Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker Kretslopp av växtnäring - focus på stad till land – betydelse, möjligheter och eventuella risker Håkan Jönsson Hakan.Jonsson@slu.se 2017-04-02 Håkan Jönsson, SLU. Hakan.Jonsson@slu.se

Miljömål ”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” (Regeringens proposition 2009/10:155):

Miljömålen – och uppfyllelse Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker 2017-04-02 Miljömålen – och uppfyllelse ”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att (Regeringens proposition 2009/10:155): … senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. – Vi har kommit styvt halvvägs i Sverige senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. - Definitionsfråga om målet anses uppfyllt senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Nu, 2006, återförs 15-25%, främst som Revaq-certifierat slam. 5 år kvar” Håkan Jönsson, SLU. Hakan.Jonsson@slu.se

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker 2017-04-02 ”den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” Ekonomiska livslängden enligt USGS, 2009 samt olika literaturkällor Fosfor I USGS 2009 on Phosphate rock ” Large phosphate resources have been identified on the continental shelves and on seamounts in the Atlantic Ocean and the Pacific Ocean. High phosphate rock prices have renewed interest in exploiting offshore resources of Mexico and Namibia.” Håkan Jönsson, SLU. Hakan.Jonsson@slu.se

Var finns växtnäringen? (ton/år)

Växtnäring Resurs mätt som ekonomiskt värde

Växtnäring – energi och klimatutsläpp Klimatutsläpp från litteratursammanställning av Thyselius, men med ny lägre siffra för kväve från Yara 2010

Källsortering kan spara mycket energi och minska utsläpp Urinsortering kan reningsverkets energianvändning minska från 6,25 W/pe till produktion av 1,6 W/pe. Det finns inget behov av kväverening och att det blir mer slam att röta N-tot ut ca 2-5 mg/l, utan N-reduktion, mot dagens 10-12 mg/l med N-reduktion. Ca 50% ökad kapacitet i reningsverket (Mbaya et al., 2010; Wilsenach&Loosdrecht, 2003) Bara BDT-vatten till reningsverk (KL-sortering) ger minskad (negativ) eutrofiering på -5 kg O2/person, år (Jönsson et al., 2005) Källsortering robust metod för att minska utsläppen från enskilda avlopp (Naturvårdsverket, 2009). Lustgasutsläppen från reningsverk 0-2,4% av avlägsnat kväve (Westling, 2011). Återföring av urin/KL-vatten minskar energi och lustgas från både avloppsrening och konstgödseltillverkning

Källsortering  låga tungmetallhalter (mg/kg P) Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker 2017-04-02 Källsortering  låga tungmetallhalter (mg/kg P) Kadmium - Cd Bly - Pb Koppar - Cu Nickel - Ni Kopparhalter Urin 100, klosettvatten – 800, konventionell nötflytgödsel 6500 och Uppsalas slam 35900 mg Cu/kg P. Men här skall nämnas att halterna i Uppsalas slam sjunker och nu är nere på storleksordningen 17000 mg/kg P. Ref: Jönsson et al., 2005; NV 4974; Uppsala 2008 Håkan Jönsson, SLU. Hakan.Jonsson@slu.se

Riskvärdering Tungmetaller - Cd Kadmium från mat skadar idag vår hälsa Det finns ett samband mellan mängd tillförd Cd och halten i grödan Gödseln i Sverige bör innehålla mindre än 15-20 mg Cd/kg P (Kemi, 2011) Urin innehåller ca 0,6 mg Cd/kg, KL-vatten ca 12 mg Cd/kg P (Jönsson m.fl., 2005) Nuvarande haltgaranti för konstgödsel från Yara är 12 mg/kg P Genomsnittet för 196 konstgödselprover inom EU var 83 mg Cd/kg P (Nziguheba & Smolders, 2008). Slutsats – Gödsling med källsorterad urin minskar risken för vår hälsa

Hormoner och läkemedelsrester Ref: Winker et al., 2009

Riskvärdering – hormoner, läkemedel Spridning på land: Enstaka studier visar upptag av läkemedelsrester i gröda – vid tillförsel som ligger betydligt högre än vid gödsling med urin/KL-vatten Effekt på dyngbaggar från maskmedel visad (naturgödsel), men inte mycket mer. Jämför med dagens användning av herbicider, fungicider och insekticider! Uppehållstiden lång och nedbrytningsförmågan god i mark. Läkemedelsrester och hormoner kan renas bort från urin och KL-vatten om samhället tycker att det behövs. I vatten: Hormoneffekter på fiskar och amfibier hittas utanför nästan varje reningsverk som man tittar. Stockholmaren får i sig mer än 10 läkemedel i mätbara mängder med varje glas vatten. Slutsats: urin och fekalier bör återföras till jorden

Sammanfattning Alla näringsämnen är viktiga Kväve - störst mängd, störst ekonomiskt värde, mest energi och störst klimatpåverkan, därnäst kalium Ekonomisk livslängd – hur räkna med tider över 50 år? Den mesta, och renaste, näringen finns i urin och fekalier Hushållens matavfall och avloppsslam – certifierade och högst tungmetallhalter Källsortering av urin och klosettvatten spar energi och minskar kraftigt utsläppen av N och P Uringödsling minskar Cd i maten –> minskad hälsorisk Källsortering av urin minskar miljöeffekterna av hormoner och läkemedelsrester. Hormoner och läkemedelsrester kan renas från urin och KL-vatten – ytterst osäkert om detta behövs/bör rekommenderas Försiktighetsprincipen talar för att urin och KL-vatten bör återföras till odlingsmark och inte till vatten

Tack för uppmärksamheten Hakan.Jonsson@slu.se

Mesta av näringen i urin och fekalier Värden enligt NFS 2006:7 Allmänna råd om små avloppsanordningar; Jönsson m.fl. 2005.

Urin har en unikt hög växttillgänglighet Kväve, fosfor, kalium & svavel – samma form som konstgödsel Effekt och växttillgänglighet som konstgödsel Unikt för att vara av biologiskt ursprung 1998 Urin 1999 Konstgödsel Skörd, kg/ha Skörd, kg/ha Konstgödsel Urin Totalkväve, kg/ha Totalkväve, kg/ha Ref: Jönsson et al., 2000

Tungmetaller Ref: Winker et al., 2009