Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten Ett regionalt utvecklingsprogram ska finnas i alla län. Det regleras av regeringen i en särskild förordning (förordningen om regionalt utvecklingsarbete 2003:595). I Norrbotten antogs, det här (håll uppe ett exemplar) programmet som heter ”Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten”, i början av året. Just ordet hållbar är väldigt viktigt. Perspektivet hållbar utveckling går som en röd tråd genom hela det här programmet. Allt vi gör ska hålla i längden. Vi får alltså inte äventyra kommande generationers möjligheter till ett gott liv i Norrbotten.
Utmaningar och mål Attraktiva livsmiljöer – en plats att vilja vara på God folkhälsa – mår vi bra så går det bra Stark ekonomisk tillväxt – en fråga om konkurrenskraft Tre huvudsakliga utmaningar står i fokus i programmet: Attraktiva livsmiljöer God folkhälsa Stark ekonomisk tillväxt Norrbotten vill: vidareutveckla våra attraktiva livsmiljöer så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som Norrbotten är ett attraktivt besöksmål. Det systematiska miljömålsarbetet ska bidra till en god livsmiljö för människor i Norrbotten. Tillgång till ett rikt och varierat kultur- och nöjesutbud, sociala nätverk, välfärd, bra boende och goda kommunikationer är viktiga faktorer. Det ska vara spännande och attraktivt att verka och bo i Norrbotten för unga kvinnor och män. Norrbotten vill: Främja en god folkhälsa så att människor mår bra och därmed kan bidra till långsiktig tillväxt och välfärd. Norrbotten ska driva ett fortsatt systematiskt folkhälsoarbete. Det handlar om att finna former, metoder och strategier för insatser på arbetsmarknaden och att skapa goda och trygga miljöer för barn och unga för att förebygga ohälsa redan i tidiga åldrar. Fritidsaktiviteter är viktiga för en god hälsa. Det ska finnas förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. Norrbotten vill: Stimulera en stark ekonomisk tillväxt så att människor och företag kan fortsätta att växa och vara konkurrenskraftiga. Det systematiska tillväxtarbetet ska inriktas på att skapa fler och växande företag. Med fortsatt fokus på de utpekade tillväxtområdena, de nya branschöverskridande och kreativa näringarna och ungas möjligheter till arbete, entreprenörskap, företagande och karriärmöjligheter kan Norrbotten skapa en plattform för hållbar tillväxt. För att uppnå visionen har parterna enats om tre övergripande mål. Vidareutveckla våra attraktiva livsmiljöer Främja en god folkhälsa Stimulera en stark ekonomisk tillväxt Dessa tre övergripande mål bildar även grunden för de tre huvudsakliga utmaningar som skisseras längre fram i programmet.
Mäta vissa variabler, så kallade indikatorer Utmaningar och mål Attraktiva livsmiljöer – en plats att vilja vara på God folkhälsa – mår vi bra så går det bra Stark ekonomisk tillväxt – en fråga om konkurrenskraft Mäta vissa variabler, så kallade indikatorer Statistik mäter dock det som har varit… Svårt att mäta det vi egentligen vill veta, t.ex. länets ”attraktivitet” Behövs en fortsatt diskussion kring länets styrkor och svagheter samt vilka eventuella åtgärder som behövs
Översikt RUP-indikatorer Bland de 5 sämsta länen Varken bra eller dåligt Mål, utmaningar Indikatorer Attraktiva livsmiljöer Inflyttning Jämställdhetsindex Gästnätter God folkhälsa Ohälsotalet Disponibel inkomst Sysselsättning Stark ekonomisk tillväxt BRP-tillväxt Nystartade företag Investeringar Rank Trend Bland de 5 bästa länen Oförändrat Bättre Bättre Bättre Sämre Statistik mäter det som varit. Genomgående har vi valt senaste år som statistiken finns, varierar mellan 2006-2008. Svårt att mäta det vi egentligen vill veta (ex. länets attraktivitet) Vilka är de ”rätta” slutsatserna? Och hur kommer vi fram till dem? Vilka är länets styrkor och svagheter för att möta framtida hot och möjligheter (SWOT) Vilka åtgärder behövs? De här indikatorerna är valda i RUP för att ge en översiktlig bild av hur länet mår. Sur gubbe = bland de 5 sämsta bästa länen Lagom gubbe = varken bra eller dåligt Glad gubbe = bland de 5 bästa länen Bättre Bättre Bättre Bättre
