Fråga 1 Johansson driver en konventionell växtodlingsgård i Östergötlands slättbyggd. Föreslå en lämplig strategi för gödsling med kväve till höstvete i nedanstående två situationer. Förklara hur avkastning, avkastningsindex och proteinhalten i kärnan påverkas av er gödslingsstrategi. Förklara hur och varför skördekomponenterna ax per planta, kärnor per ax och tusenkornvikt påverkas av er gödslingsstrategi. Ange grödans utvecklingsstadium vid och ungefärlig tidpunkt för spridning av kvävet. Var noga med att svara på ett sätt som gör det tydligt vilken verkan kvävet är avsett att ha på höstvetet beroende på spridningstidpunkt. Ni har 160 kg kväve per hektar att fördela.   Höstvete för produktion av kärna för tillverkning av etanol och halm till värmepanna. (2p) Höstvete till brödsäd (2p)

Svar fråga 1. N på hösten påverkar inte N-behovet på våren 2-3 v innan stråskjutning för att minska skottreducering Säkerställa god N-status vid småaxdifferentiering (flaggblad till blomning) 3:e giva för att höja proteinhalten

Fråga 2 Vilka egenskaper hos plantan består övervintringsförmågan av? Beskriv egenskaperna och ge några exempel på viktiga skillnader som finns mellan olika arter när det gäller dessa egenskaper?

Svar till fråga 2 1.  Plantan/växtens förmåga att härda sig i vårt klimat. Gensvar för sjunkande temperatur och kortare dagar på rätt sätt. Klara låga temperaturer. Inte tappa härdningen för snabbt. 2.  Tillväxtpunkens läge. Hur skyddad är den? 3.   Mängd reservnäring i växten 4.   Tålighet mot fysiologiska övervintringsskador och skador av sjukdomar Viktiga skillnader: Höstkorn sämre härdigt än tex höstvete Rödklöver känsligare för svampskador än blålusern Engelskt rajgräs känsligare än timotej både när det gäller fysiologiska skador och sjukdomar

Fråga 3 Vilken eller vilka trindsädesarter är mer lämpade för odling på styv lerjord respektive på lättare jordar. Motivera svaret

Svar fråga 3 Lättare jordar: ärt – känslig för alltför blöta förhållanden, större risk för ärtrotöta   Styvare jordar: åkerböna – liten andel finrötter i övre delen av jordprofilen, känslig för torka särskilt under blomning

Fråga 4 Vilka för och nackdelar har en Salixodling jämfört med en raps- eller veteodling som eventuell kan användas för energiändamål, utifrån:   Odlarens maskinpark? Miljöpåverkan? Energiutbytesperspektiv? Marknaden?

Svar fråga 4 För Salix behövs speciella maskiner för plantering och skörd, oftast via en entreprenör. För ettåriga grödor brukar odlarna ha alla maskiner som behövs. Miljöpåverkan är som regel lägre hos salix i jämförelse med ettåriga grödor Få kemiska ogräsbekämpningar Inga pesticider Mindre näringsläckage och kolförluster på grund av ett permanent rotsystem och inga årliga jordbearbetningar i salix Salix kan dock anses påverka landskapsbilden – även negativt Salix har ett högre energiutbyte än ettåriga grödor, främst på grund av låg energiinsats och hög tillväxt. ”Oförädlat” salixbränsle (=färsk flis) som eldas i ett kraftvärmeverk (el+värme) ger det högsta energiutbytet Raps och vete kan säljas för olika ändamål på olika marknader (mat, foder, energiframställning), medan salix endast inriktar sig på energimarknaden. Som salixodlare binder man upp sig för en längre tid, och kan inte reagera på marknadsändringar genom att byta gröda från år till år.

