Autismspektrumstörning med och utan ADHD hos flickor Örebro 29. 11 Autismspektrumstörning med och utan ADHD hos flickor Örebro 29.11. 2012 Svenny Kopp, överläkare, Med.Dr. Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Varför fokusera på flickor autismspektrumstörning med eller utan ADHD ? Vanliga tillstånd med tidig debut (2-3%) Skolmisslyckanden är vanliga ADHD är en ”riskdiagnos” Få flickor med ADHD och autismspektrumstörning diagnosticeras Kunna ge flickorna och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd Ge adekvat medicinering Det är en stor osäkerhet bland professionella om flickor med autism och flickor med ADHD? Minska risken för psykiatriska svårigheter Livsperspektiv Forskning på flickor är liten Taylor: flera olika läkare tidigare, upptäcks senare, Berry 1985, Mna har misslyckats mer innan man söker hjälp. Osäkerhet bland kliniker Livsperspektiv Kvinnor skall gå in i en kärleksrelation, familj, trycket ökade att de skulle fungera som känslomässsigt,socialt och organisatoriskt centrum för sin lilla sociala enhet Detta blir svårt med ADHD Viktigt att vi inte ger extra pålagringar till våra döttrar av sjukförklaringar utan ser vår information som ett stöd, ett hjälp Genusforskning När kvinnor gör detsamma som det män gör betalas de sämre ( Haavind 1981) och det som kvinnor gör betalas sämre än det som män gör. De lika värderingarna av könen visar sig i att vi ofta godtar manliga normer och standardmått som överordnade de kvinnliga i både skola, arbetsliv och utbildning. Ofta resulterar detta i att flickor och kvinnor blir osynliga: även om pojkarna upplevs som svåra i skolan, är de likafullt gärna dem som lärarna ser som intressanta individer- medan flickorna blir en rätt intetsägande grå massa ( Bjerrum Nielsen och larsen 1985) Pojkar/män har högre status och därmed mer makt eller kontroll än flickor/kvinnor Hög grad av kontroll och samtidigt hanterbara krav är hälsobringande Barn med diagnosen AD/HD 85% av beviljade vårdbidrag går till pojkar Beror på färre ansökningar för flickor

ADHD Hur stor är skillnaden i förekomst mellan flickor och pojkar? Vilka likheter och skillnader förekommer mellan flickor och pojkar med ADHD? ADHD

Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så ” himla” arg?

Vad innebär det att ha ADHD ? Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det gäller bristande kontroll av känslor, energinivå och beteendet Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och moderera sin motivation Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö

Allmänt om ADHD hos flickor Ingen skillnad i symptom mellan flickor och pojkar med ADHD Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD flickan” (Gaub & Carlson 1997) Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Flickor med ADHD har mer ångest och depression i tonåren än pojkar med ADHD Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder

Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn Förekomst av ADHD Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 år) Totalt 5-8% Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder Förekomst av ADHD och ADD från populationsstudier (1980-1992, J.K. Buitelaar) Epidemiologiska studier med enbart formulär: 5,3-13% situationsbetingad hyperaktivitet i skolan 8-12,7% situationsbetingad hyperaktivitet i hemmet Hyperaktivitet både i skola och i hemmet 1,4-4% Könskvot varierar mellan 1,6:1 (pojke:flicka) – 7:1 ( medelvärde 2,4:1) Szatmari: Flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrarna eller lärarna gjorde det. Föräldrarna såg dubbelt så ofta pojkarna som hyperaktiva och lärarna tre ggr så ofta. Ingen av flickorna hade pervasive adhd men 7,8% av pojkarna 1989 Szatmari:DSM-lll, 4-11 år, 12-16 år Yngre gruppen lärare + föräldrar, äldre föräldrar, lärare + självrapport Flickor 3,3 % i bägge grupperna, pojkarna 10% i yngre gruppen + 7 % i äldre + sammantaget 9% flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrar eller lärare gjorde det, föräldrar såg dubbelt så många pojkar som hyperaktiva och lärare tre ggr så ofta pojkarna 1999 M. Weiler. Mother and Teacher reports of ADHD Symptoms: DSM-lV Questionnaire Data Både klinik fall och populationsundersökning. Vanl formen adhd- inattentive type, 86 klinikpojkar och 38 klinikflickor, 6-12 år 110 populations-pojkar och 115 -flickor, 7-11 år klinikpojkar+flickor skilde sig inte åt från skattningsskalor från mödrar + lärare för ADHD-H + ADHD-A symptom inte heller fhos pop.ADHD-A symptom från mödrar men mödrar och lärare skattade pojkar högre på ADHD-H och ADHD-A symptom. 72% av pojkarna hade ADHD-A och 92% av ADHD-flickorna 15% ADHdDom enbart lärarskattning används + 6% om både lärar och föräldraformulär används

