2017-04-03 Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
732A24 Magisteruppsats, 20 poäng 732C27 Kandidatuppsats, 10 poäng • Den viktigaste (och roligaste) kursen i hela programmet − tillämpning av dels kursrelaterad.
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Välkomna på information om gymnasievalet!
DemoskopPanelen 2013.
Forskning och fakta om arbetslivet och skolan
Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Att söka till högskolan
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Avalon Information Systems Vi är IT-företaget som behärskar framtagning av information och utveckling av konkurrenskraftiga IT-system. - Produktinformation.
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Hur nå högre kvalitet i universitetsutbildningen?
IT-utbildningar på distans Gunnar Peterson Malin Pongolini.
Är det väl använda pengar?
Alumnienkät, Bakgrund Lärarkonventets initiativ Gjort en gång tidigare 25 lärosäten deltog denna gång Frågorna något justerade till denna.
1 Kritiska framgångsfaktorer enl. programansvariga (tolkning SKILL): GenerelltTermin 1 o 2I fas med utbildningen Programstruktur Programmets struktur Studieteknik.
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
Nya studera.nu Målgrupper och struktur. Målgrupper Potentiella studenter Studenter i systemet Forskarstudenter Andel av besökarna per målgrupp? Prioritering.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
En hållbar lärarutbildning 3 december 2008 Sigbrit Franke.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola.
Fakta om undersökningen
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Bakgrund! Piteå kommun skall lägga om strukturen i det befintliga nätverket. Det kommer att gå från tre system som löper paralellt med varandra till ett.
Högskoleverkets nya system för kvalitetsutvärdering.
Fakta om undersökningen
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Tillvägagångssätt 1-sidig enkät
”I Trollhättan finns det en lång tradition av inkludering. Här råder ett gott samarbete mellan studentkåren, kommunen och Högskolan Väst för att förbättra.
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Total Rapport StudentBarometern 2013
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
”I Trollhättan finns det en lång tradition av inkludering. Här råder ett gott samarbete mellan studentkåren, kommunen och Högskolan Väst för att förbättra.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
POWERPOINTMALL DET HÄR ÄR MALMÖ HÖGSKOLA Grundad studenter och medarbetare Fem flervetenskapliga fakulteter:  Fakulteten för.
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Forum för genusvetenskap
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
En students perspektiv En students perspektiv Näringslivet och studenten Presentatör: Jonas Karlsson Tema samverkan Ämneskonferens i datavetenskap.
Kvalitetsarbetet vid BTH
Nytt kvalitetsutvärderingssystem KI utbildningskonferens Lars Haikola.
Vad är pedagogik på Högskolan i Halmstad
Välkomna till uppföljning och utvärdering 28 november 2016
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Hur kan ett Trackitperspektiv bidra till kvalitetsarbetet?
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Presentationens avskrift:

2017-04-03 Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan med 16 grundutbildningsprogram och Centrum för Lärande och Utbildning (CLU). - Formativ, teori och förklaringsinriktad, Professionalisering av högskoleläraren Forskning Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR); Studier om Lärande och UtbildningsRelationer (SOLUR)

Allt fler väljer högskoleutbildning 2017-04-03 2017-04-03 Allt fler väljer högskoleutbildning På 30 år har antalet flerdubblats, från 30 000 till 80 000 nya studenter per år Mångfalden har ökat bland studenterna Studieovana miljöer Invandrarbakgrund Funktionshinder 2

Medverkande program Idrottsvetenskapligt program Medie- och kommunikationsvetenskapligt program Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Socialspsykologiska programmet Arbetsvetenskapligt program Statsvetenskapligt program – inriktning Politisk kommunikation Sjuksköterskeprogrammet (Halmstad) Folkhälsovetenskapligt program Kultur och kommunikationsprogrammet Ingenjörsprogrammet – data, elektronik, mekatronik Informatik – multimediadesign samt valfritt informatikprogram Biomedicin – inriktning fysisk träning Utvecklingsingenjörsprogrammet Affärssystem Lärarutbildningen – inriktning LEKRID Lärarutbildningen – inriktning BMANO

Utgångspunkter Senmodernitet Elituniversitet - masshögskola (Utbildningslandskapets stratifierade karaktär) Heterogena studentgrupper (Variation avseende erfarenheter, föreställningar, intentioner, kunskapssyn, strategier etc) Yrkesorientering - bildning Aktörsskap

Fokus Komplement till forskning, utvärdering och utveckling med fokus på lärarskap och utbildning Projektets fokus är studenters lärande och sociala relationer, i ljuset av bakgrund, erfarenheter föreställningar, förhållningssätt, visioner, intentioner etc.