Fråga 5 Lantbrukaren Albin Svensson driver en konventionellt odlad gård på Uppsala-slätten och han planerar att börja odla raps. Han vänder sig till Lantmännen där du jobbar som rådgivare och vill ha råd. Ska han odla vår- eller höstraps, alternativt vår- eller höstrybs? Vad ska han tänka på vid sortval? Vilken bearbetning behövs före etablering? Lämplig såtidpunkt? Gödslingsstrategi? Bekämpning? Målet är att få så stor avkastning som möjligt. Vilka råd ger du och varför?  Formulera svaret utifrån ett produktionsfysiologiskt perspektiv dvs. hur påverkas utveckling och tillväxt av exempelvis väder och odlingsåtgärder. Svar: Se utdelat papper

Fråga 6 Bilden nedan visar några väsentliga (dock inte alla tänkbara) kopplingar mellan resurser, dvs. mineralnäringsämnen (fosfor – P, kväve – N), koldioxid (CO2), ljus (”photosynthetically active radiation” – PAR), och biomassaproduktion hos växter. Förklara med hjälp av bilden nedan varför (funktionellt) växter behöver mineralnäringsämnena kväve (N) och fosfor (P) för att kunna producera biomassa! Utgå i din beskrivning från den centrala fysiologiska processen som är relevant för det funktionella samspelet mellan mineralnäringsämnen och biomassaproduktion!

Svar fråga 6 Kväve: -          N är byggsten för klorofyll, klorofyll behövs i fotosyntesen (ljusabsorption) -          N är byggsten för aminosyror, som bygger upp Rubisco-enzymet, som behövs för kolfixeringsprocessen i fotosyntesen.   Fosfor: -          P behövs för att bygga upp ATP och NADP-systemen, som spelar viktig roll för energilagring i fotosyntesprocessen och kopplingen mellan ljus- och mörkereaktionerna. -          P är byggsten för ribosomer, som behövs för att sätta ihop aminosyror, som i sin tur bygger upp Rubisco… (se ovan).

Motivera ditt svar noggrant! (3 p) Fråga 7 a) Vilka är de tre viktigaste parametrarna när det gäller näringsinnehåll i vall? (1,5 p) b) På vilka sätt kan man påverka innehållet av respektive näringsparameter i grovfodret? Finns det ytterligare faktorer som påverkar näringsinnehållet men som är svåra att påverka? Motivera ditt svar noggrant! (3 p)

Svar fråga 7 Råprotein - artval (baljväxter innehåller mera rp än gräs) -skördetidpunkt (rp minskar med tiden både i 1:a skörd och återväxten) - N-gödsling (rp ökar vid N-gödsling) Energi - artval (gräs innehåller mera energi än baljväxter vid tidig skörd, vid sen skörd tvärtom, strå/stjälk ger mindre energi än blad, t.ex. ger blålusern med mycket stjälk och timotej (likt strågräs) med mycket strå i återväxten sämre energivärde än vitklöver med mycket blad och ängssvingel (bladgräs) med mycket blad i återväxten) -skördetidpunkt (energi minskar med tiden både i 1:a skörd och återväxten) Fiber - artval (gräs innehåller mera fiber än baljväxter, mer fiber i återväxten i strågräs än i bladgräs) -skördetidpunkt (fiberinnehållet ökar med tiden, dvs. vid äldre utvecklingsstadium) Fler faktorer: Väder: kyligt väder och många soltimmar (Norrland) ger högre energivärden. Ogräs kan försämra näringsvärdet… Etc.

Fråga 8 Vad kan det finnas för problem förknippade med ett för ungt potatisutsäde respektive ett för gammalt potatisutsäde?

Svar fråga 8 Ett ungt potatisutsäde ger sen uppkomst och få stjälkar (den apikal dominansen finns kvar) detta medför lägre skörd i förhållande till potatisutsäde med optimal fysiologisk ålder. Uppkomsten kan bli ojämn. Extremt ungt utsäde kommer inte upp eftersom det fortfarande befinner sig i groningsvila. Ett gammalt potatisutsäde har förbrukat stora delar av sin produktionskapacitet, blastutvecklingen blir dålig och skörden låg. Utsädet sätter många stjälkar eftersom den apikala dominansen har försvunnit. I extremfallet kommer inte potatisen upp utan knölar kan bildas direkt utan blastutveckling ”direkt småknölsbildning (little-tuberformation)”. Potatis sätts och det är groddar som gror!