”En plats att vilja vara på” Attraktiva livsmiljöer Inflyttning Jämställdhetsindex Gästnätter ”En plats att vilja vara på”
Attraktiva livsmiljöer Inflyttningen i relation till befolkningsstorleken 2008 ett sätt att mäta attraktion Män Kvinnor Ett sätt att mäta attraktion är att ställa inflyttningen i relation till befolkningsstorleken. Här kommer siffrorna att påverkas om regionen har universitet eftersom det bidrar till höga flyttströmmar av ungdomar. Norrbotten placerar sig bland de sämsta länen. En orsak till Västra Götalands låga andel kan vara att regionen är så stor så att en stor del av flyttströmmarna sker inom regionen. Noterbart att Jämtland sticker ut bland Norrlandslänen, särskilt vad gäller kvinnorna. Kronoberg: Växjö, 180 000 invånare i länet, liten region som gränsar till Skåne och Halland. Andel inflyttning, %
Inflyttning till länet stabil, trots konjunktur Attraktiva livsmiljöer Inflyttning till länet stabil, trots konjunktur Inflyttning en indikator på hur attraktivt länet är. Vilken dragningskraft Norrbotten har på människor från andra delar av Sverige och Världen. Den här bilden visar inflyttningen till länet åren 2000-2008. Framgår att invandringen varit relativt hög de tre senaste åren, även om det verkar ha skett en avmattningen under 2008. Men både 2006 och 2007 var invandringen över 2000 personer. Inflyttningen från andra delar av Sverige har varit ganska stabil över åren mellan 4500-4700 personer, men 2008 har även där skett en viss avmattning, dock inte så stor. Den här bilden visar inte exakt vilka som flyttar hit, men det är i stor utsträckning unga människor och kopplat till universitetet. Men det har även kommit och kommer fortfarande människor från andra länder.
Inflyttning män/kvinnor fler män än kvinnor flyttar till länet Attraktiva livsmiljöer Inflyttning män/kvinnor fler män än kvinnor flyttar till länet Fördelningen mellan män och kvinnor följer ett tydligt mönster. Det är fler män än kvinnor som flyttar till länet. Kan hänga ihop med att vi har ett tekniskt universitet och en mansdominerad basindustri som kanske inte attraherar kvinnor i samma utsträckning.
Främst unga som flyttar Attraktiva livsmiljöer Nettoflyttning efter ålder 2006-08 Inrikes utflyttning kompenseras av invandringen Främst unga som flyttar Män Kvinnor Det är framför allt unga som flyttar hit. De flesta är mellan 20-35 år. Därefter planar inflyttningskurvan ut. Även om det inte syns så tydligt så finns en övervikt bland inflyttade män som är ”lite äldre” och kanske flyttar hem till sina glesbygdskommuner (till ”hemgården”). Om vi antar att invandringen (i alla fall som den ser ut just nu) inte är något som länet kan påverka utan styrs av nationell politik och internationella kriser/krig/katastrofer så är ju länets attraktionskraft på andra delar av landet mer
Utflyttning från länet ett strukturellt problem för länet? Attraktiva livsmiljöer Utflyttning från länet ett strukturellt problem för länet? Inflyttning, genomsnitt Inflyttningen ligger på omkring 6000 personer per år, variationen utgörs främst av att invandringen kan variera mellan åren. Här är inflyttningen inlagd som en blå linje och visar att utflyttningen för det mesta är högre, vilket är ett strukturellt problem för länet och har varit så under lång tid.
