STÖD TILL ANHÖRIGA GÖTEBORGS STAD 2013 HELENE KARATAS Planeringsledare/Samordnare anhörigstöd GÖTEBORGS STAD

Definition anhörig-närstående Socialstyrelsen definierar begreppen så här: Närstående = den person som tar emot stöd (brukaren, patienten, omsorgstagaren) Anhörig = Den som ger stöd (make, maka, god vän, granne)

Vad hände juli 2009? SoL kap 5, § 10: ” Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionhinder”

Vad hände efter lagändringen? Göteborgs Stads Riktlinje KF 2010-12-09 Äldreomsorg och Funktionshinder Lagändringen berör Socialtjänstens alla målgrupper

Nätverk anhörigstöd Nätverket Anhörigstöd Göteborg Deltagare: Anhörigkonsulenter från stadens stadsdelar Verksamheterna ÄO och IFO-FH Ansvar/mandat för arbetet ligger i SDN

”Rapport SoS” ”Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser” - Postenkät - Urval - slumpmässigt till 15 000 hushåll i Sverige - Ålder 18 år och äldre

Resultat 1,3 miljoner personer, ca 20 % av den vuxna befolkningen, vårdar, stödjer eller hjälper en närstående Minst 900 000 av dessa är förvärvsarbetande Inga större skillnader mellan man-kvinna när det gäller tid och frekvens. Dock ger man och kvinna olika former av stöd

Resultat - fortsättning Män ger mer praktisk hjälp och oftare ekonomiskt stöd Kvinnor svarar oftare för tillsyn, personlig omvårdnad och umgänge Vanligt att man ger stöd i alla åldrar men mest mellan åldern 45-64 år

Resultat - fortsättning Olika former av omsorg i olika åldrar: 30-44 år: Omsorg till barn 45-64 år: Omsorg till föräldrar 65 och äldre: Omsorg till make, maka, partner Ju mer omsorg man ger desto mer påverkas den egna livskvaliteten till det sämre. Kvinnor påverkas mer än män

Resultat - fortsättning Endast 25% som ger omsorg känner till kommunens skyldighet att ge stöd Drygt 75% upplever att de inte behöver stöd Omsorgsgivare upplever generellt att de tar ett alltför stort ansvar för sina närstående och att det offentliga borde ta huvudansvaret

Socialstyrelsens slutsatser Omsorgsgivandet ligger på hög nivå i befolkningen och är vanligt i alla åldrar Omsorgen som ges personer emellan har en samhällsbärande funktion Attityden till att ge omsorg är positiv men de flesta anser att det offentliga borde ta huvudansvaret för att tillgodose närståendes behov av vård och omsorg

Socialstyrelsens slutsatser De som ger mycket omfattande omsorg löper en stor risk att själva uppleva sig ha en sämre livskvalitet Den offentliga vården och omsorgen måste uppmärksamma omsorgsgivarnas situation i ett tidigt skede och aktivt erbjuda stöd och hjälp Socialstyrelsen kommer följa upp denna studie under kommande år

Vägledningen -syfte Stöd för verksamhetsansvariga i kommuner, politiker, chefer på olika nivåer, handläggare och personal så att bestämmelsen tillämpas FULLT UT Bestämmelsen ska få genomslag, bli känd och tillämpas så att alla anhöriga som har behov av stöd ska få det

Bakgrund Tidigare arbete riktat mot anhöriga har i stor utsträckning haft målgruppen äldre personer Avsikten med bestämmelsen är att VIDGA kommunernas anhörigstöd till att alla som stödjer en närstående enligt SoL 5 kap. 10§ ska få stöd Arbetet med stöd till anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter. Kommunen ska vara mer aktiv och den förebyggande ansatsen ska vara utgångspunkt när det gäller anhörigstöd. Anhörigas situation och behov ska uppmärksammans tidigt

Exempel på personer som omfattas Anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning Anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning Anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning

Exempel på personer som omfattas Anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom Anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik

Exempel på personer som omfattas Föräldrar till barn under 18 år med fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, eller beroendeproblematik Föräldrar till vuxna barn med fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, eller beroendeproblematik Vuxna barn till person med fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning eller beroendeproblematik

Barn som anhörig Barn under 18 år har inget formellt eller juridiskt ansvar för syskon eller föräldrar och faller inte in under SoL 5 kap. 10§ Dessa barn kan dock ändå vara i behov av stöd då de i många fall ger stöd och hjälp till föräldrar och syskon SoL 5 kap. 1§, HSL 2g aktuella istället för SoL 5 kap. 10§

Exempel på stödinsatser Stöd till anhöriga ska vara individuellt, flexibelt samt hålla hög kvalitet Känna sig trygg med att den närstående får de insatser hen behöver och att de fungerar väl Utbildning ( diagnos, behandling och hjälpmedel) Information, råd, hänvisning och kunskap i att själv kunna stötta den närstående på ett bra sätt. Prata om sin situation, enskilt och/eller i grupp

Exempel på stödinsatser Få avlösning både till vila, något som bryter vardagsmönstret, stimulans och omväxling Praktisk hjälp i hemmet (städ, disk) som avlastar och kan ge tid till att vara med närstående Anhörigvänliga verksamheter är uppmärksamma, lyhörda, ger trygghet/tilltro, erkännande och respekt till den anhöriga. De bemöter anhöriga på ett gott sätt och gör det möjligt för hen att vara delaktig. De bjuder in till ett samarbete. De har personal som har ett anhörigstödjande förhållningssätt