ADHD och autistiska symptom varierar med åldern Kato 2001, äldre flickor med adhd ej mer attentive type, adhd flickor högre verbal IQ och mer depression, annars samma symptom som de yngre flickorna med adhd

Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

Vad vet vi om skillnader mellan flickor med ADHD och flickor utan ADHD? Skolprestationer (Biederman 1999, Hinshaw 2002) Kamratproblem (Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003) Självkänsla och svårigheter att tygla sitt beteende (Blachman2002,Thurber 2002) Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002)

25-30% av flickor med ADHD har också 2-3 kriterier för autismspektrumstörning (autistiska drag)

Differentialdiagnoser vid ADHD Autismspektrumstörning Bipolär sjukdom Depression Dyslexi Trotssyndrom PTSD

Flickor med autismspektrumstörning

Kunskapen om autism grundar sig på forskning om pojkar med autism De screeninginstrument som finns för ASD för klinisk användning och forskning har utarbetats utifrån fallbeskrivningar av autism och Asperger syndrom hos pojkar (Kanner, 1943, Asperger,1944) Kunskapen om autism grundar sig på forskning om pojkar med autism Osäkerheten vid diagnostisering av flickor med social interaktionssvårigheter är stor 14

Barn och ungdomspsykiatri/barnneurologi Psykologi Gender medicin Olika forskningsområden som berör vår kunskap om flickor och pojkar vid autism Barn och ungdomspsykiatri/barnneurologi Psykologi Gender medicin

Två hypoteser om flickor med autism S.Kopp & C.Gillberg 1992 1. Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? 2. Har vi en övertro till den manliga ”beteendetypen” vid autism (i beskrivningen av de diagnostiska kriterierna) och därför inte ser flickorna?

Varför ? Varför måste jag vara så rädd för så mycket? Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste jag borsta tänderna när det gör ont? Varför måste jag gå till skolan, när jag känner att det inte är en plats för mig? Varför kan jag inte få vara för mig själv?

Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003) 1993 Ehlers och Gillbergs epidemiologiska studie i Göteborg: Alla barn i ett speciellt område 7-16 år, födda 1975-1983. 1519 barn. 92% screenades (1401). Två stegs studie. Screening, undersökning av barnet. Kriterier. Gillbergs& Gillbergs 1991. (JfrICD 10 (samma prevalens med ICD-10) och Szatmaries kriterier). Man fann 5 (4 pojkar, 1 flicka) barn, 4 misstänkta +1 möjlig. 8 barn undersöktes noggrant. Ej ADI. Könskvoten var lägre än beräknad. Sigita Lesienskieni, Vilnius, 2000. 1996-2000 6018 barn screenades i secondary schools (11-16 år ???). ASSQ användes. 36 barn fick diagnos(22/p, 14f) De som föll ut (72%)evaluerades i en klinisk bedömning. ICD-10 användes liksom Szatmaris+ Gillbergs kriterier. 4.3/1000, 1.9/1. 305 hade ngn form av komorbiditet av ADHD ( 6%), tics 22%. Inga könsskillnader på detta. 64% hade depression och 74 psykosomatiska diagnoser. 63% hade fä med AS drag. 25% av fä såg inga svårigheter hos sitt barn. 78% av flickorna hade det mkt svårt medan 27% av pojkarna hade det mkt svårt i skolan (troer jag att det var framför allt) och 73% av pojkarna hade det medelsvårt iskolan.Flickorna mer mobbade. De mellab 11-13 år hade det svårast.22% skolkade mkt Stora emotionella och sociala adaptionssvårigheter förelåg. Flickor hade sämre skolsituation än pojkar, var mer mobbade och mindre hjälp. M-L. Matila, Oulu, presenterat i Köpenhamn 2003. Alla barn födda 1992 i Oulu distrikt. (5484). 4424 screenades av lärare och föräldrar. 125 av dessa togs ut+ undersöktes på klinik. 110/125 deltog (88%). ADI-R, ADOS + WISC lll. 20 barn uppfyllde ASP krit. ASSQ lärae över 22 cut-of poäng, föräldrar 19 poäng. Based on results from 1977 study of attention deficits and motor clumsiness in general population of 7-year-olds: 0.26% (Gillberg & Gillberg 1989)

