Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vidareutveckling av gränsregional statistik i Norden Nordiskt statistikermöte – Köpenhamn 2010 Carl-Gunnar Hanaeus, Statistiska centralbyrån
Advertisements

Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Geografi Henrik Carlsson.
Procent Betyder hundradelar.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
30 – 18 – 11 – – 134 – 124 – – 76 – 75 – 62.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Prestationbaserade statsbidrag till insatser för äldre.
Jul klappar och övriga julutgifter Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
Några fakta om Jämtland
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Mottagande / Publik och programforskning. Fem traditioner (Jensen & Rosengren 1990): •effektstudier •uses and gratifications •litterär kritik •kulturstudier.
Näringsdepartementet Attraktions kraft Sverige - världens bästa land att vistas, verka och växa i.
Kapitel 11 Prissättning.
Mistat.se Kira Berg .se  1,5 miljoner svenskar står utanför internet. Hjälp oss minska klyftan med fram till  Upprop,
Välkommen till kursen i Statistik och geometri!. -Vad är matematik? -Vad är uppdraget? > Förmågor och centralt innehåll i Lgr11 -Varför och hur den här.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Kartläggning av PM10 och NO 2 -halter år 2010 i Stockholm och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun - Jämförelser med miljökvalitetsnorm.
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Sub-nationell politik Regionfrågan i Värmland
Transnationellt samarbete i Östersjöregionen, Nordsjöregionen och Norra Periferin – Hur ska vi använda EU-programmen för bästa nytta? Tillgänglighet
Överbefolkning.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Regionala stadskärnor RUFS 2010 och bakgrund Seminarium 25 november 2009 Göran Johnson Regionplane- och trafikkontoret, SLL.
REGION OCH MILJÖ.
1 Geografiska perspektiv på tillväxt spelar roll Politikens fokus; -Hur tas hela landets tillväxtpotential tillvara? Vårt arbete; -Hur ser tillväxtförutsättningarna.
Sysselsättningsgrad 2009 Samtliga år. Sysselsättningsgrad 2009 Kvinnor år.
Studenter och studentbostäder i Stockholms län Ylva Disheden 7 december 2012 Tillväxt, miljö och regionplanering.
EVERT KROES REGIONPLANERARE, TMR PLANERINGSMÅL.
Anne Kolmodin Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingara och analyser Tillväxtanalys.
Perspektiv på Stad, Land och ungas förutsättningar
Olika test Andrea Watson Athley Sverige ska ha löst miljöproblemen till 2020 Miljömål 40% mindre energibehov ?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Europeiska socialfonden
Stöd till bredband.
Västra Götaland.
Resursfördelning
Vart är Östhammar på väg? Kommunens/tätortens utveckling och framtid
URBANISERING Kapitel 7 Vad är en stad?  Enligt EU: minst invånare, befolkningstäthet 500inv/km 2  Administrativt område  Område med urban karaktär.
Finns det möjlighet att påverka mellan valen? SCB:s Medborgarundersökning – ett alternativ? Johan Wilén Enheten för demokratistatistik Statistiska centralbyrån.
Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv Østfold 13 april 2010.
Seminarium med företag Företagen:  VISA TILLVÄXTPOTENTIAL  KARTLÄGG FLÖDEN  LYFT BLICKEN Trafikverket: Mötet väckte en hel del tankar om hur.
European Islands Ett svenskt perspektiv på studien.
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Patientsäkerhetskultur mätning
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Större koncentration Mål % av befolkningen i EU (15 medlemsstater) som omfattas.
Mälardalens högskola som kompetensförsörjare Åsa Lundkvist 28/9 1.
Simon Falck rAps användardagar, Oktober, (24) Internationella Statistikdatabaser och Tekniska finesser rAps användardagar 22 Oktober, 2009.
Uppföljning och analys av regional hållbar utveckling i Umeåregionen
Staden som plats ´sidan 288.
Örebroregionen - Indiens brofäste till Skandinavien Tisdag
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
Kapitel 15 Budgeten.
De sex kommunerna i Sundsvallsregionen Hudiksvall Härnösand Nordanstig Sundsvall Timrå Ånge Tillsammans är vi nära invånare i regionen. Medlemmar.
Tillväxtanalys och samverkan med regioner … att skapa en kunskapsinfrastruktur för regionala frågor Wolfgang Pichler.
Procent Betyder hundradelar.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? - Några aspekter Jonas Månsson Linnéuniversitetet.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
J Jämtlandsstråket Mellan Åre och Östersund. Utgångspunkt för arbetet; Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden Det blir lättare.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Supercross och statistik på Borlänges landsbygd
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Vad blir vårt nästa steg?
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Ekonomi Vårdval fysioterapi
Presentationens avskrift:

Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv Marcus Jernström

Typologisering i sex FA-regionstyper Resultatet som ska härledas.

Vad är en regional typologisering? En systematisk klassificering av regioner som har gemensamma attribut. En typologisering av regioner ska kunna användas för att på ett meningsfullt sätt analysera och jämföra regioner.

Varför regional typologisering utifrån ett stad-land perspektiv? Politiskt behov av att behandla utveckling och tillväxt utifrån ett stad och land perspektiv. Det har blivit viktigare att jämföra Sveriges regioner med liknande regioner utanför Sverige. EU och OECD territoriet har genomarbetade regionala typologiseringar på detta tema för NUT3 regioner (i Sverige är NUTS3 detsamma som län). Den regionala analysnivån i Sverige utgörs idag av 72 FA-regioner. För att underlätta jämförande studier och analyser mellan dessa behöver de kategoriseras på ett meningsfullt sätt.

Bakgrund OECD lanserade sin ursprungliga typologisering av regioner 1994. Den ursprungliga indelningen var ett (lyckat) försök att lyfta fram den rurala dimensionen vid jämförande regionala analyser inom och mellan olika OECD-länder. Ett växande behov av att spegla städernas betydelse för regional utveckling ledde till en översyn av den ursprungliga OECD-indelningen. Metodologiska problem med att mäta den urbana och rurala i befolkningen i OECD:s ursprungliga indelning ledde till ett antal översyner (på initiativ av OECD och EuroStat) av beräkningsmetoden. År 2010 presenterade EU och OECD varsin version av ny regional typologisering utifrån NUTS 3/TL3.

Metoden Tre delar: Identifiera en lokal nivå som kan användas för att bestämma befolkningen i urbana och rurala områden. Definiera städer och relevant omland. Definiera en regional nivå som kan användas för att applicera typologiseringen. 3 definitioner som bakas ihop i en metod.

Metod

Beräkning av urban och rural befolkning (EuroStat) Steg1: km-rutor med minst 300 invånare. 5297 km-rutor (115 980) 7 143 024 inv. (9 340 682) Steg 2: kombinera samman- hängande km-rutor med minst 300 inv. till avgränsade områden Eventuella ”enklaver” (A) inom områden tas bort. 1029 avgränsade områden 7 857 317 invånare Steg 3: ta bort områden med mindre än 5 000 inv. (B) 194 sammanhängande områden  6 128 443 invånare Steg 4: till områden angränsande km-rutor (C) inkluderas i beräkningen  194 sammanhängande områden  6 549 005 invånare EuroStat:s metod i ”befolkningsruta”.

Typologiseringarnas utfall (NUTS3)

OECD:s utvidgade typologisering

Tillämpning på FA-regioner Eurostat:s metod för att fastställa den urbana och rurala befolkningen befolkning fördelad på km-rutor Eurostat:s tröskelvärden för att klassificera regioner definition av städer (invånare): ≥ 200 000 ≥ 500 000 OECD:s metoder för att göra en finare uppdelning av regiontyperna ≥ 50 000 invånare digitalt vägnät tillgänglighetsmodell

