Skatteutredningen. Genomförande och resultat i sammandrag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pengar har flera funktioner:
Advertisements

Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER.
Samhällsekonomi 2.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Konjunkturer.
JAKTEN PÅ DEN FÖRSVINNANDE SKATTEN GLOBALISERING OCH RÖRLIGA SKATTEBASER Klas Eklund 1.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Behovet av en ny skattereform
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Konjunkturläget, mars 2014.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Ekonomirapporten. April 2014
Ekonomiska kretsloppet
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Utbildningsstudien 2013: resultatredovisning. Allmänt om studien På uppdrag av LR (hösten 2012) Baserar sig på samma metod som ESF-finansierade projektet.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
Budget för landskapet Åland år Global ekonomi Världsekonomin återhämtar sig i rask takt –tyngdpunkt i länder stadda i utveckling, t.ex.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
School of Economics and Management | Department of Economics, Åsa Hansson Ett effektivt skattesystem Åsa Hansson.
PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Direktiv till Budget
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.

Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Skatteutredningen. Genomförande och resultat i sammandrag

Av uppdragsgivaren fastställda utredningspremisser Med undantag för den allmänna beskattningsbehörigheten sker inga andra ändringar lagstiftningsbehörighetens fördelning mellan självstyrelsen och statsmakten. Det statligt reglerade systemet för socialskydds- och pensionsinbetalningar ligger utanför skatteövertagandet   Den nuvarande huvudprincipen i självstyrelselagen om att lagstiftningsbehörighet och finansieringsansvar sammanfaller gäller fortsättningsvis (med undantag för delar av näringsstödet) Övertagande av beskattningsbehörigheten utesluter inte fortsatt finansiellt stöd från finska staten - via subventionerad egen statlig verksamhet som berör Åland och/eller finansiellt stöd direkt till självstyrelsen.

Specificering av utgångspunkterna Skatteövertagandet gäller alla inom den åländska skattejurisdiktionens territorium (inkl. ombordanställda). Ersätter i princip dagens skattefinansiella överföring till självstyrelsen. Samtliga av utredarna introducerade ändringar i de offentliga intäkter gäller ovan nämnda intäkter. Övriga till självstyrelsen influtna medel (avgifter, vinst från posten, PAF etc) berörs ej. Övertagandet av beskattningen leder till kostnadsansvar för skatteadministrationen (svårbedömd kostnad, flera alternativa lösningar) Staten har fortsatt kostnadsansvar för sin egen konsumtion på Åland samt för kostnader inom områden där riksbehörighet gäller. De inkomster och skatteliknande avgifter som staten/statens myndigheter uppbär på Åland eller av åländska aktörer i anslutning till dessa behörighetsområden kvarblir hos staten Trots huvudregeln om att finansieringsansvar följer behörighet/lagstiftningskontroll, skall samtliga statliga näringsstöd finansieras av självstyrelsen (gäller främst sektorerna sjöfart - exkl. ”sociala” restitutioner - och jordbruk)

Sjöfarten Utflaggningarna påverkar ekonomin under 2008 - 2010 Under hela studieperioden (2005-2020) ingår sjöfarten enligt bruttostödssystem i modellen vare sig under finländsk eller åländsk behörighet (avviker från utgångspremiss men modelltekniskt lättare) Den del av sjöfartsstöden som skall täcka restitutionen av delar av de sociala avgifterna finansieras av staten (social- och pensionsfondernas verksamhet under fortsatt riksbehörighet, ca hälften av sjöstöden) Utanför Åland bosatta sjömän blir källskatteskyldiga och betalar all inkomstskatt till Åland (återbetalas dock till fullo till rederierna), ca 10 meuro år 2005

Grundantaganden om statens (budget-) ekonomi Finländska statliga budgetinkomster stiger med 2,2% år fr.o.m 2013 (en nedgång före det) Statliga inkomstskatteintäkterna stiger efter nedgång med 1,45% per år Trendmässig nedgång i statliga inkomstskattenivån (0,5 procent) => klumpsummans skattebas stiger snabbare än flitpengens Antagandena om statsekonomins utveckling i kombination med antagandena om den åländska ekonomins utveckling viktiga för simuleringsresultaten gällande de ekonomiska konsekvenserna av ett skatteövertagande

