Döda idéer eller livsnerv? IDEOLOGI & POLITIK Döda idéer eller livsnerv?

Vad är politik? ”Politik är strid mellan olika grupper om hur samhället bör vara ordnat. Striden gäller såväl själva metoden att fatta politiska beslut som innehållet i besluten. Att innehållet i de politiska besluten leder till ständiga konflikter är självklart så länge de tillgångar som ska fördelas inte är obegränsade” (Politiska ideologier i vår tid, Reidar Larsson, 1997)

Vad är politik? Forts… Politik är en kamp om vilka värden som ska sättas högst. Exempel på sådana värden är: Ekonomisk tillväxt Ekonomisk utjämning Individens frihet Alla individers deltagande i politiska beslut Ekologisk balans

Vad är ideologiernas roll? Idégivare/opinionsbildare Ger medborgarna en sammanhängande bild där nya intryck kan sorteras och värderas. Politiska partier och ideologier Medel att rekrytera och hålla samman grupper. Medborgare – väljare För att kunna klargöra skillnader inför val.

Vad ska ideologi ge svar på? Hur ska samhället styras? Hur mycket ska staten ingripa i människors liv, hur hårt skall människornas beteende kontrolleras? På vilket sätt, med vilka medel, ska samhället förändras? Hur ska samhället, näringslivet, organiseras? Hur ställer man sig till idealsamhället, ”det goda samhället”, det tillstånd då de egna idealen har förverkligats?

Medel att förändra samhället Reformer Att genom gradvisa förändringar omforma samhället till det ideal som man efterstävar Revolution Det rådande samhället går inte att förändra stegvis utan det enda sättet att nå målet är att riva det nuvarande systemet och börja på nytt.

Analysschema Grundvärderingar Människosyn Vilka värden som ska sättas högst i samhället när det gäller samhällets organisation Människosyn Hur man ser på respektive individs möjligheter att delta och förstå Viktigaste enheten i samhället Vilket enhet ska överordnas andra i samhället, ex. individ, familj, nation Metoder för samhällsförändring Revolution eller reformation Politisk styrelseform Ekonomisk organisation Vilken form av ägande och med vilken form av politisk styrning Kända filosofer

Liberalism (1:5) Grundvärderingar Varje individ eftersträvar nytta/lycka. Gränsen för den enskilde individens uppfyllande av sina mål utgörs av andras strävanden. Ens anspråk får inte gå ut över andras anspråk. I politiken måste olikas anspråk vägas, ”största möjliga nytta för största möjliga antal”. Välstånd nås bäst om var och en har ansvar för sin välfärd. Frihet gynnar utvecklingen av individernas personlighet.

Liberalism (2:5) Människosyn Viktigaste enheten i samhället Ett representativt styrelseskick ger alla människor samma formella kompetens att påverka politiken. Stark tilltro till individernas förmåga att bedöma sina intressen och att välja mellan olika alternativ. Viktigaste enheten i samhället Individen är den viktigaste social enheten. Krav på starka garantier för individens fri- och rättigheter Allmän misstänksamhet mot kollektiv och mot kollektiva lösningar.

Liberalism (3:5) Metoder för samhällsförändring Politisk styrelseform Samhället ska förändras genom stegvisa reformer. Politisk styrelseform Det representativa statsskicket är det bästa. För det främjar: Individens självförverkligande, eftersom aktiva och självständiga individer är nödvändiga för systemet. Ekonomiska och intellektuella framsteg, resultat av individers egna ansträngningar. Medborgaranda och gemenskapskänsla, kan bara skapas i ett demokratiskt statsskick genom individers aktiva deltagande.

Liberalism (4:5) Ekonomisk organisation Skillnader finns mellan socialliberalismen och nyliberalismen om statens roll mm. Ekonomisk tillväxt är viktigt. Staten och politikerna spelar en viktig roll för att påverka konjunkturerna. Progressiv beskattning kan accepteras.

Liberalism (5:5) Utopi Kända filosofer Ingen utopi finns formulerad. Adam Smith John Stuart Mill John Rawls John Mayard Keynes Ronald Dworkin

Konservatism (1:4) Grundvärderingar Människosyn Betonar vikten av att slå vakt om det bestående. Viktigaste normkällan är den egna nationens politiska och kulturella tradition. Förändringar ska ske försiktigt. Religionen och ”jorden” är viktiga. Människosyn Godtar allmän rösträtt, politisk och juridisk jämlikhet. Utgår från att individer är olika och att skillnaderna mellan individer ska accepteras. Ekonomiska och social skillnader mellan individer är ett mått på olika prestationsförmåga.

Konservatism (2:4) Viktigaste enheten i samhället Nationen är den främsta sociala enheten. Familjen är den grundlägganden enheten i samhället. (Kärnfamiljen) Statsmakten ska stark på ett antal tydligt avgränsade områden. Metoder för samhällsförändring Gradvis förändring med hänsyn till nationens historia.

Konservatism (3:4) Politisk styrelseform Ekonomisk organisation Indirekt demokrati där den politiska folkstyrelsen har tydligt begränsade maktmöjligheter. Författningsdomstolar ska garantera att medborgarnas frihet inte inskränks. Ekonomisk organisation Slår vakt om privat ägande av produktionsmedlen Mot politisk styrning av marknaden och inskränkningar av företagens fria konkurrens.