Vad innebär det att ha autismspektrumstörning? Nedsatt förmåga att förstå meningen med utbyte av andra människor n medfödd nedsättning av den ”sociala instinkten” Man har ingen drive för social interaktion Förstår inte meningen med att samtala Svårigheter att lära sig rörelser/sekvenser Problem med snabbhet i kognitiva processer

Gunilla Brattbergs beskrivning av sig själv från boken Enastående Hela livet en känsla av att tänka fel, göra fel och vara f Kopplar plötsligt ur och blir frånvarande Extremt trött Mycket miljökänslig Enstöring- socialt isolerad Klarar av allt själv Blir förvirrad av höga röster och mycket folk Mobbad i skolan och arbetslivet Kan inte koncentrera mig i närvaro av andra Andra människor suger kraft ur mig (även om de är OK)

Hur bör vi gå till väga när vi undersöker flickor som vi tror kan ha autism?

Lorna Wings ”triad” 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen Dessutom förekommer oftast svårigheter med: Sömn Perception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) Mat ADL Ångest

Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Påtagligt bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester 2. Oförmåga att etablera kamratkontakter i nivå med åldern 3. Brist på att vilja dela glädje, intressen eller aktiviteter 4. Brist på social eller känslomässig ömsesidighet Ögonkontakt- skygg, kort, men allt bättre med åren Vissa i yngre år hade kamrater- såg ut som om dom hade kamrater, men många slagit andra barn, bitit andra barn, styr över andra barn. F.o.m. skolåldern påtaglig ensamhet. Många vill ha kamrater men går ej. Yngre barn- babisar. Barn kommer hem men gör min sak och ignorerar flickan som kommit. Sitter på sitt rum. Kommer inte när främmande kommer. Svå att trösta. Söker inte tröst. Bryr sig inte om syskon. Ger aldrig present. En flicka 15 år modern hade aldrig tänkt på detta.

Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Försenad talutveckling utan kompensation av gester 2. Svårigheter att inleda och upprätthålla samtal 3. Stereotypt tal, upprepningar eller egna ord 4.Brist på låtsaslek eller imitativ lek i nivå med åldern I vår studie var det fyra flickor som inte hade ngt språk. Alla var 5 år och yngre. Kriterie två uppfyllde alla flickor. Inte så kt stereotypt tal men mkt upprepningar och egna ord Oros, safirnosdrage fler exempel Har inte lekt med leksaker. Följt med, samlat saker, pinnAR, kottar, står bredvid, tecknar, tejpar, pusslar Språksvårigheter vid autismspektrumstörning. försening eller avvikelse i tal- och språkutvecklingen förståelseproblem missförstår bildlika uttryck pragmatiska svårigheter, att samtal, att svara på öppna frågor, annorlunda tonfall Metaforiska uttryck hälsokost- närman inte hälsar ät med sked tar skeden i munnen. lägg av var är den av utbränd hoppa i jackan hålla ett öga på brodernhälsokost-när man inte hälsar, ät med sked tar hon skeden i munnen. Lägg av var är den av

Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Fixering vid ett eller flera begränsade intressen 2. Oflexibel, fixerad vid speciella rutiner eller ritualer 3. Stereotypa motoriska manér 4. Fascination inför delar av saker Många hade specialintressen, men bytte dem ofta- var intensiva under kortare ele´ller längre tider. Hästar, djur, kultur, böcker, skriver, filmer, kyrkor. Mkt rutiner, nattningsceremonier, kläder, var man skall sitta, väg till dagis, skor skall stå på visst sätt. Ha med visa saker Stereotypeier, gungande Luktar, hår

Flickor med autism och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning

Flickor med autism och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar

Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944) Udda, naiva inlärningssvårigheter saknar sunt förnuft tänker självständigt saknar respekt för auktoriteter oändliga diskussioner

Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944) Osäker blick distanslös svårt med grupper hyser stor tillgivenhet för utvalda personer tycker inte om gymnastik rastlösa brister i uppmärksamhetsförmåga

DSM-V (utkommer maj 2013) Autismspektrumstörning är den diagnos, som kommer att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers-syndrom, atypisk autism (PDD NOS) Diagnoserna Aspergers syndrom och PDD NOS (atypisk autism) kommer att försvinna 5/7 kriterier måste vara uppfyllda för diagnos+ en funktionsnedsättning och tidig debut Socialinteraktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med 3 kriterier som alla måste uppfyllas

DSM-V (utkommer maj 2013) Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteende kriterierna Sensoriska kriterier (1) kommer att ingå ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium Tre svårighetsgrader kommer att finnas, svår, medelsvår och lätt

Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network) Långsammare på att avläsa ansiktsuttryck, svårigheter att fokusera på mun och ögon Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka) Mentaliseringsbrist- tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet- avslutar inte uppgifter

Biologiska köns- och beteendeskillnader Social kompetens Tidigare språkutveckling och motorisk utveckling Agressivitet, dominansbeteende Lekbeteende Spatial förmåga (Maccoby, 1998, Kimura, 2001, Björkvist , 1994) Flickor redan som 3 mådaers baby mer social än pojkar F. Tittar mer på moderns ansikte Håller sig närmare modern F. Sover mer under de första månaderna Flickor bättre verbalt flöde Flickor samarbetar oftare och oftare med yngre flickor än pojkar Flickor uppvisar oftare ett beskyddande beteende Flickor leker med leksaker som har ansikten Flickor leker ofta pyssellekar Flickor är medr människointresserdae Flickor har större fingerfärdighet Bättre imitativ förmåga Pojkar bättre på spatial + mekanisk förmåga Pojkar är sämre på att känna igen ansiktsuttryck Pojkar är mer upptäcksbenägna, föredrar saker Söker sig oftare till äldre pojkar. Pojkar är mindre med vuxna Pojkar leker oftasre motoriska lekar Pojkar är bättre på språkligt resonerande 33

The thruth about the male and female brain The ESSENTIAL DIFFERENCES Simon Baron-Cohen,2003 Kvinnor/flickor (genomsnitt) har en större empatisk förmåga än män/pojkar, EQ>SQ Visa empati är en drift att identifiera en annan persons känslor och tankar, och att besvara dem med en passande känsla. Empati är hormonellt styrt (joint attention, ögonkontakt) Män (i genomsnitt) har en större förmåga att systematisera än kvinnor SQ>EQ Att systematisera är en drift att analysera, utforska och att konstruera ett system Alla män har inte en manlig hjärna och alla kvinnor har inte en kvinnlig hjärna Att systematisera är en drift att analysera, utforska och att konstruera ett system. Man intuitivt funderar ut hur saker och ting fungerar eller försöka ta reda på det underliggande som styr det systemets beteende If-then correlational rules If-then correlational rules allow you to predict the bahviour of most inanimate systems Men on average spontaneously systemize to greater degree than females

Jämförande studier om likheter mellan flickor och pojkar med autism Ingen könsskillnad inom den autistiska symptom triaden hos äldre barn med ASD (efter kontroll för IQ) (Hultman, Bölte & Poustka, Volkmar, Szatmari & Sparrow, 1993) Ingen statiskt signifikant könsskillnad hos yngre barn med ASD (efter IQ kontroll) (Anderson et al. 2012, Pilowsky, Yirmlya, Schulman & Dover, 1998, Tsai & Beisler 1983)

