Kreativitet och tillgänglighet Funkas Tillgänglighetsdagar 18 april 2012 Bodil Jönsson, prof em, Certec, Lunds Universitet

1. Ökad tillgänglighet kan uppkomma redan genom en kreativitet i hur makten över en föreläsning fördelas. Exempel: Genom den här blåklockan kan alla här med färgseende själva kolla när föreläsningen går mot sitt slut (det går att skapa många olika sorters klockor …).

2. Men en fördelning på för många händer kan också ställa till det och minska tillgängligheten.

3. Det är sällan man kan veta något förrän man har provat. Exempel: Så oerhört lite vi vet om varandras inre tillgängligheter!

Vilken skillnad det gamla Isaac- projektet gjorde - och som också dess fortsättningar gör! För det måste vara rimligt lätt. Därtill kräver tillgänglighet så mycket av ömsesidig vilja och förståelse.

Ibland talar man alldeles förbi varandra.

4. Till apparnas lov Vad kan inte hända när den berörda själv eller närstående kan skapa tillgänglighetsapplikationer på egen hand? När beställare och utförare alltså är ett?

Chansen blir då betydligt större att man ägnar sig åt det viktigaste – på rätt sätt. Men säker kan man ju aldrig vara!

5. Om ”www” skall signalera tillgänglighet, inte ”alien”, för de flesta äldre - då borde väl lösningen heta surfplatta, inte standarddator eller mobiltelefon?

För den nuvarande äldre- generationen har ”mobiler” aldrig varit särskilt tillgängliga.

Men nu kan de bli det, för äldre har en vana att hålla i saker…

6. Det finns ofta olika kreativa tillgänglighets- möjligheter.

Man får helt enkelt välja väg (och spänning) i PeO Hedvalls aktivitetsdiamant. För all tillgänglighet finns och provas och utvecklas i handlingen.

7. Både tillgänglighet och kreativitet kräver ofta mellanrum. Ibland rumsligt, ibland tidsmässigt.

Det är så sällan det hjälper att bara trycka på eller att skynda sig.

8. Associativ och visionär kreativitet, associativ och visionär tillgänglighet?

9. Ibland räcker det att byta tankeriktning

10. Och det gäller alltid att kreativitet och tillgänglighet utvecklas undan för undan. Tänk att man förebrådde Louise Bourgeois när hon var 98 år och hade sin sista utställning för att hon ännu inte hade ”stillat sig”.

Både tillgänglighet och kreativitet utvecklas ständigt i sina sammanhang. Individuellt, generationsvis och samhällsmässigt.