Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet - SSV Säkerhet i samhällsplanering Naturolyckor Kritisk Infrastruktur Klimatanpassning GSN

Mål för delområdet Samhällsviktig verksamhet och naturolyckor MSB är pådrivande i arbetet med att säkerställa grundläggande förmåga och funktionalitet i samhällsviktig verksamhet. MSB samordnar och verkar för att förebyggande och riskreducerande åtgärder mot naturolyckor vidtas.

Naturolyckor Bidrag till förebyggande åtgärder Översiktliga översvämningskarteringar Översiktliga stabilitetskarteringar Implementering av översvämningsdirektiv Nationell Plattform för samordning av arbete med naturolyckor Skogsbrand Brandrisk skog & mark Stödja kommuner & länsstyrelser Stödja älvsamordningsgrupper EU-projekt Torne älv EU- konferenserna Prevention och översvämning Forskning & utveckling

Naturhändelser som kan orsaka olyckor Geologiska Hydro-meteorologiska Biologiska Jordbävning (jordskalv) Tsunami Vulkanutbrott, Jordskred Ras i jord och berg Erosion vid kust och vattendrag Slamström Översvämning Storm, cyklon, tornado Extrem nederbörd; regn, hagel, snö, isstorm  Åskväder Torka Värmebölja Extrem kyla Skogsbrand Ökenspridning Lavin Epidemi Smittsam djursjukdom Smittsam växtsjukdom Insektsinvasion Angrepp av skadeinsekter

Tuve, 30 november 1977

Klimatanpassning Plan för MSB:s arbete med klimatanpassning MSB intern Klimatdag 6 maj Stödja kommuner och länsstyrelser Vårkonferens med klimattema 12-13 maj Projekt tillsammans med Boverket (mångfunktionella ytor – klimatanpassning av befintlig byggd miljö i stad och tätort) Climatools Klimatanpassningsportalen Medverkan i Boverkets och Energimyndighetens regeringsuppdrag kring klimatanpassning Planera in !

Förändrade förutsättningar Förändrade flöden Skredbenägenhet Skogsbrand Färre dagar Fler dagar ökning Ingen förändring minskning På vår del av jorden visar klimatscenarierna att det kommer det att bli varmare, vi får mera nederbörd, högre havsvattenstånd och kanske starkare vindar. Vi har en successiv klimatförändring och väderextremerna kommer att komma oftare och blir än mer extrema. Klimatförändringen kommer att leda till att förutsättningarna i naturen förändras. Den ökade nederbörden förväntas ge ökade flöden i delar av landet och kan orsaka översvämningar. Benägenheten för skred och ras förväntas öka p.g.a. höjda grundvattenförhållanden, ökade portryck i jorden och ökad erosion. Förutsättningarna för vegetationsbrand förväntas bli avsevärt intensivare i södra Sverige. Det här är faktorer som vi måste ta hänsyn till i vår långsiktiga planering och i vår beredskap och det gäller på alla samhällsnivåer; myndigheter, kommuner och inte minst enskilda och näringslivet. Det globala klimatet håller på att förändras, och kommer att fortsätta att förändras på ett sätt som påverkar planeringen och den dagliga verksamheten i företag, myndigheter och andra organisationer. Klimatförändringen inkluderar högre temperaturer, förändrad regnmönster och mer frekventa och intensiva extrema händelser såsom värmeböljor, torka och stormar. Sommartid får vi ett varmare och torrare klimat, särskilt i södra Sverige. Bilden till vänster visar de globala temperaturförändringarna enligt olika klimatscenarier. Uppvärmningen i Sverige förväntas bli högre än det globala genomsnittet. Medeltemperaturen förväntas stiga med 3-5 grader i Sverige till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990. (tipsfråga) Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar under vinter, vår och höst i större delen av landet. Lokala häftiga regn ökar i intensitet över hela landet. Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. Procentuell förändring i lokala flöden med 100 års återkomsttid från år 1961-1990 till 2071-2100. Resultatet visas för 4 olika klimatscenarier. (Källa: Carlsson m.fl. 2006). RCAO-E/A2

Säkerhet i samhällsplanering Samhällsplanering – naturolyckor, kritisk infrastruktur, klimatanpasning Stödja kommuner och lsty kring säkerhet i fysisk planering Vägledning för lsty artikel 12 Sevesodirektivet i samarbete med BOV Planeringsportalen Remisshantering

Karlstad Worst case scenario 2071-2100

Rekommendationer för nyexploatering This is an example of how to think and use land use planning as a tool to combat the risk for flooding. There are no national restrictions on land use planning and flooding. Floods directive has not yet been implemented but work is going on so that it can be implemented in November 2009. This is used as an example. The municipal level often ask for handbooks and guidelines, how to build, where to build and what water levels should they count on. The thing is that they need to analyse the areas locally to either avoid building in risk areas or to make permanent measures to avoid flooding, landslides and so on.

