Det psykodynamiska perspektivet Grundaren Sigmund Freud (1856-1939) Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg – www.lektion.se

Aggression & Sex För c:a 100 år sedan upptäckte Freud att aggression och sex styr människor mycket mer än vi ville tro. Tabu att prata om sex i det borgerliga Wien. Ibland är krafterna medvetna Ibland är krafterna omedvetna (dessa påverkar oss mest).

Den tidiga barndomen Viktig för den fortsatta utvecklingen. Personligheten grundläggs. Problem i vuxen ålder kan många gånger förklaras av händelser i barndomen.

Att förstå sig själv Genom att en individ får insikt i det som ligger bakom hennes beteende förstår hon sig själv och har därmed tagit första steget mot förändring. Syftet med psykodynamisk terapi är ofta att patienten ska förstå sig själv bättre.

Personlighetens uppbyggnad: Detet Detet är våra biologiska drifter (ex. sex och aggression). Detet präglas av önsketänkande och vill tillfredsställa våra drifter så fort som möjligt, till och med när det är högst olämplig. Detet är den del av personligheten som formas först. Detet är ologiskt och orealistiskt vilket påminner om mycket små barn.

Personlighetens uppbyggnad: Överjaget Överjaget är vårt samvete och vår moral, som talar om vad som är tillåter och vad som är förbjudet. Överjaget har en idealbild som är en föreställning om hur något borde vara. Överjaget växer fram genom att barnet börjar identifiera sig med vuxna i sin omgivning (vårdnadshavare > släktingar > lärare > andra auktoriteter…) Överjaget är en sträng auktoritet som håller ögonen på jaget, och jämför jagets handlingar med sitt samvete och sina egna ideal. Avvikelser straffas med skuldkänslor.

Personlighetens uppbyggnad: Jaget Jaget är vår stackars vilja som hela tiden måste medla mellan detets och överjagets oförenliga önskningar. Jaget är logiskt, medvetet om omgivningens krav och har en realistisk bild av verkligheten. Jaget har förmågan att ignorera kortsiktiga frestelser (ex. en godisbit) för att på sikt vinna något större (ex. två godisbitar). Jaget påverkas dock ofta av önskningar och impulser, som det inte är medvetet om, vilket ändå visar sig i individens agerande.

Uppgift Jobba tre och tre (alt. två och två i undantagsfall) Skriv en dialog som pågår mellan detet, jaget och överjaget. Titta i boken (Levander, kap. 1) för inspiration!

Olika grader av medvetenhet Enligt Freud är större delen av vårt så kallade själsliga liv, och då framför allt detet, omedvetet. Detta innebär att många av detets driftsimpulser stoppas på vägen, innan de övergår till handling. När driftsimpulser stoppas är det överjaget som får jaget att tränga bort sådant som inte överensstämmer med överjagets ideal, eller sådant som är psykiskt påfrestande att minnas. Att tränga bort något är en omedveten process, vilket betyder att man inte vet om att det är det man gör. Ibland förstår man det först långt senare. Sådant som är omedvetet hålls vanligtvis tillbaka av så pass starka krafter att det kan vara en mycket psykiskt arbetsam process att få det att komma upp till ytan. Mindre viktiga minnen, kunskaper som inte används till vardags och ”förbjudna känslor” som vi försöker glömma kallar Freud för det förmedvetna. Det som gömmer sig i det förmedvetna kan vid behov lätt göras medvetet igen.

Försvarsmekanismer (som gör det lättare att orka med påfrestningar i livet) Bortträngning Individen tränger helt och hållet bort impulser och minnen som väcker ångest till det omedvetna. Exempel: När Lasse var liten tappade hans föräldrar en gång bort honom på Liseberg. Han minns inte händelsen, men varje gång han går förbi Liseberg känner han obehag och förstår inte alls hur folk kan uppskatta att gå dit.

Förnekande Individen ljuger för sig själv genom att blunda för sanningen och tolkar situationer på ett sätt som inte tillåter att ångest väcks. Exempel: Birgittas man dog för två dagar sedan, men Birgitta intalar sig själv att han fortfarande lever och vägrar att lyssna när familj och vänner menar att han faktiskt inte finns här längre.

Reaktionsbildning Individen beter sig tvärtemot det han/hon egentligen känner, men det sker omedvetet, så det handlar inte om att medvetet försöka lura någon. Exempel: På Peters jobb har det börjat en ny kille som Peter verkligen gillar, men varje gång de möts och börjar prata är Peter nedlåtande mot honom.

Rationalisering Individen får, med hjälp av rationella argument, sina handlingar att verka bättre än vad de egentligen är. Exempel: Alice är på fest med sin kompis Jack. På festen träffar Alice en kille hon är intresserad av, och lämnar festen tillsammans med honom, trots att hon och Jack har bestämt att ta sällskap hem. Hon försvarar sitt beteende med att Jack ändå står och pratar med Izra, den där tjejen han är kär i. Bäst att inte störa!

