Kvalitativa metoder Sigrid Stjernswärd Leg.ssk, mag.ovd, dr med.vet. Vetenskaplig design SJSA24

Innehåll Vad är kvalitativ forskning? Vad skiljer den från kvantitativ forskning? Den kvalitativa forskningsprocessen Trovärdighet i kvalitativ forskning

Kvalitativ forskning är… ”…en undersökning utförd med kvalitativ metodansats, där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter. Ofta är avsikten också att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).” (Willman m.fl 2006)

Vad undersöks? Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Mäter funktioner som är biologiskt eller fysiologiskt mätbara, alt. funktions- eller symptomvariabler Variablerna bestäms av forskaren Instrument: enkäter, skalor, mätinstrument (t.ex. blodprov) Undersöker deltagarnas upplevelser och erfarenheter De sistnämnda beskrivs med informantens egna ord Innehållet bestäms av informanten Vill nå förståelse för individens livsvärld

Vad studerar man? ”…sjukdomar är inte bara biologiska tillstånd utan upplevda tillstånd hos tänkande talande personer. Tillstånd som stör kroppens välbefinnande. ” (Toombs 2001)

Metoder att nå kunskap Olika filosofiska traditioner präglar synen på kunskap & vetenskap (Polit & Beck 2006; Kirkevold 2000) Positivistiskt paradigm (Förklara) Naturalistiskt paradigm (Förstå) Allmängiltiga mönster (små urval) Tonvikt på helheten Flexibel design Det subjektiva + icke kvantifierbara Narrativ information, kvalitativ analys Kontextbunden/begränsad Forskaren i inifrånperspektiv (aktiv del i processen) Framställda tolkningar grundade i deltagarnas erfarenheter Fokus på produkt och process Generaliseringar (stort urval) Fokus på enskilda delar Fastställd design Det objektiva + kvantifierbara Kvantitativ information, statistik analys Kontroll över kontexten Forskaren i utifrånperspektiv (påverkar ej processen) Verifikation av forskarens föraningar Fokus på produkten

Vad är studiens syfte? Kausala samband Förutsägelse och kontroll Förklara (Positivism) Förstå (Hermeneutik) Kausala samband Förutsägelse och kontroll Generaliserbar Jämförelser/skillnader Manipulation/intervention Siffror/skalor (mätbarhet, kvantifierbar data) Ex: påverkar antalet intagna kalorier vikten? (kvantitativ studie) Upplevelser (subjektiv) Finna mönster Överförbar Variationer Innebörd/mening Ord/uttryck/metaforer Ex: Hur påverkar din diabetes vardagen? (kvalitativ studie)

Källa: http://comp.uark.edu/~abridges/Research10.jpg

Världsbild, människosyn, kunskapssyn och vetenskapens uppgift (Polit&Beck 2006; Kirkevold 2000) Positivistiskt paradigm Naturalistiskt paradigm Verkligheten är faktisk. Det finns en ’riktig’ värld som drivs av reella orsaker/grunder. Forskare och deltagare oberoende av varandra. Objektivitet eftersträvas, värderingar tyglas. Förklara, förutsäga, kontrollera händelser. Verkligheten är mångsidig, subjektiv, konstrueras mentalt av individer. Forskaren interagerar med deltagarna. Fynden skapas i mötet. Subjektivitet/värderingar ofrånkomliga och önskvärt. Beskriva, tolka mening i historiskt/kulturellt sammanhang

Kännetecken Dagligt liv, livssituationer Skapa förståelse för människans upplevelser och handlingar i specifika situationer Holistiskt synsätt Inifrånperspektiv Forskaren som instrument Ex: undersöka en persons erfarenheter av att leva med en sjukdom eller få en behandling. Informantens upplevelser kläs i ord och skapar förståelse hos forskaren.

Kvantitativ forskning Utgångspunkten - dvs världsbilden, synen på människan och på kunskapen – påverkar studiens upplägg Kvantitativ forskning Experiment (RCT) Icke experiment (t.ex. Korrelation-studier) Mixed Methods Mixed Models Kvalitativ forskning Fenomenologi Etnografi Fallstudier Grounded theory Historisk forskning

Kvalitativa metodansatser Etnografisk (beskriva och tolka sociala och kulturella strukturer, mönster och processer. Avsikten är att bestämma vad ett observerat beteende betyder.) Fenomenologisk (Husserl; beskriva människors upplevelser av ett fenomen. dvs. människors "livsvärldar”.) Fenomenografisk (Marton; beskriva variationer av uppfattningar av det valda fenomenet. Olika msk uppfattar ett fenomen på olika sätt.)