Konservatism (4:4) Utopi Kända filosofer Skeptisk till utopier, pessimism. Det går inte att nå ett fullkomligt samhälle eftersom människan är ofullkomlig. Kända filosofer Edmund Burke Georg Friedrich Wilhelm Hegel Friedrich Hayek

Marxism (1:7) Grundvärderingar Definierar sig som en vetenskaplig teori. Analysen av det nuvarande samhället leder till ett antal historiska lagar som in sin tur kan användas för att förutsäga samhällets förändring i framtiden. Kapitalism: Att den producerande individen inte äger/kontrollerar sin arbetsprodukt. Arbetet är inte en fri process utan ett tvång för individen. Människovärdet förvandlas till ett marknadsvärde. Främlingskap/alienation uppstår.

Marxism (2:7) Människosyn Människan formas av den sociala miljön. Om människor inte är jämlika nu så beror detta på miljön och inte på människan natur. Endast i en ny miljö kan jämlikhet uppnås. Ingen elitteori men det revolutionära partiets medlemmar kommer till insikt före proletariatet.

Marxism (3:7) Viktigaste enheten i samhället Historien är berättelsen om klasskamp. I varje epok har två klasser stått mot varandra. Klasserna definieras genom sitt förhållande till produktionsprocessen. Borgarklassen äger produktionsmedlen Proletariatet äger enbart sin arbetskraft. Klasstillhörighet är objektivt medan klassidentifiering kan vara subjektivt.

Marxism (4:7) Metoder för samhällsförändring Enligt Marx kommer historien utveckla sig: Antalet kapitalmagneter minskar. Kapitalet koncentreras. Exploateringen av massorna och dess elände ökar. Arbetarklassen växer, sammansvetsas och organiseras. Produktionsmedlen centraliseras. Punkt 1-3 sker stegvis medan 4 leder till att samhället sprängs. Motsättningar är historiens drivkraft. Ett socialistiskt samhälle går inte att nå via reformer.

Marxism (5:7) Politisk styrelseform Tre olika styrelseformer: Det kapitalistiska samhället Makt grundar sig på ekonomisk makt. Den ekonomiska strukturen styr statens ”överbyggnad” och klassuppdelningen. Revolutionsperioden Proletariatets diktatur Det framtida kommunistiska samhället Vagt beskriven. Staten dör bort.

Marxism (6:7) Ekonomisk organisation En varas värde bestäms av det nerlagda arbetet på en produkt (ej utbud-efterfrågan). Kapitalisten lägger på ett mervärde för sin egen vinst. Kommunistisk ekonomi innebär att Ägandet av produktionsmedlen och förvaltningen övergår till hela samhället. Produktion för marknaden upphör och planhushållning införs Arbetarna avlönas med ”arbetskvitton”, vilka löses in mot motsvarande värde i varor och tjänster.

Marxism (7:7) Utopi Kända filosofer ”Åt var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov” Resursknapphet är borta – inga fördelningsproblem. Kända filosofer Karl Marx Friedrich Engels

Kommunism (1:3) (Utveckling av marxismen redovisas) Grundvärderingar Ansvaret för framtiden ligger mer på partiet än på de historiska lagarna. Partiets ledare avgör vad som är rätt eller fel Människosyn Tydlig elitteori Partiet företräder arbetarklassens objektiva intressen. Människor behöver fostras att blir goda kommunister genom förbud, avspärrningar mot omvärlden och indoktrinering.

Kommunism (2:3) Viktigaste enheten i samhället Klasserna och de ekonomiska systemen är viktigast Metoder för samhällsförändring Kommunismen har störst möjligheter att lyckas i minst utvecklade kapitalistiska länder. Inbördeskriget är en naturlig form för den kommunistiska revolutionen. Politisk styrelseform Proletariatets diktatur under partiets ledning.

Kommunism (3:3) Ekonomisk organisation Utopi Kända filosofer Ägandet av produktionsmedlen, jord och naturtillgångar ska ligga hos staten. Planhushållning Utopi Framtidsmålet är mycket avlägset och diffust Kända filosofer Vladimir Lenin Mao Tse-tung

Reformistisk socialism (1:3) Grundvärderingar Frihet, jämlikhet och broderskap Människosyn Stark strävan att utjämna olikheter i politiska resurser genom utbildning och inkomstutjämning. Ingen elitteori Förbättrade samhällsförhållande leder till förbättrade människor. Viktigaste enheten i samhället Arbetarklassen. Nationalstaten är formen för reformarbetet

Reformistisk socialism (2:3) Metoder för samhällsförändring Gradvis samhällsbyggande med politiskt samförstånd och demokratiska metoder. Statsmakten kan göras självständig från de som äger produktionsmedlen. Politisk styrelseform Den representativa demokratin är bästa formen.

Reformistisk socialism (3:3) Ekonomisk organisation Blandekonomi. Statligt, kooperativt och privat ägande samexisterar. Marknaden kan styras med politiska medel utan att socialisera företagen. Inkomst- och förmögenhetsskillnader utjämnas genom progressiva skatter och transföreringar. Utopi Nya reformer krävs ständigt och ett perfekt samhälle går inte att nå. En stark stat behövs ständigt.

Andra exempel på ideologier Anarkism och syndikalism Fascism Nazism Katolsk samhällslära Ekologism Feminism Islamism Nationalism …