Regeringens prop.2008/09:82 För att präglas av ett anhörigperspektiv ska Socialtjänsten: samverka med anhöriga erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande utreda anhörigas behov och informera om kommunernas stöd hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatser se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar

Hjälpmedel som stöd Hjälpmedel och IKT kan bidra till ökad aktivitet, delaktighet, trygghet och säkerhet för både anhöriga som närstående Anhörigas medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en välfungerande hjälpmedelsförskrivning Viktigt därför att socialtjänsten och hälso - och sjukvården samverkar med anhöriga

Hjälpmedel som stöd Beakta anhörigas synpunkter vid planering och genomförande av habiliterings - eller rehabiliteringsinsatser där hjälpmedel oftast utgör en viktig del Enligt HSL är det inte möjligt att förskriva hjälpmedel direkt till anhöriga eller andra, förskrivningen sker till patienten som är i behov av ett hjälpmedel Hjälpmedel förskrivs för att den närstående ska kunna vara aktiv och delaktigt

Hjälpmedel som stöd Anhöriga har en stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta. Därför är det viktigt att de får möjlighet att använda sig av hjälpmedlet och får information om vart de ska vända sig om det inte fungerar Studier och projekt visar att anhöriga använder och har nytta av hjälpmedel som förskrivs till den närstående. De visar också att anhöriga efterfrågar information och kunskap om hjälpmedel Anhöriga bör vara delaktiga i bedömningen och förskrivningsprocessens olika delar (utprovning, val av produkt, informera, instruera, träna och följa upp)

Hjälpmedel som stöd Det är speciellt viktigt när anhörigas stöd är en förutsättning för att hjälpmedlet ska användas eller när anhöriga själva ska använda hjälpmedlet (ex. vid personlyft eller hjälpmotor till manuell rullstol) Utvecklingen av IKT och sociala medier via internet medför att ökade möjligheter att erbjuda stöd till anhöriga. Dock är det fortfarande ovanligt att anhöriga får tillgång till denna teknik – ”välfärdsteknologi” Exempel på hjälpmedel: Larm och bostadsanpassning. Lär mer genom visningsmiljöer och på www.hi.se, www.1177.se, www.hinfo.se och www.hjalpmedelstorget.se

Bistånd eller service? Stöd som service ( SoL 3 kap. 1 och 6§): generellt/allmänt inriktade insatser, kräver ej bistånd, är öppna för alla. Individen söker själv upp insatsen. Ex: Råd, information, och stödjande samtal Stöd som bistånd: individuellt anpassade insatser som ges som bistånd enligt SoL 4 kap. 1§. Insatsen handläggs och dokumenteras. Ex. praktisk hjälp i hemmet

Stöd som bistånd Socialstyrelsen påpekar ”Det finns inga begränsningar avseende vilken form av stöd som den anhörige kan ansöka om” Viktigt att handläggaren är lyhörd för anhörigas behov. Handläggaren ska inleda en egen utredning av den anhöriges situation när det framkommer att den anhörige har behov av stöd för egen del och önskar det

Indirekt anhörigstöd Insatser som riktar sig till den närstående enligt SoL och LSS och som samtidigt hjälper och avlastar den anhörige Ex. ledsagning, avlösning i hemmet, hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd, korttidsboende och korttidsvistelse Insatserna kräver bistånd

Frivilligheten Vi avgör själva hur stort ansvar vi vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående (prop.2008/2009:82) Föräldrars ansvar: Regleras in föräldrabalken Makars ansvar: Regleras i äktenskapsbalken

Föräldraansvar Föräldrabalken 6 kap. 2§: ”Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av bl.a. omvårdnad blir tillgodosett. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter”

Ansvar mellan makar Äktenskapsbalken 6 kap. 1§: ”När det gäller makar ska var och en efter sin förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses Makar ska samarbeta för vård av hem och barn och fördela utgifter och sysslor emellan sig” (Allmänna förhållningsregler i Äktenskapsbalken)

Ansvar mellan makar Lagen menar att makar ska leva på samma villkor och ha lika levnadsstandard. Makarna har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, ex. städ, tvätt och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken

Ansvar för föräldrar Inga lagliga skyldigheter finns i Sverige för vuxna barn att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg Skyldigheten upphörde 1957

Sekretess och tystnadsplikt Vården och omsorgen bygger på respekt för individens självbestämmande och integritet. Man behöver en persons samtycke för att utföra åtgärder och samverka kring individen Sekretess: Socialtjänsten, verksamhet enligt LSS och hälso - och sjukvården Tystnadsplikt: Verksamhet som drivs av privata vårdgivare/enskilda verksamheter

Sekretess och tystnadsplikt Anhöriga har ingen tystnadsplikt och kan berätta det man vill till socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens personal. Personal får inte bryta tystnadsplikten/sekretessen i kontakten med anhöriga Kan man då arbeta utifrån ett anhörigperspektiv utan att bryta mot sekretess och regler om tystnadsplikt om man som handläggare talar ensam med den anhörige utan att brukaren är med? Ja. Viktigt med samtycke!

Kontaktuppgifter Helene Karatas TEL: 031-368 00 14 MEJL: helene.karatas@stadshuset.goteborg.se POST: Helene Karatas. Stadsledningskontoret Göteborg, Köpmansgatan 20, Våning 6. 404 82 Göteborg.