Tre åländska konjunkturantaganden BASE – Basscenario med status quo angående skattebehörighet = den mest ”balanserade” utvecklingen BASESR – som BASE men lindrigare och kortvarigare recession under 2009-2011, snabbare tillväxt än under BASE därefter BASELR - som BASE men långvarig recession under 2009-2014 Trendmässiga förändringar i världsmarknadspriser och i efterfrågan för åländsk export (jordbruk upp, andra mest ned - i förhållande till KPI-utvecklingen)

Närmare innehåll av BASE – trendkonjunktur utan skatteövertagande Reallöner ökar med 1,9% per år Produktivitetsutveckling varierar per bransch 0-1,5 % Skalekonomier: fasta kostnaders andel 1,5-8,7% utflaggningar (Viking, Eckerö, Birka) Sänkning av matmomsen 2009-2010 Ålandsturismens volym växer med 0,5 % p.a. Men sjunker tillfälligt under lågkonjunkturen Sjöfartsstöden enligt bruttoprincip: alla in- och utbetalningar synliggjorda (modelltekniskt lättare så)

Närmare innehåll av BASESR Under 2009 - 2011: Nedgångar i exportpriser, exportefterfrågan Sparandet går upp men sjunker åter snabbare än i BASE Investeringarna mattas av Mindre nedgång i statens skatteintäkter än i BASE Ålandsturismens nedgång snabbare över

Närmare innehåll av BASELR Under 2009 - 2012: Större nedgångar i exportpriser, exportefterfrågan långsammare upphämtning, exportpriser stannar på lägre nivå Sparandet går upp mer än i BASE Investeringarna mattas av mer än i BASE Större nedgång i statens skatteintäkter än i BASE Ålandsturismen går ned mer än i BASE

Utredningens huvudresultat

A. Simuleringsresultaten av scenarierna utan ändrad skattebehörighet Kraftig ekonomisk nedgång 2009 – 2010 (BNP-förändring i %)

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) BNP-utvecklingen enligt de tre konjunkturscenarioalternativen I fasta 2005-års priser

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) Utvecklingen av de samlade ekonomiska resurserna (BNP) samt användningen av dem

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) Flyttningsrörelse och befolkningsutveckling enligt de tre konjunkturscenario- alternativen

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) Arbetslöshetens utveckling enligt de tre konjunkturscenarioalternativen

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) Utvecklingen av den offentliga sektorns sparande

Scenarier utan ändrad skattebehörighet (forts.) De tre konjunkturscenarioalternativens effekter på ”klumpsumman”, i 2005-års fasta priser

B. Simuleringarna av skatteövertagande utan inducerade ändringar i den åländska skattestrukturen (samt med strikt ”budgetdisciplin”) Svagt positiva effekter på den åländska makroekonomin och arbetsmarknaden BNP marginellt upp (totalt + 0,5% i slutet av perioden) Den privata konsumtionen stärks något (1 – 2 milj./år) Förbättrad extern balans (8 milj./år) Marginella förändringar i arbetslösheten (effektens storlek och förtecken beroende på konjunkturantagande) Inga större effekter på det samlade åländska överskottet/sparandet inom den offentliga sektorn Finansieringen av socialförsäkringssystemet genererar fortsatt stora sparandeöverskott (35 - 45 milj./år)

Skatteövertagandets (dvs scenario TXTO) makroeffekter skillnad mot basscenario (dvs BASE), under motsvarande år, procent

Förändring i offentliga inkomster (TXTO – BASE), miljoner euro (i 2005-års priser)

Förändring i offentliga utgifter (TXTO – BASE), miljoner euro (i 2005-års priser)

C. Scenariosimuleringar med ändrad skattestruktur Krav på budgetbalans/intäktsneutralitet Effekten på inkomstskattenivåerna vid ändrad moms

Ändrad skattestruktur och krav på budgetbalans (forts.) Makroekonomiska effekter av höjd resp. sänkt moms (trendscenario) OBS! Kommunerna vinnarna inom den offentliga sektorn på en momssänkning med ”skatteväxling” (intäktsneutralitet)