Resultat – ”mot arbetsliv” Resultat – bildning, utv Före Bakgrundsfaktorer Framtidsfaktorer Ålder Kön ”Boende” Mål med studier Aktörsskap Social bakgrund Kulturell bakgrund Förväntningar på utbildningen/sig själva Erfarenhet och prestation - tidigare studier Upplevt stöd och förväntade prestationer Under Studenterna Utbildningen Kunskapssyn Förhållningssätt/studier, ASI Delaktighet Kunskapsintresse Utbildningens kontext Studentroll Förhållningssätt/lärande Tredje uppgiften Undervisningsmetoder Examinationsformer Verksamhet vid sidan om studier Erfarenheter i utbildningen, CEQ Kompetensstruktur i lärargruppen Efter Resultat – ”mot arbetsliv” Resultat – bildning, utv Betyg Anställningsbarhet Genomströmning Självständighet Personlig reflexivitet Structure of learning outcome Forskarutbildning Kunskap och förståelse, Färdigheter och förmågor, Värderingsförmåga och förhållningssätt

Syfte Att kartlägga samband mellan olika bakgrundsfaktorer och studenters föreställningar och förväntningar kring studentrollen, kunskap, lärande och sociala relationer. Att studera om och hur föreställningar och förväntningar kring studentrollen, kunskap, lärande och sociala relationer utvecklas/förändras under studietiden, samt om och hur dessa är relaterade till faktorer under studierna samt olika resultat som uppnås i och efter utbildningen.

Forskningsetisk prövning Projektet har beskrivits för och godkänts av den lokala etikprövningsgruppen vid Sektionen för Hälsa och Samhälle på Högskolan i Halmstad den 17/8 2007

Distribution av projektdata Underlag för utvecklingsarbete Beskrivande rapporter/sammanställningar till medverkande program. Seminarier med programföreträdare och lärargrupper. Underlag för forskning (SLSR/SOLUR) Teorianknytning, analys, forskningsseminarier, vetenskapliga rapporter, vetenskapliga artiklar Underlag för utbildning Metodkurser, uppsatser (2 magisteruppsatser påbörjade), Avidentifierade data används i metodkurser, Att undervisa på högskola I och II, Studentprojekt i programmen

Insamlade ”Före” –data (Panel 1) Enkät 1: 624 av 672 studenter (93%) besvarade enkäten. Beskrivande data distribuerade till programmen. Intervjustudie: 15 intervjuer med 1 – 3 studenter (videofilmade). Analys och skrivande av en artikel påbörjad. Berättelser: 22 berättelser inskickade från studenter. Analys och skrivande av en artikel påbörjad.

Insamlade ”Under” –data (Panel 1) Enkät 2 (maj 2008) innehöll samma frågor som enkät 1 samt nya frågor om erfarenheter och sociala relationer. 484 studenter (439 kvarvarande = 65 %) besvarade enkäten. Beskrivande data redovisade till programmen (Länk) Prestationer år 1 (080924) antal registrerade Högskolepoäng inom ramen för programmet (0-60) Under december/januari 2008/2009 distribuerades Enkät 3 (Study Process Questionnaire) som mäter studenternas förhållningssätt till lärande.

Nytta för Högskolan i Halmstad Plattform för högskoleövergripande utvecklings- och kvalitetsarbete med fokus på studenter och lärande (jmf CLU:s fokus på lärare och utbildning) Gränsöverskridande – Innovativ forskningsanknytning av utbildning och utbildningsanknytning av forskning (profilerad forskargrupp) Underlag för självreflexiva processer hos både studenter och lärare (t ex diskussionsseminarier) Forskningsanknytning av CLU (Empiriska och teoretiska texter till kurserna Att undervisa på högskola I och II)

Projektrapport 1 Studenters bakgrund, föreställningar, intentioner och prestationer i det senmoderna samhällets masshögskola – Exemplet Högskolan i Halmstad 2007-2008 Senmodernitet Individualisering, Globalisering, Marknadsliberalisering, Reflexivitet Kunskapsintresse Yrkesorientering, Bildning och Aktörsskap

Undersökningsgruppens bakgrund Av nybörjarstudenterna är 63% kvinnor och 37% män Medelåldern är 22 år (Lägre än riket) 85% av studenterna är födda i Norden 86% instämmer helt eller delvis i att de trivdes bra med studierna på gymnasiet 76% av studenterna gjorde minst ett års studieuppehåll efter gymnasiet. De flesta av dessa (78%) arbetade under uppehållet Studenterna har i genomsnitt läst 9 poäng på högskola/universitet innan de påbörjade sina programstudier 10% av studenterna anger att de har fått någon form av stödundervisning i grundskolan eller gymnasiet

iket och i undersökningsgruppen, % Tabell 2 . F öräldrar na s yrke när studenterna var i 15 - årsåldern, % Modern Fadern Tjänsteman 51 43 Arbetare 37 41 Egen företagare inkl lantbrukare 3 11 Övrigt 9 5 Totalt 100 Föräldrarnas högsta utbildning i r iket och i undersökningsgruppen, % HH Riket Grundskola 18 22 Gymnasium Högskola