Städer, tätorter och urbana områden Kommuner SCB Glesbygdsverket EuroStat Kommuner: Administrativa regioners (i detta fall kommuner) invånarantal som mått. SCB: Ort med sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan fastigheterna och minst 200 invånare. Glesbygdsverket: SCB:s tätortsdefinition vidareutvecklad så till vida att det finns ett krav på minst 3 000 invånare samt att ett omland motsvarande 5 minuters bilresa inkluderas. EuroStat: Urbana områden = minst 300 invånare per km2 samt minst 5 000 invånare. Härledning till var av stadsdefinition 14 FA-regioner återkommer i samma storlekskategori i samtliga avgränsningar 13 FA-regioner har tätorter med 50 000 invånare eller fler, men ändrar storlekskategori beroende av avgränsning 6 av dessa 13 kan avfärdas då det endast är kommunindelningen som ger dem invånarantal större än 50 000, dessa städer har dessutom enligt de andra definitionerna betydligt mindre än 50 000 invånare 7 av dessa 13 har städer enligt åtminstone 2 stadsdefinitioner; kommunindelningen och Glesbygdsverkets tätortsavgränsning (GBVt) 2 av ovan nämnda 7 har städer enligt även EuroStats avgränsning GBVt skapar flest städer utav avgränsningarna SCB, GBV och EuroStat. GBVt omfattar även flest regionhuvudorter, viktiga transportnoder, mm Malmös FA-region ett problem. Beroende på avgränsning kan den klassas som antingen tät region med över 200 000 invånare eller som storstadsregion med över 500 000 invånare. Sett till regionens utbud med avseende på utbud av företag, institutioner, mm skulle regionen jämställas med Göteborgs FA-region, d v s en storstadsregion med över 500 000 invånare. Dessutom bör närheten till Köpenhamn och det utbud av humankapital, samhällsservice, företagsutbud, mm som följer därav vägas in. Utifrån det ingår Malmö i en region med en folkmängd på cirka 3,7 miljoner. Den enda avgränsning som kategoriserar Malmös FA-region som storstadsregion är GBVt. GBVt ses som den lämpligaste tätortsavgränsningsmetoden i detta sammanhang (parallellt med att detta skrevs arbetade TA fram en egen tätortsavgränsning som bygger vidare på GBVt, men det arbetet hann aldrig implementeras och testas inom ramen för detta arbete).

Regionala grundtyper Utpräglade stadsregioner (3) Mellanregioner (29) Under 20 procent rural befolkning. Mellanregion med närvaro av en stad med minst 500 000 invånare vilka utgör minst 25 procent av den regionala befolkningen. Mellanregioner (29) Från 20 procent till mindre än 50 procent rural befolkning. Landsbygdsregion med närvaro av en stad med minst 200 000 invånare vilka utgör minst 25 procent av den regionala befolkningen. Utpräglade landsbygdsregioner (40) Minst 50 procent rural befolkning.

FA-regioner nära städer. FA- regioner med urbana områden större än 50 000 invånare Andel befolkning nära en stad, efter FA-regioner (Andel befolkning närmare än 45 min. till en stad) OECD: Region klassas som nära till stad när minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en stad större än 50 000 invånare. Vänstra kartan: Stadsområdenas geografiska fördelning relativt FA-regionerna. Visar vilka FA-regioner med god tillgänglighet som kan dra nytta av dessa stadsområden. Högra kartankartan: Sett till Sverige som helhet bor flest i de regionerna där de flesta regioninvånarna har nära till en stad, vilket innebär att ca 80 procent av Sveriges befolkning bor mindre än 45 minuter från ett stadsområde som är större än 50 000 invånare.

Mycket avlägsna FA-regioner En utpräglad landsbygdsregion definierad som: Inga urbana områden med minst 5 000 invånare Genomsnittlig restid ≥90 minuter till ett stadsområde större än 50 000 invånare. Mörkblå kategori på båda kartorna innebär att definitionen för ”mycket avlägsen FA-region” är uppfyllt. Restid i minuter till stadsområden Andel rural befolkning i procent

Typologisering i sex FA-regionstyper Utpräglad stadsregion: 3 Mellanregioner nära stad: 18 Mellanregioner avlägset belägen: 11 Utpräglad landsbygdsregion nära stad: 8 Utpräglad landsbygdsregion avlägset belgen: 19 Utpräglad landsbygdsregion mycket avlägset belägen: 13