Scenarier med ändrad skattestruktur utan krav på budgetbalans/intäktsneutralitet Makroekonomiska effekter av ändrade skattesatser vid rörligt sparande/budgetunderskott (trendscenario)

Scenarier med ändrad skattestruktur (forts.) Effekter på arbetslösheten vid olika skattealternativ (med och utan budgetdisciplin, trendscenario)

Scenarier med ändrad skattestruktur: De viktigaste resultaten Sänkt skattetryck verkar stimulerande på ekonomin – det omvända gäller vid en höjning av skatterna De positiva effekterna av en skattesänkning föreligger oavsett konjunkturantagande Goda makroekonomiska effekterna vid en momssänkning och bibehållen budgetdisciplin De största efterfrågestimulansen och tillväxteffekterna ges vid skattesänkning utan budgetdisciplin – men på bekostnad av underskott och växande offentlig sektor Hållbar stimulans utan budgetunderskott och långsiktigt växande offentlig sektor nås vid momssänkning med ”skatteväxling”

D. Simuleringsresultatens fördelningseffekter Summerad ekonomisk nytta (EV-värden) för olika grupper vid skatteövertagande utan ändringar i beskattningen och vid olika konjunkturalternativ

Simuleringsresultatens fördelningseffekter (forts.) Indikerade välfärdseffekter vid skatteövertagande och förändrad skattestruktur (trendscenariot)

Huvudsakliga ”fördelningsresultat” Underlagsmaterial och modell gör här att resultaten bör ges en försiktigt indikativ tolkning Inga analyser av marginaleffekter i skattesystemet (d v s progressionen i inkomstbeskattningen beaktas inte) Simuleringarna tyder dock på ett positivt utfall av ett skatteövertagande för breda löntagargrupper, dock inte jordbrukare, pensionärer och utanför arbetsmarknaden stående grupper Sänkta skatter ger generellt sett ett positivt välfärdsutfall – särskilt om kravet på ”skatteväxling” släpps Det använda välfärdsmåttet innefattar inte de välfärdstjänster som offentliga sektorn producerar åt hushållen, utan beskriver nyttan genererad av förändringar i hushållens disponibla inkomster och av konsumtionen bekostad av hushållen själva

Samlad resultatredovisning och bedömning

De viktigaste resultaten Skatteintäkterna från Åland täcker med god marginal statens kostnader för självstyrelsen Egen beskattning utan ändrad skattepolitik skulle inte medföra några större förändringar i Ålands makroekonomiska utveckling Egen beskattning skulle generera en ökning av landskapets konsumtionsutrymme (någon fortsatt klumpsumma a la Grönland/Färöarna behövs inte) De ekonomiska effekterna av ett skatteövertagande är positiva för de flesta socioekonomiska grupper En aktiv egen skattepolitik med sänkta skatter skulle stimulera den åländska makroekonomin, men i de flesta fall på bekostnad av en försämrad offentlig budgetbalans Sänkt moms och stram budgetdisciplin ger den bästa kombinationen av tillväxtstimulans och en hållbar utveckling av den offentliga sektorns resurser

Övergripande slutsatser Utredningen ger inte något entydigt besked om huruvida den statliga kontrollen över beskattningen borde överföras till självstyrelsen Relativt små makroekonomiska skillnader i utfallet Det positiva utfallet av egen beskattning är delvis förorsakat av de närmaste årens förväntade kraftiga nedgång i klumpsummeöverföringen De intressanta möjligheter att bedriva en aktiv ekonomisk politik som utredningsresultaten indikerar är beroende av politikens utformning i övrigt Ett övertagande av den idag statliga kontrollen över beskattningen på Åland är ett politiskt projekt som måste avgöras utgående från politiska snarare än ekonomiska kriterier Argumenten för eller mot skatteövertagande gäller om synen på det åländska självstyrets innehåll och omfattning Ansvaret för den åländska beskattningen handlar därmed ytterst om vem – staten eller självstyrelsen – som skall ha den politiska makten över Ålands offentliga ekonomi