1 Patientrörlighets- direktivet m.m.

2 Planerad vård i andra länder 1)Ansvaret och regler i Sverige för planerad vård i andra länder 2)Antalet patienter som får plan- erad vård utanför Sverige 3) Bakgrund och implementering av patientrörlighetsdirektivet samt ev. överföring av EU-vård från staten till landstingen

3 Reglering av planerad vård i andra länder 1) Landstingen. Hälso- och sjuk- vårdslagen 2) Försäkringskassan (staten). Förordning (EEG) 883/2004 3) Försäkringskassan (staten). Fördraget

4 Landstingen År 2010 Antal patientbesök i öppen vård, läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, uppgår årligen till omkring 64 miljoner. Vårdtillfällen i sluten vård omkring 1,6 miljoner. Landstingens nettokostnad 197 miljarder kr.

5 Landstingen • Landstingen har möjlighet, inte skyldighet, att remittera patienter utomlands för vård. Remittering sker både till andra EU-länder och USA. T.ex. hjärt-, ögonoperationer och fosterdiagnostik. Landstingen beslutar och betalar. Vanlig patientavgift.

6 Landstingen Landstingen har möjlighet, inte skyldighet, att erbjuda plane- rad vård till personer som ute- slutande åker till Sverige för att få planerad vård Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Inte inkräkta på landstingens möjligheter att ge god vård till den egna befolkningen.

7 Försäkringskassan – 883/2004 • Försäkringskassan. Förhands- tillstånd för planerad vård enl 883/2004. ”…kan inte få den planerade vården inom den väntetid (---) som är normal för sådan vård i Sverige.” FK skall samråda med lands- tinget inför ett beslut om pla- nerad vård.

8 Försäkringskassan – 883/2004 Om FK bedömer att förhands- tillstånd kan beviljas utfärdas intyg S2. FK ansvarar där- med för vårdkostnaden. Patienten betalar samma vård- avgift som bosatta i vårdlandet. Hur många förhandstillstånd har beviljats?

9 Försäkringskassan – 1408/71 och 883/2004 • 2004 – 2010 handlades ärenden. 635 bifölls (38 %) Bifall respektive år

10 Försäkringskassan – 1408/71 och 883/2004 • Nästan 60 % av förhands- tillstånden finansieras av landstingen. FK fungerar som betalningsför- medlare. Ett sätt att underlätta regle- ringen av vårdkostnaderna mellan länderna.

11 Försäkringskassan – 1408/71 och 883/2004 • Omkring hälften av personerna har åkte till Tyskland, Finland eller Frankrike. • Förhandstillstånd för: Förlossning Cancer – cellgifts- och strålbe- handlingar Hjärtbesvär - operationer

12 Försäkringskassan – fördragsvård • EU-domstolen • Regeringsrättens dom fr 2004 • En patient ansöker hos FK om ersättning i efterhand för pla- nerad vård med stöd av fördraget. Fördragsvård. Patient betalar avgift enligt bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen • Hur många har ansökt och beviljats?

13 Försäkringskassan – fördragsvård • 2004 – 2010 handlades ärenden bifölls (80 %). 89 mkr t.o.m •Bifall och utgift respektive år

14 Försäkringskassan – fördragsvård Nästan 60 % tandvård. Vård: knä, höfter, rygg och fertilitetsbehandlingar. Flertalet patienter har åkt till Finland. Från Norrbotten. Andra vanliga länder är Polen, Estland, Spanien och Tysk- land.

Bakgrund till patient- rörlighetsdirektivet Kommissionen presenterade sommaren 2008 ett direktiv- förslag. Förutsättningarna för ersättning för planerad vård. Framförhandlad kompromiss antogs av –Europaparlamentet i januari 2011 –Ministerrådet i februari

Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gräns- överskridande hälso- och sjuk- vård Senast den 25 oktober 2013 vara införlivat i nationell lagstiftning 16

Implementeringen i Sverige SKL, sedan mars 2011, pågåen- de diskussion med Socialdepar- tementet En särskild SKL-arbetsgrupp: VGR, Norrbotten, Region Skåne, Stockholm och Östergötland SKL-kontaktpersoner i resp. lt 17

Implementeringen i Sverige Departementspromemoria ut på remiss i januari 2012 SKL-remisskonferens februari 2012 Riksdagsbeslut våren 2013 Ikraftträdande den 1/

19 Implementeringen i Sverige Exempel på frågor att bereda 1) Hur hantera vård på lika villkor? 2) Förhandsbesked/betalningsförbindelse /frivillig förhandsanmälan? 3) Definition av det svenska sjukvårdsutbudet 4) Hur överklaga beslut?

Exempel på frågor att bereda 5) Direktivets förhållande till lagen om offentlig upphandling (privata vård- givare), de nationella reglerna om valmöjligheterna och vårdgarantin 6) Nationell kontaktpunkt/informa- tionsansvar 7) Direktivets förhållande till 883/

Exempel på frågor att bereda 8) Vad ska ersättas? 9) Definition av personkrets 9) Ev överföring av ansvaret för ”EU- vården” från staten till landstingen 21

SKLs arbetsgrupp fokuserar särskilt på • Vad ska landstingen göra? • Hur göra? • Samverkan med Försäkrings- kassan 22