Hermeneutisk (bibeltolkning; Heidegger, Gadamer; Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det; den hermeneutiska cirkeln där förförståelse blir förståelse och grunden för nya tolkningar.) Grounded theory (Glaser & Strauss, Starrin; sociologi; studera sociala processer med avsikten att formulera en teori eller modell som förklarar ett fenomen. Datainsamling & analys sker //; uppnå mättnad.) Innehållsanalys (kval/kvant; Patton, Graneheim &Lundman; processen att identifiera, koda, samt kategorisera grundläggande mönster eller teman i det empiriska materialet; induktiv = GT vs deduktiv = läst litteraturen.)

Forskningsprocessen vid kvalitativ metodansats Planering: identifiera + formulera forskningsfrågan. Utforma studiens design. Datainsamling: avser att fånga fenomenet (rätt data) hos rätt kunskapskällor (urval) i rätt kontext (omgivning). Analys: avser att hantera datan så att fenomenet kan framträda och låta sig beskrivas/tolkas utifrån studiedesignens avsikt och i beaktande av forskarens förförståelse.

Förförståelse ”Ingen forskare är ett helt oskrivet blad och det finns ingen ’ickekontaminerad’ plats att starta ett forskningsprojekt.” (Dahlberg 2001) Forskaren som instrument – måste medvetandegöra och redogöra för sin förförståelse. Risk för bias/skevhet.

Planering av kvalitativ studie Klargöra kunskapsluckor. Specificera vilket fenomen det behövs kunskap om. Planera urval, kontext, datainsamlingsmetod och analysförfarande utifrån studiens syfte och problemformulering. Skriva projektplan.

Etiska aspekter Nytta – icke skada principen Autonomiprincipen Frivilligt deltagande Informerat samtycke Konfidentialitet - inte identifieras i resultatet Om rätten att avbryta sitt deltagande utan att ange någon närmare förklaring och utan att den ordinarie vården påverkas Möjlighet till uppföljning efter deltagandet, t.ex. krishantering

Urvalsstrategier (Polit & Beck 2006) Inklusions-/exklusionskriterier Bekvämlighetsurval (convenience sampling) Snöbollsurval (snowball/nominated sampling) Ändamålsenligt urval (purposive sampling) Maximalt varierat urval, Homogent urval, Extrem urval, Falltypiskt urval, Kriterium urval Teoretiskt urval (theoretical sampling/GT)

Datainsamling (Polit & Beck 2006) Intervju (t.ex. enskilt/grupp, (o)strukturerat) Deltagarnas egen dokumentation (dagbok) Critical incidence technique Observationer (öppet/dolt, deltagande/passiv, direkt/indirekt, (o)strukturerat) Fältanteckningar av händelser (beskrivande), reflektioner (analyserande/teoretiserande) om metod och personliga upplevelser

Analys av data Efter (analytisk induktion) eller samtidigt (t.ex. GT) som datainsamlingen Organisera – strukturera – få fram mening ur data Syftet avgör analysnivån (beskrivande/tolkande/teorigenererande) Analysen beroende av karakteristika och kvalitet av insamlad data (djup, omfång, etc.)

Analysprocessens olika steg (Polit & Beck 2006) Comprehending – inläsning för övergripande förståelse av texten Synthesizing – strukturanalys, identifiera meningsbärande textenheter, kondensera, koda, kategorisera Theorizing – skapa & fastställa kärn- och subkategorier/tema- och subtema. Recontextualizing – kritisk tolkning då fynden sätts i sitt sammanhang i R/T annan forskning/teorier

Källa: http://www. funnymail. co

Kvalitetskriterier Speglar data sanningen? Tillförlitlighet - trustworthiness Credibility – trovärdighet av data & tolkning Dependability – stabilitet av data över tid och inom rådande förhållanden Confirmability – neutralitet och bekräftelse av data Transferability – överförbarhet av resultat (Polit & Beck 2006)

Sätt att stärka trovärdigheten (credibility) Långvarigt engagemang och ihärdig observation (rik och djup data) Externa granskare: oberoende forskare, informanterna Leta efter bevis som säger emot resultaten Forskarnas trovärdighet, t.ex. i form av kompetens, erfarenhet, kontakter inom undersökningsområdet (Polit & Beck 2006)

…fortsättning credibility/trovärdighet… Triangulering av Data - olika kunskapskällor Forskare – flera som samlar, analyserar och tolkar data Teori – använda olika perspektiv vid tolkning av data Metod – flera olika metoder (t.ex. intervju och observationer) (Polit & Beck 2006)

Sätt att stärka stabiliteten (Dependability) Oberoende medgranskare analyserar datan (stepwise replication) Extern granskning av data och arbetsmaterial (inquiry audit) (Polit & Beck 2006)