Holtmann, Bölte, Poutstka, 2007 23 pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos Undersöktes med ADI-R, ADOS och Child behavior checklist (CBCL) 4-18 år Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska kärn symtomen när professionella undersökte Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem Flickor hade fler perinatala problem än pojkar Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar

Olikheter i autistiska kärnsymptom (triad) mellan flickor och pojkar med autism Pojkar hade mer tidiga sociala symptom (McLennan, Lord & Schopler 1993) Flickor beskrevs ha allvarligare sociala svårigheter under tonåren, främst kamratrelationer (McLennan, Lord & Schopler 1993, Holtmann et al. 2007) Yngre pojkar hade mer begränsade intressen och mer repetetivt beteende (Lord, Schopler & Revicki, 1982, Hartley & Sikora, 2009) Pojkar hade mer begränsade intressen och fler repetetiva beteenden, tydligast hos pojkar som kom lågt på test som mäter exekutiva funktioner (trailmaking A-B) (Bölte , Duketis, Poutstka & Holtmann, 2011)

Skillnader i kognitiv stil mellan flickor och pojkar med autism Flickor hade bättre resultat på test som mäter exekutiva funktioner (Trail making) och pojkar bättre resultat på blockmönster vid autism (7-16 år) (Bölte , Duketis, Poutstka & Holtmann, 2011)

Könsskillnader och autistiska drag Populationsstudier med kvinnor och män i alla åldrar har visat att män och pojkar har mer autistiska drag än kvinnor och flickor (Alison et al. 2008, Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley,2001, Constantino & Todd, 2003, Lundström, 2011, Posserud, Lundervold & Gillberg, 2006, Skuse et al. 2009, Williams et al, 2008)

Tidiga symtom de första 0-3 åren Sociala interaktionsproblem Sömn svårigheter Kontakt problem med andra barn Tidigt hyperaktiv Skrikig första året Försenad språkutveckling Matproblem Utbrott Trillar ofta Lyssnar inte Pekar inte och ser ine dit andra tittar

Autism- spektrumstörning Flicka Ångest ätstörning Läs och skrivsvårigheter Tvång- syndrom Sömn-svårigheter Autism- spektrumstörning Flicka Trots-syndrom i hemmet Tics Motorisk koordinations-störning ADHD Depression

ASSQ, uppfångar fler symptom hos pojkar än flickor Frågeformulär ASSQ, Posserud et al, 2008, Hallerbäck et al 2008, Mattila et al 2007 ASSQ, uppfångar fler symptom hos pojkar än flickor Mer pojktypiska frågor Ger ett lillgammalt intryck Betraktas som en professor av de andra barnen Är dålig i lagspel Lever något i sin egen värld med begränsade egenartade intellektuella intressen Mer flicktypiska frågor Gör naiva och pinsamma påpekanden Vill umgås med klasskamrater men vet inte hur man gör Kan vara tillsammans med de andra barnen men bara på sina egna villkor Har ingen bästis Stor skillnad mellan föräldrar och lärarinformation (mer accentuerat hos flickor)

14 flickfrågor? Några forskare har föreslagit att det borde utformas (finns ett behov av) mer könsstyrda frågor för att bättre kunna ”fånga in” flickor med autism och mer ”subtila ” social interaktionssvårigheter ( Baron-Cohen et al. 2009, Posserud et al. 2008, Williams et al. 2008, Kopp & Gillberg 2011) ASSQ 27 frågor (Ehlers & Gillberg, 1993, Ehlers ,Gillberg & Wing, 1999) ASSQ-GIRL 14 tilläggsfrågor (Kopp, Lögdahl & Gillberg, 2011) ASSQ-REV-iderad version= ASSQ +ASSQ-GIRL