Nationell plattform för arbete med naturolyckor Räddningsverket fick 2007 uppdraget att ”i samverkan med berörda myndigheter och organisationer vidta åtgärder för att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor och påbörja inrättandet av en så kallad nationell plattform. Åtgärderna skall syfta till att uppfylla Sveriges åtaganden i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action.” Bildades 13 september 2007 Numera i MSB Regleringsbrev I januari 2005 hölls FN-konferensen ”World Conference on Disaster Reduction” i Kobe, Japan. Vid denna konferens antogs ”The Hyogo Framework for Action (HFA) av 168 länder och har senare ratificerats i FNs generalförsamling. Ramverket består av förpliktelser som inom de kommande tio åren ska leda till nationella åtaganden. Sverige har därmed åtagit sig ett fortsatt engagemang och agerande för riskreduktion och förebyggande av naturolyckor och naturkatastrofer. Slutdokumentet från Hyogo utgör en viktig grund för konsensus i världen rörande såväl nationella som internationella och insatser på området. 1994 Yokohama Strategy and Plan of Action, IDNDR FNs världskonferens om DRR i Kobe, Japan, 2005. ( Delegationer från 168 länder) Hyogo Framework for Action 2005-2015 Syfte:  att göra världen säkrare mot naturolyckor genom arbete med att reducera risker för och minska konsekvenserna av naturkatastrofer. Huvudmålet: att förluster i liv, sociala, ekonomiska och miljömässiga tillgångar orsakade av naturolyckor påtagligt ska ha minskat år 2015. Samordning: FN:s ISDR International Strategy för Disaster Reduction Ett av våra åtaganden enligt HFA är att alla senast 2015 skall ha etablerat en nationell plattform för den nationella samordningen av dessa frågor. I regleringsbrevet för 2007 har Räddningsverket fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter och organisationer vidta åtgärder för att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor och påbörja inrättandet av en s k nationell plattform för samordningen av naturolycksfrågorna. Bildas officiellt 13 september 2007

Hyogo Framework for action 2005-2015 Försäkra att DRR är nationellt och lokalt prioriterat Identifiera, värdera, övervaka risker och utöka tidig varning Använda kunskap, innovationer och utbildning för att förbättra säkerhet och uthållighet på alla nivåer Reducera underliggande riskfaktorer Stärka beredskapen på alla nivåer Hyogo Framework for Action talar om att det är naturolyckor som avses, och att endast sådana teknologiska katastrofer och miljökatastrofer som följer av naturkatastrofer omfattas. Det finns fem prioriterade områden som handlar om: Försäkra att DRR är nationellt och lokalt prioriterat Identifiera, värdera, övervaka risker och utöka tidig varning Använda kunskap, innovationer och utbildning för att förbättra säkerhet och uthållighet på alla nivåer Reducera underliggande riskfaktorer Stärka beredskapen på alla nivåer Huvudmålet är att påtagligt minska förlusterna orsakade av naturolyckor vid 2015 – i liv, och i sociala, ekonomiska och miljömässiga tillgångar för samhällen och länder. Det övergripande syftet med plattformen är att reducera naturolyckornas effekter på människor, sociala system, ekonomi och miljö. De viktigaste uppgifter inom landet är att upprätta mål för disaster risk reduction, göra en plan för det nationella arbetet, koordinera och följa upp arbetet. Samordna och följa upp olika aktörers och intressenters arbete med att förebygga naturolyckor. INTE ta över någon annan myndighets ansvar, utan samordna. Plattformen har uppgifter gentemot ISDR: att vara kontaktorgan och att rapportera arbetet till ISDR. SRV är sedan 90-talet s k Focal Point, dvs kontaktorganisation, gentemot ISDR.

