ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 2013

Tre ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 1. Ändringar gällande semesterlönen och semesterersättningen Beräkningen av semesterlönen för arbetstagare med vecko- eller månadslön ändras när arbetstiden ändras: semesterlönen bestäms på basis av lönen under kvalifikationsåret. (Semesterlag 10 § 4 mom.) Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och med 1.4.2013. 2. Divisorer (25/6) för månads- och veckolönen som används vid beräkningen av semesterersättningen införs på nytt i lagstiftningen. (Semesterlag 17 § 3 mom.) 3. Framflyttning av semesterdagar på grund av arbetsoförmåga Sju dagars karensen slopas. (Semesterlag 25 §) Lagändringen träder i kraft 1.10.2013.

1. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN Lagändringen gäller personer med vecko- eller månadslön. Regeln för beräknande av semesterlönen ändras i de fall där arbetstagarens arbetstid och lön ändras under kvalifikationsåret (1.4.–31.3.) till följd av att arbetstagaren övergår från heltidsarbete till partiell sjukledighet deltidspension delinvalidpension partiell vårdledighet annan förkortad arbetstid baserad på avtal. Gäller också i motsvarande mån situationer där arbetstagaren återgår från deltidsarbete till heltidsarbete.

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN Om arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret(1.4– 31.3) beräknas semesterlönen enligt regeln för beräknande av procentbaserad semesterlön. Semesterlönen är 9 eller 11,5 procent beroende på anställningsförhållandets längd (om inte något annat avtalas i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal) 9 procent, om anställningsförhållandet har fortgått under ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden 11,5 procent, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden.

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN Vid procentberäkningen baseras semesterlönen på den lön som betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret (1.4–31.3). Förhöjningar som betalas för nödarbete eller för övertidsarbete beaktas inte. Lönegrunden utökas kalkylmässigt med uteblivna löner för frånvarotiden för: föräldraledigheter, sjukdom, rehabilitering, karantän och permittering.

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN Om ändringar i arbetstagarens arbetstid sker först efter kvalifikationsårets (1.4–31.3) utgång, innan semestern eller en del av semestern börjar, beräknas semesterlönen på basis av arbetstiden under kvalifikationsåret (fortgående samma arbetstid) och vecko- eller månadslönen för den. I praktiken på basis av lönen före ändringen av arbetstiden. I sådana här fall syns ändringen i semesterlönen först följande år.

EXEMPEL Matts går i deltidspension 1.3.2014. Han har arbetat 15 år i företaget och han har månadslön. Matts håller sin semester i juli 2014. Matts semesterlön är 11,5 procent av hans lön under kvalifikationsåret (1.4.2013–31.3.2014). Om Matts hade gått i deltidspension 1.4.2014 eller därefter, hade hans semesterlön bestämts på basis av lönen före deltidspensionen utan beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön. I praktiken hade semesterlönen bestämts utifrån den lön som utbetalats månaden innan Matts gått i deltidspension.

2. DIVISORER FÖR MÅNADS- OCH VECKOLÖNER I semesterlagen har införts divisorer för månads- och veckolöner. Används vid beräkningen av semesterersättningen. Lönen för en semesterdag beräknas så att divisorn 25 används för anställda med månadslön och divisorn 6 för anställda med veckolön. I kollektivavtalen kan avtalas om andra divisorer.

3. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN Lagändringen, dvs. slopandet av 7 dagars karensen, gäller arbetsoförmåga på grund av sjukdom, olycksfall eller förlossning både när semestern börjar och under semestern. Semestern ska på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt genast från den första sjukdagen. Efter att semestern flyttats fram har arbetstagaren sjukledigt. Karensen slopas endast gällande lagstadgad semster, och alltså inte för längre semestrar som avtalats i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal. Viktigt att i förteckningar över arbetsskift o.dyl särskilja vilket slag av semester/ledighet arbetstagaren har. Arbetsgivarens semesterbokföring måste vara uppdaterad.

INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN Arbetstagaren måste begära att semestern flyttas fram. Det räcker inte enbart med en anmälan till arbetsgivaren eller att skicka läkarintyg till arbetsgivaren. Begäran ska göras utan obefogat dröjsmål. Arbetstagaren måste få en bekräftelse av arbetsgivaren på att arbetsoförmågan godkänns och semestern flyttas fram. Arbetstagaren måste på arbetsgivarens begäran uppvisa en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. Eventuella bestämmelser i kollektivavtalen ska följas vid proceduren. Skäl att på arbetsplatserna komma överens om förfaringssätten mer i detalj. Arbetstagarna bör behandlas lika.

TIDPUNKTEN FÖR SEMESTER SOM FLYTTATS FRAM PÅ GRUND AV ARBETSOFÖRMÅGA Efter att arbetsoförmågan (sjukledigheten) upphört fortsätter och upphör semestern såsom ursprungligen meddelats. Framflyttad sommarsemester måste ges under semesterperioden. Framflyttad vintersemester måste ges före ingången av följande semesterperiod. Om det ovan nämnda inte är möjligt, kan framflyttad sommarsemester ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemester före utgången av följande kalenderår. Om inte heller det ovan nämnda är möjligt, kan utebliven semester ersättas med semesterersättning.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE GÄLLANDE RÄTTEN TILL FRAMFLYTTNING AV SEMESTER Efter att lagändringen trätt i kraft (1.10.2013) får gällande kollektiv- och tjänstekollektivavtal tillämpas till utgången av avtalsperioden, om parterna inte avtalar om något annat.