Från brott till straff

Ett brott begås Ett gripande sker.

Anhållandet Efter förhör beslutar åklagaren om anhållande. Personen hamnar i en cell. Kan vara i upp till 4 dagar. Förhören fortsätter. Åklagaren arbetar samtidigt med att bestämma om de anhållna ska hållas kvar i häkte fram till eventuell rättegång.

Häktning En häktningsförhandling hålls. Åklagaren för fram sina tankar om varför en häktning bör ske. Om åklagaren anser att det finns risk för att nya brott begås eller att de tänker avvika. Dessutom kan misstanke om att man undanröjer bevis finnas.

Åtal Åklagaren beslutar om åtal ska väckas. Häktningstiden kan förlängas om utredningen behöver det. En förundersökning görs för att se om åtal kan väckas. En husrannsakan (undersökning) kan ske för att se om det döljer sig fler bevis.

Rättegång I rättssalen sitter målsägaren tillsammans med åklagaren. De tilltalade sitter tillsammans med sina försvarsadvokater. Inleds med att åklagaren läser upp åtalet. Därefter följer en utredning av händelseförloppet. Detta kallas för sakframställning. Vittnen kallas. De avlägger ed före förhöret. Ett vittne som medvetet ljuger begår mened. Under häktningstiden har man genomfört en personundersökning. Det innebär att man tar reda på viktiga fakta om uppväxt och familjeförhållanden, tidigare brottsbana samt hur de har skött sig på tidigare arbetsplatser.

Slutpläderingar I slutet av rättegången gör åklagaren och advokaterna sina slutpläderingar. Åklagaren lägger fram sin bild av vad de åtalade gjort och föreslår lämpliga straff. Advokaternas uppgift är att hjälpa de åtalade. De framhåller saker till de åtalades fördel.

Domen Rättegångens ordförande – domaren (utbildad jurist)– lett rättegången och följt de olika inläggen från åklagare och advokater. Domaren har lyssnat på vittnesmål, förhör med de tilltalade och tagit del av personundersökningen. Vid sin sida har domaren ett antal nämndemän. De är vanliga medborgare. De krav som ställs för att få vara nämndeman är att hen ska vara svensk medborgare, myndig och inte arbeta inom rättsväsendet. Domaren och nämndemännen samlas efter slutpläderingen till enskild överläggning. Rätten samlas igen för att domen ska läsas upp.

Överklagande av dom Med hjälp av advokater kan man överklaga. Även åklagaren kan överklaga. Måste ske tre veckor efter domen annars står domslutet fast – domen vinner laga kraft.

Domstolssystemet Allmänna domstolar Högsta domstolen Hovrätter Tingsrätter Förvaltningsdomstolar Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätter Länsrätter

Påföljder (straff) av brott Böter – penningböter eller dagsböter Villkorlig dom – den åtalade döms till ett visst antal månaders villkorligt fängelsestraff. Den dömde slipper att sitta i fängelse men om personen gör ett nytt brott under de närmaste två åren blir straffet förlängt. Skyddstillsyn – Unga brottslingar döms ofta till detta. De får en prövotid på tre år för att förändra sina liv. De får en övervakare till hjälp. Samhällstjänst – villkorlig dom och skyddstillsyn kombineras. Det innebär oavlönat arbete på fritiden under minst 40 h och högst 240 h.

Påföljder (fortsättning) Kontraktsvård – En typ av skyddstillsyn som tillämpas på missbrukare. Den dömde tvingas genomgå behandling för sitt missbruk. Elektronisk övervakning – Fotboja ser till att den dömde håller sig inom ett område. Ett alternativt straff till fängelse i upp till 6 månader. Fängelse – De flesta fängelsestraff är tidsbestämda, 14 dagar-18 år. I vissa fall döms man till livstid, alltså inte tidsbestämt. Den som döms till mer än två månader släpps efter två tredjedelar av tiden om hen har skött sig under fängelsetiden. Den som döms till livstid kan tidigast efter 10 år få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff.

Påföljder (fortsättning) Skadestånd – Den som döms för brott kan även dömas till att betala skadestånd till offret. Rättspsykiatrisk vård – Om den som begått brott lider av allvarlig psykisk störning överlämnas den dömde till rättspsykiatrisk vård. Den dömde släpps när experter bedömt att den dömde är psykiskt frisk. Socialtjänst eller fängelse? – Brottslingar under 18 år som begår brott döms oftast till vård enligt Socialtjänstlagen. Det innebär att de omhändertas för vård i undomshem. Sluten ungdomsvård – Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år döms de oftast till sluten ungdomsvård. Det är tidsbestämt på mellan 14 dagar och fyra år och avtjänas på särskilda ungdomshem.