MARXISM

Marxism Karl Marx (1818-1883) Marxismen som ism växte främst fram efter hans död. Marxismen influerades främst av Darwins evolutionsteori och olika materialistiska och positivistiska synsätt. Marxismen stor roll i den politiska och intellektuella utvecklingen under 1900

partiideologi av flera framväxande socialdemokratiska arbetarpartier Kommunistregimer såsom i Östeuropa, Kina, Kuba, Vietnam, Nordkorea, Sovjet osv ”vägleddes” av marxismen Som mest levde en tredjedel av jordens befolkning med marxism som sin världsåskådning Stor betydelse för samhällsvetenskapliga utvecklingen under 1900-talet

Viktiga samhällstänkare har uppmärksammat och diskuterat marxism, såsom Weber, Durkheim, Pareto och Creoce. Efter ”vänstervågen” (efter 1968) har marxism spelat en viktig roll i ämnen som historia, statsvetenskap, sociologi, ekonomi och filosofi.

ENGELS Det föll på Fredrich Engels att publicera fortsättningen på Kapitalet. Engels gav ut andra och tredje boken 1885 respektive 1894. Men Engels bidrog också med att utveckla Marxismen ytterligare.   Han utvecklade en teori om naturens dialektik. Detta beskrevs som processer som sker i naturen sker även i samhället och i historien. Det vill säga att utveckling sker tack vare flera ”kvalitativa språng” och motsättningar. Detta blev grunden för ortodox marxism.

På det här sättet kom Marx teori om kapitalet samt hans historieuppfattning att uppfattas även som naturvetenskapliga teorier och inte bara som teorier om samhället och historien. Ett exempel:   Den historiska utvecklingen samt kapitalismens upplösning och övergång till socialism kan uppfattas som naturnödvändiga processer som ingen kan göra något åt.

Den ortodoxa marxismen Den ortodoxa marximen utvecklades vidare av George Plekhanov och Karl Kautsky. De kallade det ”proletariatets världsåskådning”. Denna världsåskådning bestod av 4 saker: 1. En egen filosofi; dialektisk materialism. (Allmänna lagar för naturens, samhället och det mänskliga tänkandets utvecklingsformer.) 2. En historieteori; historisk materialism (applicerande av dessa allmänna lagar på den mänskliga historien) 3. En på den historiska materialismen byggd teori om kapitalet (kapitalism övergår i socialism) 4. Politisk strategi (Bygger på klasskamp mellan bourgeoisien och proletariatet i det kapitalistiska samhället.) Lenin kom senare att influeras av den ortodoxa marxismen i sin marxism-lennisim

Marxism-leninism Vladimir Lenin till 1924  Josef Stalin till 1953 Utgår från den ortodoxa marxismen Marxistisk filosofi – ”Den dialektiska materialismen” Efter Sovjetunionens fall 1989-1991 finns denna form av marxism inte kvar i de nuvarande kommunistiska länderna Marxism-leninsim=stalinism? Sågs som elitens, maktens och förtryckets ideologi Störtades 1989-1991 och upproret kom paradoxalt ifrån Marx uppmaning att störta den härskande klassen

Skillnaden mellan ortodox marxism och marxism-leninism Brett och demokratiskt arbetarparti De mest medvetna och politisk skolade Sträng disciplin Utrensning av motståndare

Maoism – Ulandsmarxism I Kina grundas ett kommunistparti 1921 influerade av Lenin Mao Zedong (1893-1976) Inriktade sin politik till Kinas många fattiga bönder Blev ledare för det kommunistiska partiet år 1935 Inbörderskriget som började strax efter slutet av andravärldskriget slutade med att Mao år 1949 utropade Kina som en folkrepublik

Gerillakriget Maos främsta insats inom Marxismen En viktig strategi för att sprida Maos ideologi där ”den politiska makten växer fram ur gevärspipan” Spred sig snabbt över världen, har används av bland annat Castro på Kuba och Tito i forna Jugoslavien.

Västmarxismens uppkomst November 1918 slutet av första världskriget Det formades arbetarråd i Tyskland Nya partier bildades Det uppstod hårda motsättningar mellan kommunisterna och västerländska socialdemokratin.

kritik mot den västerländska social demokratin Flera nybildade kommunist partier i väst Europa kritiserade de socialdemokratiska partiet. Efter hårda kritik från partier och ledare från kommunistiska partierna så uppmärksammades detta på ett samhällsvetenskapligt och filosofiskt sätt.

