Världsreligioner och Judendom Varför världsreligioner? Många anhängare Utbredda Gamla Har påverkat och influerat många viktiga kulturer och samhällen

Ålder? Hinduism Judendom Buddhism Kristendom Islam 1500 f.kr. (f.v.t.)800 f.kr. 1800 f.kr. 1200 f.kr 500 f.kr 70 e.kr. 500-400 f.kr. 30-300 e.kr. 600 e.kr

Antal utövare? Kristendomen Islam Hinduism Buddhism Judendom Ca 2 miljarder Ca 1,5 miljarder Ca 900 miljoner Ca 400 miljoner 15 - 18 miljoner

Är då judendom en världsreligion? JA!

Judendom

Likheter med de andra abrahamitiska religionerna Monoteistiska Gud har skapat världen Gud är god, allsmäktig Personlig gud, griper in i historien Linjär livsåskådning Gud talar genom profeter Änglar viktiga (Djibril/Gabriel) Människan har en fri vilja (given av Gud), ansvarig för sina handlingar

Gemensamma berättelser, heliga personer - Mose/Musa, Gabriel/Jibril, Salomo/Suleiman Jesus/Isa (kristendomen, islam) Matregler (judendomen, islam) Manlig omskärelse (judendom, islam)

Historiska personer Adam och Eva Noa Abraham + Sara= Isak (judendom, kristendom) +Hagar= Ismael (islam) Moses David

Judendomens bakgrund 1800 f.kr (Abraham) 1200 f.kr. (Moses) 500 f.kr. – Många av de heliga texterna nedtecknas Messiastanken 70 e.kr. Jerusalem förstörs Diaspora Drömmen om ”det förlovade landet” 300 e.kr. kristendomen statsreligion - förföljelse 600 e.kr. islam

Gudssyn Monoteism Monism – världen / Gud är ej delad Gud är det heligaste som finns Adonai – ”herren” Personlig gud- bön Tacka, lovprisa, vädjan Trosbekännelsen: ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft”

Människosyn Guds avbild Värde som art och individer Skapelsen god -Livet är gott – så även människan Fri vilja – har förmågan att skilja mellan ont och gott precis som Gud Människan har ett ansvar att fullfölja Guds rike på jorden Efter döden? Bara Gud vet!

Heliga skrifter: Tanak och Talmud TANAKH Motsvarar de kristnas ”Gamla testamente” Torah: De 5 Moseböckerna Neviim: Profetberättelserna (ex. David, Kung Salomo m.fl. Ketuvim: Skrifterna (poesi, vishetssånger, kärlekslyrik) TALMUD Kommentarer och tolkningar till Tanak Den muntliga läran (Mishna och Gemara) Mishna (klar år 200) innehåller kunskap från rabbiner, judiska lärda, och deras tolkningar av regler, riter och juridik

Guds förbund med människorna Ömsesidigt avtal mellan människa och Gud Gud har valt ut ett folk att uppenbara sin vilja för Judarna accepterar detta, följer Guds vilja och hans vägledning Förföljelser/antisemitism: kan tolkas som särskilda prövningar Vanlig tanke idag: Judarna ej bättre men har ändå valts ut att fungera som en förebild för resten av världen

Mose med tavlorna (De tio Guds bud)

Messias Messias = Den Smorde När Messias kommer, kommer Guds rike på jorden. Messias kommer att bygga upp templet och Israel på nytt. Skapa fred. Messias kan tolkas som en person, eller som en liknelse över Israels folks enande och återvändande till det heliga landet Kristendomens Messias = Jesus Jesus erkänns inte som Messias inom judendom

Regler (lagar), riter och högtider Matregler (Kosher) Omskärelse (liksom inom islam) Synagogan (efter templets plets förstörelse) Sabbaten (vilodagen) Jom Kippur Pesach

Sabbaten (vilodagen) Varför? Gud vilade på den 7:e dagen när världen skapades När? Från fredag kväll till lördag kväll Hur? Arbetsförbud Man ska vila

Högtider PESACH (påsken) Firas för att minnas uttåget ur Egypten. Förknippas med osyrat bröd (ojäst) YOM KIPPUR Rosh Hashana är tio botedagar som firas med bön och eftertänksamhet, vilket avslutas med Yom Kippur (försoningsdagen) där man ska försonas såväl med Gud som människor. Ljus tänds för anhöriga.

Övergångsriter Omskärelsen: Bar Mitzva/ Bat Mitzva Enbart för män. Sker på åttonde dagen efter födelsen enligt ”omskärelsernas förbund” 1Mos 17:10-12. 3000 pers./ år i Sv. (100 judar resten muslimer) Bar Mitzva/ Bat Mitzva Betyder ”Budets son/dotter”. Sker vid 13 resp. 12 års ålder. Uppnår religiös myndighet (motsvarar kyrkans konfirmation) .

Olika inriktningar inom judendom Som en förföljd minoritet har olika inriktningar av judendom uppstått som en överlevnadsstrategi Liberal reformjudendom Ortodox judendom (samt ultraortodox) Konservativ judendom

Inriktningarnas gemensamma grunder Tron på Gud och förbundet Högtiderna Skrifterna Hebreiskan Historien