelse? Ja, i samband med den nya influensan har vi löst den här uppgiften genom löpande lägesuppföljning och rapportering till Regeringskansliet, täta kontakter med andra ansvariga myndigheter, och regelbundna samverkanskonferenser via telefon med representanter för ett stort antal myndigheter på central nivå och med länsstyrelserna. Det allra tydligaste stödet till samordning ger vi när det gäller information till allmänheten. Två gånger per dag har vi hållit i samverkansmöten med de ansvariga myndigheternas informatörer för att säkerställa att informationen är avstämd mellan myndigheterna och för att löpande uppdatera en gemensam databas med frågor och svar. För närvarande finns cirka 80 frågor och svar som myndigheterna är överens om. Frågorna och svaren publiceras på Krisinformation.se och används också av det callcenter som sköter myndigheternas gemensamma telefonlinje 020-20 20 00 Krisinformation.se har haft cirka tiotusentals besök sedan medierna började skriva om influensan. Telefonlinjen har tagit emot mellan 100 och 150 samtal per dag. Det har inneburit en direkt avlastning av myndigheternas experter. Vad har vårt arbete bidragit till hittills då? Jag försökte besvara den frågan när jag i förra veckan mötte riksdagens försvarsutskott och socialutskott. Så här sa jag då: Det är svårt att mäta värdet av den samordning som har skett i hanteringen av den nya influensan, men … … de ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete … budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade … mediernas rapportering har i stort varit balanserad och saklig – särskilt vid en internationell jämförelse … det finns inga tecken på överdriven oro hos befolkningen … de allra flesta frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan och har inte behövt hissas till regeringen. 18

MSB:s arbete med vulkanaskan Vad är det vi egentligen gör då, när vi stödjer samordningen under en händelse? Ja, i samband med den nya influensan har vi löst den här uppgiften genom löpande lägesuppföljning och rapportering till Regeringskansliet, täta kontakter med andra ansvariga myndigheter, och regelbundna samverkanskonferenser via telefon med representanter för ett stort antal myndigheter på central nivå och med länsstyrelserna. Det allra tydligaste stödet till samordning ger vi när det gäller information till allmänheten. Två gånger per dag har vi hållit i samverkansmöten med de ansvariga myndigheternas informatörer för att säkerställa att informationen är avstämd mellan myndigheterna och för att löpande uppdatera en gemensam databas med frågor och svar. För närvarande finns cirka 80 frågor och svar som myndigheterna är överens om. Frågorna och svaren publiceras på Krisinformation.se och används också av det callcenter som sköter myndigheternas gemensamma telefonlinje 020-20 20 00 Krisinformation.se har haft cirka tiotusentals besök sedan medierna började skriva om influensan. Telefonlinjen har tagit emot mellan 100 och 150 samtal per dag. Det har inneburit en direkt avlastning av myndigheternas experter. Vad har vårt arbete bidragit till hittills då? Jag försökte besvara den frågan när jag i förra veckan mötte riksdagens försvarsutskott och socialutskott. Så här sa jag då: Det är svårt att mäta värdet av den samordning som har skett i hanteringen av den nya influensan, men … … de ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete … budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade … mediernas rapportering har i stort varit balanserad och saklig – särskilt vid en internationell jämförelse … det finns inga tecken på överdriven oro hos befolkningen … de allra flesta frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan och har inte behövt hissas till regeringen. 19

Effekten av samverkan De ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete Budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade Frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan Vad har vårt arbete bidragit till hittills då? Jag försökte besvara den frågan när jag i förra veckan mötte riksdagens försvarsutskott och socialutskott. Så här sa jag då: Det är svårt att mäta värdet av den samordning som har skett i hanteringen av den nya influensan, men … … de ansvariga myndigheterna har god kunskap om läget och varandras arbete … budskapen är i stor utsträckning avstämda och samordnade … mediernas rapportering har i stort varit balanserad och saklig – särskilt vid en internationell jämförelse … det finns inga tecken på överdriven oro hos befolkningen … de allra flesta frågor har kunnat lösas ut av myndigheterna i samverkan och har inte behövt hissas till regeringen. 20

Vägen framåt Vidareutveckla samordning av information till allmänheten Utveckla konceptet ”samverkanskonferens” Kommunikation Samverkanscentrum IT MSB:s organisation

Utmaningar Ansvarsprincipen Samverkan

Frågor johanna.ohman@msb.se 010-240 4080 / 076-1188736 23