Märkning uteblev – patient opererades på fel sida

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Provsvar om hudcancer blev liggande i fyra månader
Advertisements

Produced by 4C Strategies AB ISPS ÖVNING 6: Tillträde till hamnen BAKÅT FRAMÅT TILL START AVSLUTA ISPS ÖVNING 6 Tillträde till hamnen Klicka på knappen.
Patientsäkerhetslagen
Ett steg in och en ny start Statliga myndigheters skydd mot korruption
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Socialstyrelsen.se/patientsakerhet Fallstudie nr. 22 | Artikelnr | ISSN Patient tog sitt liv under vård på sjukhus En man med självmordstankar.
Försvunnet kommatecken – patient fick för hög dos
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
Patient fick smärtstillande läkemedel i fel kateter
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Patient vistades ensam i sjukhusets
Bil. 1. Grafisk presentation av händelsekedjan
Landstinget i Östergötland
Punktprevalensmätning Trycksår och Fall
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
Indikatorer för operativ behandling av urininkontinens En utarbetad rapport från maj 2011 Expertgrupp utsedd av : Svenska läkarsällskapet Sveriges Kommuner.
Äldre kvinna fick dubbel insulindos – fördes till sjukhus
Tonåring fick fel tand utdragen
Urakut kejsarsnitt fördröjdes – barnet fick en hjärnskada
Endotrakealtuben hamnar fel – en risk vid intubation av nyfödda barn
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Förväxling av antibiotikapreparat – en risk för vårdskada
Risktudie nr. 3 | Artikelnr: | ISSN
Socialstyrelsens termbank
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
Utb landstingsfullmäktige, feb Britta Svensson - är resultatet av patientsäkerhetsarbetet - ett resultat som speglar vårdskadepanoramat dvs risker,
En PowerPoint om PowerPoint
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Säkrare vård och omsorg
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
SBAR för strukturerad kommunikation
Patientsäkerhetsenheten Landstinget i Östergötland
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Omarbetad handbok Ingår nu som en del i en serie handböcker:
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Lars Asteborg, Medicinteknisk samordnare Tillsynsavdelningen
Bli bäst på Senior Alert Senior Alert Målet med timmen  När denna utbildningstimme är över så ska ni alla förstå tanken med Senior Alert.  Ni ska veta.
Ingrid Lindberg, Elin Carlson och Stefan Frisk Medicinkliniken Eksjö
Samordnad Individuell Plan
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Vad gör en chefläkare AnnSofie Sommer Chefläkare
AVVIKELSER.
Avvikelsekampanj 15 sept -15 oktober inkomna avvikelser Inga händelseanalyser eller Lex-Maria anmälningar I sex ärende (18%) bedöms risk för vårdskada.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
SBAR utvecklades för; Verktyg för säkrare kommunikation
Patientsäkerhetsarbete
SBAR för strukturerad kommunikation
Detta är God Vård
När och hur skall Lex Maria anmälan göras och vad skall den innehålla.
Region Östergötland Riskanalys av XXXXXXXXXXX Region Östergötland Månad år Välkomna! 1.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Sörmland Antal höftfrakturer 2008: 532 st
Lex Maria.
PERIOPERATIVT TEAMARBETE
Rökstopp i samband med operation
Omarbetad handbok Ingår nu som en del i en serie handböcker:
Senior alert en del av proaktiv SIP för den öppna hälso- och sjukvården Det förebyggande förhållningssättet är en viktigt del i den äldres vård och omsorg,
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Presentationens avskrift:

Märkning uteblev – patient opererades på fel sida Fallstudie nr. 15 | Artikelnr. 2007-109-1 | ISSN 1653-4832 Märkning uteblev – patient opererades på fel sida Trots att det inte fanns någon markering av operationsstället stoppades inte ingreppet. Avsaknad av märkningsrutiner och hög arbetsbelastning gjorde att ljumskbråcksoperationen utfördes på fel sida. Orsaksområden i detta fall K T Kommunikation och information Teknik, utrustning och apparatur Utbildning och kompetens Procedurer, rutiner och riktlinjer Omgivning Barriärer och skydd U  P  O B

1 2 Så här följer ni händelseanalysen Först hände detta VARFÖR? Sedan detta Därför att... VARFÖR? Därför att... VARFÖR? Därför att... VARFÖR? Bakomliggande orsak Åtgärd

1 2 Så här följer ni händelseanalysen Först hände detta Sedan detta VARFÖR? Därför att... VARFÖR? Därför att... VARFÖR? Därför att... VARFÖR? Bakomliggande orsak Åtgärd

Vad hände? 1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida.

Vad hände? 1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. 2 Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken.

1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. 2 Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken.

Det saknades en lokal instruktion för märkning inför operationer. Varför gjordes det fel i förberedelserna? 1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Det saknades en lokal instruktion för märkning inför operationer. PROCEDURER, RUTINER OCH RIKLINJER: Rapporter om tidigare förväxlingar hade inte använts för att utarbeta lokala instruktioner.

Det saknades en lokal instruktion för märkning inför operationer. Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? 1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Det saknades en lokal instruktion för märkning inför operationer. PROCEDURER, RUTINER OCH RIKLINJER: Rapporter om tidigare förväxlingar hade inte använts för att utarbeta lokala instruktioner. Utgå från gällande föreskrifter om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården och för att öka säkerheten vid läkemedelshantering inom den slutna vården. Använd rapporter från vårdpersonal, t.ex. för att utforma nödvändiga rutiner och lokala instruktioner.