Medverkande myndigheter Banverket Boverket Energimyndigheten Lantmäteriverket Livsmedelsverket Länsstyrelsen Naturvårdsverket MSB SIDA SMHI Socialstyrelsen Statens geotekniska institut Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Sveriges kommuner och landsting Vägverket

EU Preventionkonferens “Disaster Prevention in the light of Climate Change and its implications for Civil Contingencies” Bygger på innehållet i kommissionens meddelande ”A Community approach on the prevention of natural and man-made disasters” 27-29 juli på Hasselbacken i Stockholm Delfinansierad av EU-kommissionen (75%) Ska resultera i svenska förslag till rådsslutsatser inom förebyggandeområdet (behandlas i PROCIV) Målgrupper; PROCIV-medlemmmar, Företrädare från MS som arbetar med samhällsplanering, riskkartering och miljöfrågor, Representanter för nationella plattformar i Europa, Särskilda organisationer i vissa sakfrågor

EU Översvämningskonferens Working Group F, Thematic Workshop – Climate Change and Flooding 8-10 september 2009 i Karlsrad Syfte; Att diskutera frågor rörande översvämningar och klimatförändringar inför implementeringen av Översvämningsdirektivet Målgrupp; WG F repr från MS och övriga org, EU KOM.

Grundläggande säkerhetsnivåer Målsättning att ha GSN fastställda inom 5 områden 2011 Pågående projekt: FSPOS – AG GSN (finansiella sektorn) Kommuners arbete med GSN i upphandling STYREL Energisystemens sårbarhet Dricksvattenförsörjning Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Grundläggande säkerhetsnivåer är: miniminivåer som fastställs för att kunna upprätthålla säkerheten och funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet vid svåra störningar, allvarliga kriser och extraordinära händelser En huvudprincip är att den grundläggande funktionaliteten i en verksamhet bekostas av den verksamhetsansvarige. När samhället har fastställt de grundläggande säkerhetsnivåerna är det upp till de verksamhetsansvariga att vidta de åtgärder som krävs.

Grundläggande säkerhetsnivåer Målsättning att ha GSN fastställda inom 5 områden 2011 Pågående projekt: FSPOS – AG GSN (finansiella sektorn) Kommuners arbete med GSN i upphandling STYREL Energisystemens sårbarhet Dricksvattenförsörjning Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Grundläggande säkerhetsnivåer är: miniminivåer som fastställs för att kunna upprätthålla säkerheten och funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet vid svåra störningar, allvarliga kriser och extraordinära händelser En huvudprincip är att den grundläggande funktionaliteten i en verksamhet bekostas av den verksamhetsansvarige. När samhället har fastställt de grundläggande säkerhetsnivåerna är det upp till de verksamhetsansvariga att vidta de åtgärder som krävs.

Grundläggande säkerhetsnivåer Grundläggande säkerhetsnivåer är: miniminivåer som fastställs för att kunna upprätthålla säkerheten och funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet vid svåra störningar, allvarliga kriser och extraordinära händelser.

Kritisk infrastruktur Kritisk Infrastruktur inryms i begreppet samhällsviktig verksamhet Nationell kontaktpunkt för implementeringen av EPCIP-direktivet NATO/pfp – deltar i arbetsgrp CIP Omvärldsbevakning Strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet – FOI tar fram ramverk på Fö uppdrag och MSB deltar Kritisk infrastruktur i samhällsplaneringen Handläggning av ärenden

EPCIP- Det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur omfattar transport och energi sektorn med följande delar Direktiv Informationssystemet CIWIN Finansieringsprogram Expertgrupper, ex CIP Contact Group

SSV 2009 – Särskilt fokus på; Att komma igång i de ”nya” uppdragen GSN, klimatanpassning och skydd av kritisk infrastruktur Få igång arbetet enl handlingsplan för Nationella Plattformen Implementering av översvämningsdirektivet och EPCIP-direktivet Ansvara för genomförandet av EU-konferenserna ”Prevention” och ”Översvämning” och delta i FOI-konf ”Klimat & Säkerhet” Nya uppdrag enligt Klimat- och energiprop? Förbereda att 2010-2011 utveckla brandrisk i skog& mark, karteringarna och bidragssystemet.