The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Resultat Flickor med ASD skilde sig mer från flickor med ADHD än pojkar med ASD skilde sig från pojkar med ADHD Fler pojkar med ADHD än flickor med ADHD var s.k. ”high scorers” (≥19) Fler flickor än pojkar med ASD hade svar med definitly ASSQ-REV svarens profiler skilde sig markant mellan de två könen 44

Viktiga frågor på ASSQ-GIRL för flickor Fyra andra frågor var mer vanligt hos flickor än pojkar (8) har en annorlunda röst/ eller tal (22) har svårigheter att avsluta dagliga aktiviteter p.g.a. tvångsmässiga upprepningar (33) undviker krav (40) samspelar mest med yngre barn Har ingen bästa kamrat”, var signifikant vanligare hos pojkar än flickor

ASSQ och ASSQ-GIRL och förmågana att särskilja mellan autism ADHD och inga diagnoser Original ASSQ skilde mer mellan pojkar med autism De nya flickfrågorna skilde bättre mellan flickor med autism och flickor utan autism Dålig i lagsport särskilde mer mellan pojkar med autism och pojkar med ADHD än hela summan av frågor Några av de nya flickfrågorna tillsammans med en eller två andra frågor hade mycket bra särskiljande förmåga mellan autism, ADHD och flickor utan diagnos ”interacts mostly with younger children” ” bryr sig inte om hur hon ser ut eller är extremt fixerad vid sitt utseende ” ”lever sig in i vissa roller”

Finns det en specifik kvinnlig typ (fenotyp) av autism? Undviker krav Är väldigt bestämd, principfast Samspelar (mest) med yngre barn Bryr sig inte om hur hon ser ut eller är extremt fixerad vid sitt utseende Lever sig in i vissa roller Har en annorlunda röst eller språk

Skillnad mellan autism och ADHD hos flickor Vid autism hos flickor: Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Mer ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Är ensam Undviker kravsituationer och vägrar Klär sig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Mat svårigheter- speciell mat Leker ofta djur Inte ovanligt med specialintressen 48

Bristande forskning och intresse Högre förekomst bland pojkar pojkar Vilka faktorer kan förklara varför högfungerande flickor med autism/hAsperger’s syndrom inte upptäcks eller upptäcks för sent? Bristande forskning och intresse Högre förekomst bland pojkar pojkar Detta har lett till en bristande osäkerhet o kunskap hos kliniker och forskare Genusmedicinska aspekter

Könsskillnader (sociala och/eller biologiska) Social kompetens Tidigare språkutveckling och motorisk utveckling Agressivitet, dominansbeteende Lekbeteende Intressen Spatial förmåga Flickor redan som 3 mådaers baby mer social än pojkar F. Tittar mer på moderns ansikte Håller sig närmare modern F. Sover mer under de första månaderna Flickor bättre verbalt flöde Flickor samarbetar oftare och oftare med yngre flickor än pojkar Flickor uppvisar oftare ett beskyddande beteende Flickor leker med leksaker som har ansikten Flickor leker ofta pyssellekar Flickor är medr människointresserdae Flickor har större fingerfärdighet Bättre imitativ förmåga Pojkar bättre på spatial + mekanisk förmåga Pojkar är sämre på att känna igen ansiktsuttryck Pojkar är mer upptäcksbenägna, föredrar saker Söker sig oftare till äldre pojkar. Pojkar är mindre med vuxna Pojkar leker oftasre motoriska lekar Pojkar är bättre på språkligt resonerande 50

Andra diagnoser som flickor med autism oftare får ADHD Selektiv mutism Anorexia nervosa Tvångssyndrom 51

Hur skall lättare kunna upptäcka och hjälpa flickor med autism? Lyssna på föräldrarna Undersök förutsättningslöst och sluta ”känna” Utreda ”brett” Använda utrednings instrument utvecklade för autism, men följ inte slaviskt cut off gränser Tänka på autistiska svårigheter vid emotionella symptom Konsultera ngn som är mer erfaren om du är osäker Tala med lärarna och göra skolobservation Oros svartfjällig mörkerdrake, blånosig safirdrake och ametistklodrake

Se och förstå mina svårigheter i tid och anpassa stöd och hjälpinsatser efter mina behov! 53