1923 publicerades 2 nya skrifter som kritiserade den ryska marxismen. George Lukács(1885-1971) Karl Korsch(1886-1961) Uppfattningen av marxismen var en objektiv vetenskap Proletära klasskampens samhälleliga praxis

Att skapa ny kultur och nya idéer är lika viktig som den politiska utvecklingen Totalitet är en central begrepp för teoretikerna och även för marxs Samhällets enskilda delar måste förstås i förhållande till samhällets helhet på samma sätt som en epok i mänsklighetens historia måste förstås i förhållande till historien

Strukturell marxism: Althusserskolan Luise Althusser (1918-1990) Fransk professor inom filosofi samt medlem i det Franska kommunist partiet Lade grunden till den strukturella marxismen då han genom strukturella metoder analyserade Marx folosifier och teorier I Frankrike uppstår Althusserskolan i reaktion mot den marxistiska humanismen

Strukturell marxism: Althusserskolan Han bekämpade den tidige Marx och humanistmarxisterna då han försökte påvisa en skillnad mellan vetenskap och ideologi Till skillnad från de humanistiska marxisterna betraktar Althusser marxismen som vetenskap, som objektiv kunskap, skild från ideologi och filosofi Althussers filosofier blev väldigt uppmärksammade och diskuterades globalt Dock har ”althusserialismen”, efter slutet av 70-talet, minskat kraftigt i betydelse

Kapitallogiken -kritik mot den politiska ekonomin - en teori om hur kapitalets begrepp alltmer inordnade samhällsförhållanden under sig - begrepp: mervärde, bruksvärde och bytesvärde, lönearbetare osv. - arbetarrens bytesvärde: lön för överlevnad - arbetarens bruksvärde: värdet arbetaren skapar under en viss tid - mervärde: skillnaden mellan arbetets bruksvärde och bytesvärde

- skiljer sig fr Althusser som såg ekonomin, politik och ideologi som relativt egna och inte hade samma samverkan och påverkan på varandra   - teorin handlar om hur kapitalets begrepp logiskt utvecklar sig i historian. Teori om det borgerliga samhället och inte bara dess ekonomi.   Människor blir alltså inte endast bärare av strukturen, utan kapitalets logik försöker sätta sig i verkligheten. Människor kan göra motstånd.

Analytisk marxism Utvecklas under 1980-talet, främst efter G.A Cohens bok ”Karl Marx’ historieteori: Ett försvar” I stora drag vill analytisk marxism undersöka och utveckla marxism m.h.a mellanliggande historia och redskap från icke-marxistisk vetenskap och filosofi Vill utveckla marxismen till en vetenskap med stort V För att göra detta används Analytisk filosofi Rational choice(hävdar att samhällsteorier måste bygga på individen och dess rationella val) Fomer av spel- eller valhandlingsteori

G.A Cohen analyserade Marx historieteori och kom fram till att den var funktionalistisk. Jon Elster sa att det inte kunde vara så, då alla samhällsteorier måste bygga på rational choice. John Roemer analyserade Marx exploatering- och klassteori. Han kom fram till en generell teori om all exploatering, inte bara kapitalismens. Han sa att ”om slavar, livegna och lönearbetare har ett alternativ som skulle vara bättre för dem är de exploaterade, annars är de inte det.”

Historisk marxism En stor del av Marx arbete med att studera kapitalismens utveckling bestod i att analysera historiska förutsättningar för kapitalismens uppkomst. Efter andra världskriget utvecklades den historiska marximen av en grupp historiker som var knutna till det engelska kommunistpartiet. (Dona Torr, Christopher Hill, E.P Thompson mfl.) Historikerna ville skriva historien ”underifrån”, från bland annat lantarbetarnas och industriarbetarnas historia. Den historiska marximen skiljde sig från den vanliga marxismen som ensidigt beskrev hur ekonomin påverkade samhället. Den historiska marxismen ville istället skildra marxism som en socialhistoria eller en klasskampshistoria. Efter Chrustjovs hemliga tal om Stalins personkult och invasionen av Ungern 1956 lämnade flera av historikerna kommunistpartiet. Historikerna fortsatte ändå arbeta och publicerade ett flertal historiska studier om bland annat feodalismens övergång till kapitalism. De engelska marxisterna har framför allt utvecklat en teori om klasskampen. De uppfattar historien som en ständigt pågående kamp mellan olika klasser och grupper där kulturella, politiska samt ekonomiska förhållanden ingår i en helhet.