Projektion Individen tillskriver andra människor de förbjudna eller oönskade egenskaper och känslor han/hon själv har. Exempel: Amelie har en hemlig dröm om att få äta fullkomligt obehärskat, men hon säger ofta att hon avskyr när folk vräker i sig vid matbordet och hon klagar på alla som, enligt henne, har dåligt bordsskick.

Identifikation Individen identifierar sig med känslor och egenskaper som egentligen finns hos någon annan eftersom han/hon vill vara som den personen. Exempel: Lennart pratar ofta om hur allmänbildad han är bara för att han hade alla rätt på nutidstestet vid ett tillfälle. Egentligen är han avundsjuk på Lotta som alltid har alla rätt, och som dessutom har koll på allt när polarna diskuterar samhälls- frågor.

Förskjutning Individen tar ut känslor han/hon har för någon/något på ett annat objekt än det aktuella. Exempel: Stina har fått en rejäl utskällning av sin chef, och när hon kommer hem skäller hon i sin tur på sin flickvän Ronja för att hon ”aldrig” diskar.

Självbestraffning Individen straffar sig själv för att hantera känslor som skulle generera ångest om de visades utåt. Exempel: Gunilla blev sexuellt utnyttjad som barn, och som vuxen valde hon att prostituera sig i stället för att bearbeta händelserna i barndomen.

Regression Individen går tillbaka i utvecklingen och beter sig barnsligt för sin ålder för att slippa de krav som den nya situationen ställer. Exempel: Halim är sex år när han får en lillasyster. Systern kräver mycket uppmärksamhet och Halims mamma tycker att han är gammal nog för att börja hjälpa till. Plötsligt börjar Halim stoppa tummen i munnen igen, och kissa på sig, vilket han inte har gjort på nästan tre år.

Splitting/klyvning Individen skyddar jaget från en hotande konflikt genom att hålla isär två motstridiga sidor hos sig själv. Exempel: Benny jobbar som förskolepedagog och är omtyckt av såväl barn och kollegor som av barnens föräldrar. Hemma är han däremot ofta arg och mycket hård mot sina egna barn, och de tyr sig allt mer till sin mamma. Själv är Benny inte medveten om motsägelsen mellan dessa två sidor.

Uppgift Jobba i grupper om två eller tre och hitta på egna exempel på situationer där någon omedvetet använder sig av försvarsmekanismer, utan att skriva vilken försvarsmekanism det är! Byt exempel med en annan grupp och gissa vilka försvarsmekanismer som är de rätta.

Barnets utveckling 0-20 år Orala fasen 0-1 år Barnet upplever lust och utforskar sin omvärld genom att stoppa allting i munnen. Om barnet inte tillåts att leva ut sin lust kan han/hon senare få en oral fixering i form av exempelvis kedjerökning, alkoholmissbruk eller att suga på tummen.

Anala fasen 1-3 år Barnet lär sig att kontrollera sin kropp, främst vad gäller avföring. Det uppstår lätt en maktkamp mellan barn och förälder eftersom barnet ”kan själv” och föräldrarna vill bestämma allt. Om barnet blir alltför hämmat under denna period finns risk för att han/hon utvecklar ett starkt kontrollbehov eller bacillskräck senare i livet.

Oidipala/falliska fasen 3-5 år Barnet utvecklar en förmåga att skaffa ”kärleksobjekt” utanför det egna jaget. Pojkar > mamman > pappan en rival (Oidipuskomplexet) Flickor > pappan > mamman en rival (Elektrakomplexet). Barnets könsidentitet grundläggs. Under denna tid är småpojkar rädda för att bli kastrerade och därmed förlora sin maktsymbol, medan småflickor känner ett slags ”penisavund” som innebär att de är avundsjuka på pojkar och de förmåner det kan innebära att vara pojke. Obalans i denna fas kan göra att en man i vuxen ålder skräms av starka kvinnor, och att en kvinna i vuxen ålder visar aggressioner mot män på grund av att den så kallade penisavunden lever kvar.

Latensfasen 5-11 år Den sexuella utvecklingen står stilla. Tiden mellan förälskelsen i mamman/pappan och puberteten med alla hormonstormar. Barnen fokuserar mest på skola, lek, idrott och dylikt. Det blir viktigt att hitta sin plats och skapa en identitet bland kompisarna, vilket i sig kan vara en jobbig process eftersom det ofta handlar om att behöva hävda sig.

Adolescensen 12-20 år Pubertet, tonårsliv Påfrestande period Frigörelse från föräldrarna Den vuxna sexualiteten utvecklas

Kärlek