Attraktiva livsmiljöer Jämställdhetsindex per län 2006 sammanvägt index med flera variabler Norrbottens placering har förbättrats Andel med eftergymnasial utbildning, Andel förvärvsarbetande Arbetssökande, öppet arbetslösa Medelinkomst Andel med låga inkomster Ojämn könsfördelning på näringsgrenar Föräldrapenning, använda dagar, könsandel Tillfällig föräldrapenning, använda dagar, könsandel Ohälsotal, ohälsodagar per person och år Andel unga vuxna, 25-34 år Landstingsfullmäktigledamöter Kommunstyrelser könsandel Egna företagare med minst 2 sysselsatta Det höga värdet för Norrbotten beror på Ohälsotalet, den låga andelen unga kvinnor och arbetslösheten. Ligger ganska bra till när det gäller medelinkomst och andelen med låga inkomster samt föräldrapenning. Så det här ju ett sammanvägt index av många varialbler. Norrbottens placering har förbättrats över tiden. För något år sedan placerade sig länet näst sist. Men fortfarande är det ju långt till att vara helt nöjd.
Gästnätter i relation till befolkningsstorleken 2007 Attraktiva livsmiljöer Gästnätter i relation till befolkningsstorleken 2007 Bilden visar antalet Gästnätter i förhållande till befolkningsstorleken. Norrbotten ligger bra till tillsammans med två andra norrlandslän, Dalarna och Jämtland. Siffrorna påverkas också av investeringsboomen, alla gästnätter avser inte rekreation utan är också tjänsteresor.
Gästnätter 2000-2007 Attraktiva livsmiljöer Ökning på 27% sedan 2000 En successiv ökning under hela perioden. En ökning på 27 procent sedan år 2000, allra mest mellan år 2005-2006. Denna statistik påverkas ju också av investeringsboomen i länet. Där entreprenörer och arbetskraft från andra delar av landet har behövt inkvartering, det är ju också en del av turismen (dvs. förflyttad konsumtion).
Attraktiva livsmiljöer en sammanfattning Rank länen Trend Inflyttning Jämställdhetsindex Gästnätter Oförändrat Bättre Sammanfattningsvis så visar indikatorerna inom Attraktiva livsmiljöer att det finns saker att göra. Det är inte lätt, men något får vi veta som vi behöver ta hänsyn till inför kommande år. Ska vi mäta andra saker? Vad kan vi göra för att påverka statistiken? Det som är positivt är ju ändå att tex. Jämställdhetsindex och gästnätter går i rätt riktning. Lite skakigare är det med inflyttningen. Bättre
”Mår vi bra så går det bra” God folkhälsa Ohälsotalet Disponibel inkomst Sysselsättning ”Mår vi bra så går det bra”
Ohälsotal män och kvinnor 2007 God folkhälsa Ohälsotal män och kvinnor 2007 Ohälsotalet är ett mått på socialförsäkringens utbetalning av ersättning för en persons ohälsa. Ohälsotalet definieras som antal dagar per försäkrad och år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och/eller förtidspension/sjukbidrag på grund av sjukdom. Ohälsotalet är störst i Jämtlands län med 49 dagar per sjukpenningförsäkrad och lägst i Stockholms län med 33,6 dagar. Genomsnittet för riket är 39,9 dagar. Norrbotten har förbättrat ohälsotalet snabbare än vad som varit fallet för riket i genomsnitt. Det är framför allt kvinnor i offentlig sektor som står för ohälsotalet.
Inkomster 2006 kan vara kopplat till god folkhälsa Disponibel inkomst per invånare Lönesumma per sysselsatt Den disponibla inkomsten i Norrbotten ökar långsammare än för riket i genomnsnitt och det är den indikatorn som vi har valt att titta på inom området för god folkhälsa. Norrbottningar har en lägre disponibel inkomst än många andra län, men samtidigt har vi också lägre kostnader för vissa saker som ex. boende, men det kanske kompenseras av beroende av bilen. Den disponibla inkomsten talar om vad du har i plånboken för att göra av med på konsumtion av olika slag. OM man däremot tittar på löner per sysselsatt så kan man säga att de i länet som har arbete tjänar förhållandevis bra. Det har till stor del med basindustrin att göra, där många arbetar obekväm arbetstid.