Fråga 9 På vilka sätt/av vilka anledningar är dålig och ojämn uppkomst i sockerbetor av avgörande betydelse för skördens storlek och kvalitet, jämför med t ex spannmål?

Svar fråga 9 precisionssådd till färdigt bestånd bestockningsförmåga saknas dålig konkurrensförmåga mot ogräs kräver lång växtperiod för att bygga upp god avkastning ojämna betor försvårar upptagningen => bortfall vid skörden samt inkorrekt nackning, vilket ger respiration o lagringsförluster ojämnt bestånd => ojämnt N-utnyttjande => ojämn kvalitet; stora betor m högt blåtal => dålig sockerhalt/ sämre utvinnbarhet

Fråga 10 Svar: Se Hay & Porter, s. 164 Förklara med hjälp av figuren varför växtförädling av stråsäd har resulterat i nya sorter med högre avkastning än äldre sorter. Svar: Se Hay & Porter, s. 164

Ogräs, fråga 1 Lantbrukare Andersson har stora problem med åkersenap på sin gård medan Bengtsson istället har problem med baldersbrå. Deras gårdar ligger intill varandra och brukas ekologiskt. Diskutera möjliga orsaker till att de har problem med olika arter.

Ogräs, fråga 2 Diskutera den ekologiska nyttan för åkerogräs av vila hos frön underjordiska reproduktionsorgan

Svar ogräsfråga 2 Frön Undviker groning på plantan Undviker groning groning under kortsiktigt gynnsamma förhållanden (t.ex. höst eller sommar) Bildar fröbank Spridning Stor genetisk variation Underjordiska reproduktionsorgan * Undviker skottbildning under när period när skottet inte hinner uppnå kompensationspunkten innan frost

Ogräs, fråga 3 Beskriv hur samspelet temperatur – ljus – odlingsåtgärder påverkar uppkomsten hos annuella ogräs. Diskutera hur lantbrukaren på olika sätt kan utnyttja denna kunskap i kontrollen av ogräsen.

Uppkomstperiod hos nattskatta 1 maj 15 juli Ljus Mörker 9 sept 2005 2006

Svar ogräsfråga 3 a) Temperaturen reglerar groningsvilan, och därmed den temperatur som krävs för groning samt den ljusmängd som krävs frö groning Ljus stimulerar eller hämmar i de flesta fall groningen b) Stimulera uppkomsten genom falsk såbädd Hämma uppkomsten med mörkerharvning Ändrad/varierad växtföljd för att hämma arter med viss typ av groningsvila

Ogräs, fråga 4 Du vill undvika jordbearbetning i största möjliga utsträckning och vill därför maximera grödans konkurrenseffekt mot ogräsen. Ge exempel på en strategi mot ogräs i vårkorn och beskriv de olika odlingsåtgärderna.

Svar, ogräsfråga 4 Allmänna skötselåtgärder för att stärka grödan Sortval Planttäthet – radavstånd, utsädesmängd Bottengröda Blindharvning, falsk såbädd Uppkomst

Ogräs, fråga 5 Du jobbar som rådgivare på Hushållningssällskapet och håller en kurs för lantbrukare om ekologisk odling. Under kursen får du frågor om för- respektive nackdelar med ogräsharvning och radhackning i stråsäd. Vad svarar du på detta?

Ogräs, fråga 6 a) Herbicider kan indelas på olika sätt utifrån sina egenskaper och funktionssätt. Nämn fyra sätt att gruppera/klassificera herbicider. b) Trots politisk vilja att minska pesticidanvändningen så ökar användningen av herbicider på många håll i världen – även i Sverige. Beskriv troliga orsaker till ökad herbicidanvändningen.

Svar, ogräsfråga 6 a) b) Upptagsväg Systemisk – kontaktverkande Kemiska egenskaper Kemisk grupp (sulfonylureor, fenoxiättiksyror…) MoA Användningssätt b) Andra grödor Reducerad jordbearbetning Ändrade växtföljder