Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor Hälsosamtal på Webben Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor

Hälsosamtal på webben Bakgrund Hur mår barnen och ungdomarna och hur ser deras levnadsvanor ut på vår skola.. i vår kommun.. i vårt län? Årlig statistik genom samarbete mellan skolsköterskor och landstinget Modell baserad på modell från Västernorrland I Norrbottens länsrapport: Jämförelser kunde 2007/2008 för första gången göras med andra län – Västernorrland och Jämtland 2008/2009 kan för första gången utvecklingen över tid följas på läns- och kommunnivå

Län där undersökningen genomförs Utbredningsmässigt är halva Sverige med! Västernorrland Norrbotten Jämtland Västerbotten (startar upp) Befolkning totalt ca 1 miljon Karta: Karin Wåhlén-Götzmann, Jämtlands läns landsting

I Norrbotten, ett samarbete mellan: Landstinget Kommunförbundet Kommuner

Skolsköterskan Ansvarar för att informera och inhämta godkännande av föräldrarna för att genomföra enkäterna samt hälsosamtalen Mata in uppgifterna i databasen via webben

Enkät och hälsosamtal genomförs i: Förskoleklass Åk 4 Åk 7 Gymnasiet år 1

Landstinget Ansvarar för databasen och dess drift. Analyserar och bearbetar underlag på läns- och kommunnivå. Ansvarar för att skicka underlag på skolnivå till ansvarig skolsjuksköterska Statistik på egen kommun- och skolnivå är automatiserad - hämtas fortlöpande av skolsköterskan själv, via inloggningen

2. Bästa möjliga hälsa Fysisk hälsa Övervikt och fetma Allergi Kost och fysisk aktivitet Psykosomatisk hälsa Huvudvärk Magont Värk; rygg, nacke, axlar

Psykisk hälsa Hur man mår Sömnproblem Nedstämdhet Tillgång till vuxen att prata med Alkohol, tobak och narkotika

3. En god utbildning Psykosocialmiljö Retad/utstött, illa behandlad Arbetsro Koncentration Stress Trivsel Fysisk miljö Arbetsmiljö; klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, toaletter

5. DELAKTIGHET I SAMHÄLLET Arbete på fritiden (Gymnasiet)

För varje skola kan rektor och pedagoger få resultatet av hälsoenkäterna redovisat av skolsköterskan Skolsköterskan sållar av sekretesskäl bort det som på något vis kan röja enskild elevs identitet

Man får en bild av hur barn/ungdomar mår: I skolan I kommunen I länet Från och med i år kan hälsoenkäten även redovisas områdesvis.

1. Man får jämförelsetal med andra kommuner och län 2. I framtiden även nationellt? 3. Man får jämförelsetal över tid

Vad kan man göra på varje skola? Det viktiga är att man på varje skola tittar på - vad behöver vi förbättra? - vad kan vi göra?

Behöver vi på vår skola göra något åt: Arbetsron i klassrummen? Mobbing? Miljön? Skolgård? Klassrum? Toaletter? Duschar?

Ökad fysisk aktivitet: Exempel på åtgärder Ökad fysisk aktivitet: Dagliga aktiviteter Locka till föreningsliv Förbättra duscharna t.ex. duschdraperier Alternativa aktiviteter vid skidåkning skridskoåkning eller tillhandahålla utrustning

Kost: Öka kunskaperna genom t.ex. projektarbeten Påverka utbudet i Elevfiken – via elevråd och föräldraråd Nyttja interna resurser som Hushållslärare, måltidspersonal etc Nyttja externa resurser som t.ex. Tandhälsan

Behöver vi speciella riktade insatser? Flickor som mår psykiskt dåligt? Pojkar som mår psykiskt dåligt? Våld i skolan? Drogmissbruk? Sexuella trakasserier?

Behöver vi inom bostadsområdet göra något? Tillsammans med vilka? Affärsmän? Polis? Socialtjänst? Primärvård? Andra?

Om vi utvärderar statistiken och sätter in åtgärder så kan vi sedan läsa av effekterna av åtgärderna!

De flesta av barnen i Norrbotten mår för det mesta ganska eller mycket bra Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten , 2008-2009

Men det är vanligt med övervikt

Övervikt och fetma ökar med åldern bland pojkarna, minskar bland flickorna Norrbotten i topp Nb 32% Vnl 25% Jmt 13% Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, 2007-2008

Läskdrickandet ökar med åldern bland pojkarna Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, 2007-2008 Läskdrickandet ökar med åldern bland pojkarna Norrbotten i topp Nb 38% Vnl 30% Jmt 28% Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, 2007-2008

Flickor betydligt oftare ledsna eller nedstämda än pojkar Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, 2008-2009

Flickor betydligt oftare missnöjda med sina kroppar än pojkar Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, 2008-2009

Insatser, Luleå kommun som exempel Skolhälsovårdens handlingsplan mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar Viktskolan i samarbete med landstinget Utbildning av hälsocoacher (projekt Tunaskolan) Presentation av resultat till elevråd, rektorer, pedagoger, ledningsgruppen, nämnd (BUN) MLA skolsköt, engagemang i projekt gällande barn som far illa Söker samarbete med andra professioner inom elevhälsan gällande psykisk ohälsa

Samarbete mellan länen för att stärka kvaliteten Manual har utvecklats för åtgärder utifrån resultat Kvalitetssäkring av enkätfrågorna pågår

Alla är välkomna att prova systemet - Kontakta oss eller Västernorrlands läns landsting

Rapporterna hittar ni via www.nll.se/folkhalsa Tack för oss! Rapporterna hittar ni via www.nll.se/folkhalsa Kerstin.Brandt@skol.lulea.se Annika.Nordstrand@nll.se