God folkhälsa Sysselsättning / befolkning 20-64 år 2006 utvecklats bättre än för riket i genomsnitt Sysselsättningen i Norrbotten har utvecklats bättre än för riket i genomsnitt. Men fortfarande har länet en relativt låg andel sysselsatta i relation till befolkningen (observera att siffrorna är hämtade från regionala räkenskaper vilket är ett sammanhållande räkenskapssystem och som gör att siffrorna kan vara lite annorlunda än de uppgifter som kanske arbetsförmedlingen har, eller de som finns i RAMS, ifall du får frågan…) Andel Källa: SCB, Regionalräkenskaperna
God folkhälsa God folkhälsa Rank länen Trend Ohälsotalet Disponibel inkomst Sysselsättning Bättre Sämre Bilden påminner om den jag visade nyss för livsmiljö. Det finns problemområden, men också en positiv utveckling inom ohälsa och sysselsättning (nu har ju det förändrats i och med varsel osv.) Bättre Varsel?
”En fråga om konkurrenskraft” Stark ekonomisk tillväxt BRP-tillväxt Nystartade företag Investeringar ”En fråga om konkurrenskraft”
Stark ekonomisk tillväxt BRP-tillväxt BRP: Bruttoregionalprodukt
Nystartade företag 2007 Stark ekonomisk tillväxt Förnyelsetal * Förnyelsetal avser antalet nystartade företag per 100 befintliga företag föregående år
Nystartade företag god utveckling de senaste åren Stark ekonomisk tillväxt Nystartade företag god utveckling de senaste åren Antal Antalet nya företag har ökat kraftigt, beror till viss del på en förändring i sättet att räkna, men oavsett det har utvecklingen varit god de senaste åren. *) fr o m 2007 ingår branschgrupperna jord- och skogsbruk samt fastighetstjänster som tidigare ej redovisats
Industrins investeringar 12-14 procent av landets totala investeringar Stark ekonomisk tillväxt Industrins investeringar 12-14 procent av landets totala investeringar Industrins investeringar har under de två senaste åren motsvarat 12-14 procent av landets totala industriinvesteringar, vilket är ett mycket högt värde, om man har i åtanke att länet utgör mindre än 3 procent av länets befolkning. Detta kommer också att fortsätta de närmaste åren, fast kanske något lägre. Mkr
Stark ekonomisk tillväxt Stark ekonomisk tillväxt länet är en tillväxtmotor – viktigt för framtiden Rank länen Trend BRP-tillväxt Nystartade företag Investeringar Bättre Bättre Länet är en tillväxtmotor. Hög tillväxt under hela 2000-talet, bland de absolut främsta i landet. Det är den vinstgivande basindustrin inkl. energi (vattenfall) som svarar för de positiva siffrorna. Oerhört viktigt för regionen och framtidstron. Ger ringar på vattnet även för andra näringar, upplevesleindustri och underleverantörer, exempelvis. Bättre
Översikt RUP-indikatorer Bland de 5 sämsta länen Varken bra eller dåligt Mål, utmaningar Indikatorer Attraktiva livsmiljöer Inflyttning Jämställdhetsindex Gästnätter God folkhälsa Ohälsotalet Disponibel inkomst Sysselsättning Stark ekonomisk tillväxt BRP-tillväxt Nystartade företag Investeringar Rank Trend Bland de 5 bästa länen Oförändrat ”En plats att vilja vara på” Bättre Bättre Bättre ”Mår vi bra så går det bra” Sämre Sammanfatta igen! Var ska vi ägna krutet? (kanske ledamöterna har egna tankar om varför det ser ut som det gör). Bättre Bättre ”En fråga om konkurrenskraft” Bättre Bättre 26