1 Varför gjordes det fel i förberedelserna? En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Kirurgen och operationssjuksköterskan uppfattade att det var vänster ljumske som skulle opereras. Patienten uppgav felaktigt att vänster sida skulle opereras. De kontrollerade inte i patientjournalen. Samtalet ägde rum när patienten var påverkad av premedicinering. Tidspressen var hård och flera patienter väntade på operation. OMGIVNING: Klinikledningen hade inte gjort en fullgod operationsplanering.

1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Kirurgen och operationssjuksköterskan uppfattade att det var vänster ljumske som skulle opereras. Patienten uppgav felaktigt att vänster sida skulle opereras. De kontrollerade inte i patientjournalen. Samtalet ägde rum när patienten var påverkad av premedicinering. Tidspressen var hård och flera patienter väntade på operation. OMGIVNING: Klinikledningen hade inte gjort en fullgod operationsplanering.

1 Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Kirurgen och operationssjuksköterskan uppfattade att det var vänster ljumske som skulle opereras. Patienten uppgav felaktigt att vänster sida skulle opereras. De kontrollerade inte i patientjournalen. Samtalet ägde rum när patienten var påverkad av premedicinering. Tidspressen var hård och flera patienter väntade på operation. OMGIVNING: Klinikledningen hade inte gjort en fullgod operationsplanering. Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? Se till att planering av bemanning och inbokning av operationer (eller andra vårdkontakter) går hand i hand.

1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. Kirurgen och operationssjuksköterskan uppfattade att det var vänster ljumske som skulle opereras. Patienten uppgav felaktigt att vänster sida skulle opereras. De kontrollerade inte i patientjournalen. Samtalet ägde rum när patienten var påverkad av premedicinering. Tidspressen var hård och flera patienter väntade på operation. OMGIVNING: Klinikledningen hade inte gjort en fullgod operationsplanering.

1 En kirurg gjorde ingen markering på operationsstället inför en planerad ljumskbråcksoperation på höger sida. Operations- sjuksköterskan förberedde för ett ingrepp på vänster sida. 2 Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken.

2 Varför genomfördes ingreppet på fel sida? Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken. Orsaker till händelse 1 Ingen kontroll hade gjorts av att rätt ingrepp var på väg att påbörjas. Det saknades rutiner för en sådan kontroll inför operationer. PROCEDURER, RUTINER OCH RIKTLINJER: Rapporter om tidigare förväxlingar hade inte använts för att utarbeta rutiner för kontroller.

2 Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken. Orsaker till händelse 1 Ingen kontroll hade gjorts av att rätt ingrepp var på väg att påbörjas. Det saknades rutiner för en sådan kontroll inför operationer. PROCEDURER, RUTINER OCH RIKTLINJER: Rapporter om tidigare förväxlingar hade inte använts för att utarbeta rutiner för kontroller. Använd rapporter från vårdpersonal, t.ex. för att utforma nödvändiga rutiner och lokala instruktioner. Utgå från gällande föreskrifter om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården och för att öka säkerheten vid läkemedelshantering inom den slutna vården.

2 Patienten opererades på vänster sida – inte på höger sida som var tanken.

HUR GICK DET FÖR PATIENTEN? När operationen påbörjades upptäckte kirurgen att det inte fanns något bråck i vänster ljumske. Efter kontroll i patientjournalen blev det klart att ingreppet gjordes på fel sida. Operationsteamet förberedde en omedelbar operation av patientens högra ljumske och bråcket avlägsnades utan komplikationer. Patienten informerades senare om den inträffade händelsen.

HUR GICK DET FÖR PATIENTEN?

5 STEG FÖR ATT FÖRHINDRA FÖRVÄXLINGAR VID KIRURGI Dagar, timmar eller omedelbart före ingreppet Samråd med patienten Operatören samråder med patienten och kontrollerar att hon eller han har informerats om det planerade ingreppet. Märkning av operationsstället Operatören markerar med en sprit- eller vattenfast penna det rätta operationsstället i samråd med patienten.

5 STEG FÖR ATT FÖRHINDRA FÖRVÄXLINGAR VID KIRURGI Utanför operationssalen Identifiering av patienten Identifiering av patienten sker genom att patienten om möjligt själv säger sitt fulla namn och personnummer och genom kontroll av patientens ID-band mot journalen.

5 STEG FÖR ATT FÖRHINDRA FÖRVÄXLINGAR VID KIRURGI Strax före ingreppet Identifiering av patienten Två personer från operationsteamet kontrollera dokumentation, röntgenbilder etc. ”Time out” Teamet bekräftar för varandra att de är eniga om rätt patient, operationsställe, placering och utrustning. Alla förmedlar om man förväntar sig eventuella svårigheter och i så fall hur de ska hanteras.

5 STEG FÖR ATT FÖRHINDRA FÖRVÄXLINGAR VID KIRURGI Förslag till checklista finns i fallstudie nummer 15 som kan laddas ner kostnadsfritt på www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

5 STEG FÖR ATT FÖRHINDRA FÖRVÄXLINGAR VID KIRURGI

KAN DET HÄNDA I VÅR VERKSAMHET? Finns liknande inbyggda felkällor i din verksamhet? Har ni ett fungerande system för avvikelsehantering där ni identifierar orsaker och vidtar åtgärder mot dessa? Hur tar ni hand om och informerar patienter som drabbats av vårdskada? Tillåter kulturen er att öppet diskutera fel och misstag? Används förebyggande riskanalys för att utveckla patientsäkerheten? Kan förslagen till åtgärder i den här fallstudien användas även på din enhet?

KAN DET HÄNDA I VÅR VERKSAMHET?

Gör vården säkrare På www. socialstyrelsen Gör vården säkrare På www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet publiceras en ny fallstudie varje månad. Fallstudierna finns både i text- och OH-versioner. E-prenumeration är kostnadsfri. Läs också om hur ni kan göra risk- och händelseanalyser i vården.