Yrkesorientering/bildning 93% instämmer helt eller delvis i att det viktigaste med studierna är att de ökar möjligheterna att få ett bra arbete 94% instämmer helt eller delvis i att det viktigaste med studierna är att de ökar möjligheterna att få ett bra liv

Yrkesorientering/bildning

Yrkesorientering/bildning

Aktörskap

Aktörskap

Prestationer år 1 Via LADOK identifierades data om studenternas studieprestationer under det första studieåret gällande 618 av de 624 studenter som medverkade i Före- mätningen. De 618 studenterna hade i genomsnitt tagit 44 högskolepoäng (hp) inom programmet under det första året. Spridningen var relativt stor (S = 21 hp). Cirka 10 % av studenterna (65 st) hade inga registrerade hp. Flertalet av dessa hade gjort avbrott eller uppehåll i sina studier. Nästan hälften av studenterna (272 st) hade tagit maximalt antal hp (60).

Prestationer år 1

Prestationer år 1

Prestationer år 1 Vad gäller studenternas sociala bakgrund var relationen till första årets prestationer tvetydig. Det fanns inga skillnader i prestationer under år 1 utifrån de yrken föräldrarna hade när studenterna var i 15-årsåldern, varken vad gäller moderns eller för faderns yrke. Inte heller påvisades någon relation mellan moderns högsta utbildning och antalet registrerade hp. Vad gäller faderns utbildning fanns dock en tydlig men kanske oväntad relation. Ju högre utbildning studenternas fader hade, desto färre hp hade de registrerade efter år 1 [i] ANOVA, F(3, 582) = .705, p = .550 [ii] ANOVA, F(3, 578) = .212, p = .888 [iii] ANOVA, F(2, 608) = .132, p = .876 [iv] ANOVA, F(2, 597) = 3.779, p = .023

Prestationer år 1 [i] ANOVA, F(3, 582) = .705, p = .550 [ii] ANOVA, F(3, 578) = .212, p = .888 [iii] ANOVA, F(2, 608) = .132, p = .876 [iv] ANOVA, F(2, 597) = 3.779, p = .023

Könsfördelning i medverkande program

Paradox: ökad mångfald men bestående könsuppdelning 2017-04-03 Paradox: ökad mångfald men bestående könsuppdelning Endast 25% av Sveriges högskolestudenter går en utbildning med jämn könsfördelning (40/60) Jämn könsfördelning är inte ett mål i sig - men tyder på att något är fel 29

2017-04-03 Denna tabell visar könsfördelningen I hela landet 2007 (HSV.se) 30

Vad beror denna beständiga könsuppdelning på? 2017-04-03 Vad beror denna beständiga könsuppdelning på? Stereotypa idéer om flickor och pojkar, kvinnor och män och deras intressen och förmågor Normer, traditioner, kulturella mönster Bilder av tjejer och killar i media Förväntningar från andra som vi internaliserar i vår egen identitet Ovanstående innebär att idéer och roller reproduceras och även förstärks – ”beständig ojämlikhet” (Charles Tilly) 31

Även tjejer och killar födda –90 gör könstraditionella yrkesval 2017-04-03 Även tjejer och killar födda –90 gör könstraditionella yrkesval Val av utbildning bestämmer framtida möjligheter till: …karriär i arbetslivet: Privata näringslivet Offentlig sektor …lön …föräldraledighet …pension …hälsa och livskvalitet 32

2017-04-03 Hur påverkar könstraditionellt utbildningsval idag svenskt arbetsliv i framtiden? ”Alla prognoser tyder på att samma könsmönster som vi idag ser på arbetsmarknaden kommer att bestå under överskådlig framtid. ” ”En del prognoser visar att det till och med kommer att bli en ökad obalans på vissa områden.” Högskoleverket rapport 2008:20R Dessa områden är förskola, lågstadium, 33

2017-04-03 Om vi kunde trolla… … och kunde jämna ut könsfördelningen inom utbildningarna över en natt… … så skulle det ändå ta 15-20 år innan det fick genomslag på arbetsmarknaden… Högskoleverket 2008 (hsv.se) 34

TACK för att ni lyssnade! Jette Trolle-Schultz Jensen Studierektor, Högskolan i Halmstad Rapporten ” De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap, yrkesorientering och bildning i programutbildningar” Delrapport från projektet: Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad 2007–2012 finns i sin helhet via länk: http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:248888/FULLTEXT01.pdf