Sätt att stärka neutraliteten (Confirmability) Bracketing – sätta sin förförståelse inom parantes Reflekterande dagbok/memos Dokumentation av material för extern granskning av studien Dokumentation av regler för de beslut som tagits under analysen (Polit & Beck 2006)

Att redogöra för överförbarheten (transferability) Beroende av urval och design Noggrant redovisa deskriptiv data gällande urval, kontext, händelser/processer som ägt rum medan undersökningen pågått. Forskaren måste påvisa tillräckligt mycket information så att läsaren kan bedöma kontextuella likheter och överförbarhet av resultaten. (Polit & Beck 2006)

Kritisk granskning av kvalitativa studier Är frågeställningen kliniskt viktig och väl beskriven? Passar metodvalet till syftet? Alternativ metod? Hur valdes deltagare och kontext? Har datainsamlingen genomförts på ett korrekt sätt och med en lämplig metod? Passar analysmetoden? Kontrollerades analysens kvalitet? Är resultaten trovärdiga och kliniskt betydelsefulla? Vad är forskarens perspektiv? Finns det med i tolkningen? Är studiens slutsatser försvarbara utifrån resultaten? Är resultaten överförbara till en annan kontext?

Kvalitativ innehållsanalys (Content Analysis) Systematisk analys av insamlad data Olika abstraktionsnivåer (manifest/latent) Analyssteg: förståelse/överblick, definierad meningsbärande enheter, kondensera, koda, jämföra & tolka, identifiera kategorier/teman Olika typer av innehållsanalys (t.ex. Graneheim & Lundman, Krippendorf) -> resultat kan redovisas med/utan kvantiteter

Ex: Graneheim & Lundman (2010) (art.1) ”The aim of this study was to elucidate experiences of loneliness among the very old who live alone.” Urval: inklusionskriterier ålder, boende, ork och förmåga att delta), n=30 Datainsamling: tematiska intervjuer (+f.f. Likert skalor) Analys: Innehållsanalys (Granheim & Lundman 2004) Etiska aspekter Resultat: 4 teman + subteman som beskriver upplevelsen

Grounded Theory (Glaser & Strauss, Corbin & Strauss) Hitta förklaringsmodeller inom det valda us-området Sannolikhetsbaserad teoribildning Induktiv + deduktiv ansats Teoretiskt urval Olika datakällor (t.ex. intervju, dagböcker, etc.) Analys: parallellt med datainsamling (pågående analys styr urval), konstant jämförande process, identifiera likheter/olikheter, identifiera en kärnkategori + subkategorier Memos & teoretisk kodning

Ex: Stjernswärd & Östman (art.2) ”The aim of this study was to illuminate the experiences of families living close to person with depression.” Design: kvalitativ ansats Urval: inkl/exkl kriterier, Datainsamling: intervjuer + fokusgrupper Etiska aspekter Resultat: en kärnkategori + underkategorier (basic social process) som förklarar en process

Depression: the stone thrown into the water that gives rise to these riddles, spreading out and affecting all areas of the relatives’ lives to different degrees. Illustration: Shadow, Sigrid Stjernswärd

Kriterier inom GT (Glaser) Fit – genererade begrepp/resultat speglar data Workability – förklarar det som sker, relevant kärnvariabel som förklarar det som sker Relevance – relevant i området/för de berörda, teorin identifierar och förklarar huvudproblemet, kärnvariabeln = minsta gemensamma nämnaren Modifiability – teorin kan modifieras om ny data tillkommer

Ex: Wennick & Hallström (2007) fenomenologi (art.3) ”The aim of the study was to elucidate families’ lived experience of diabetes one year after a child was diagnosed with type 1 diabetes.” Design: induktiv, hermeneutisk fenomenologi, livsvärld (upplevd kropp/tid/relationer/rymd) Datainsamling: intervjuer Urval: 12 familjer (föräldrar, barn, syskon) Etiska aspekter Resultat: ett övergripande tema + subteman som belyser ett fenomen/livsvärld

Vad avgör valet av kvalitativ metod? Frågan som ska besvaras - syftet Filosofisk grund Datainsamlingsprocedur Grad av abstraktion/tolkning i analysen Tänk även på: Tillförlitlighet Etiska aspekter

Forskningsrapporten Abstract (kort & koncis, nyckelord) Bakgrund (introducera ämnet/viktiga begrepp, tidigare forskning/aktuellt kunskapsläge) Syfte & frågeställning Design & metod (noggrann beskrivning) Resultat (inga referenser) Diskussion av metod (tillförlitlighet) & resultat (jfr med tidigare forskning, tolkning) Slutsats Referenser (Harvard, Vancouver, m.fl.)

Lycka till med fortsättningen!