FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION stärka föräldraskapet och lyssna på barnet när en förälder har psykisk ohälsa Heljä Pihkala Hannele Renberg.
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Barn som anhörig Delprojekt Projektledare Jeanette Back & Camilla Molin Jeanette Back & Camilla Molin.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Ta ställning och handla!
Sjukgymnastik för äldre personer
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Hantera en kronisk sjukdom
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Nordstjernen Film og TV De tysta barnens röst Dialog- och informationsfilmer om och med barn till föräldrar med en psykisk sjukdom.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Landstinget Dalarnas beroendevård
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Hälsoteket ska förbättra hälsa och välbefinnande hos de boende i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Beardslees familjeintervention
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Cancerrehabiliteringsprocessen
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Barn som växer upp i familjer med våld
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Jag önskar att det fanns ett magiskt trollspö som gjorde att allt fungerade, men det gör det inte! Svenska föräldrars upplevelse av att ha ett sängvätande.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Alexandra Andersson Falkenbergs kommun Maria Bäcklund Varbergs Kommun.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Våga prata om psykisk ohälsa!
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när en förälder har psykisk/fysisk ohälsa Lena Söderberg, 072-565 87 33 Delprojektledare ”När barn är anhöriga” Landstinget Dalarna lena.soderberg@ltdalarna.se

Utbildningen ”Föra Barn På Tal” En heldags utbildning Uppföljning halvdag, en månad senare Utbildningsorter har varit Mora, Falun, Borlänge, Säter, Ludvika och Avesta. Blandade yrkeskategorier Utbildningsinbjudan på intranätet samt utskick till verksamheterna.

Forts. utbildningen Sammanlagt har hittills 225 personal från olika orter och olika verksamheter inom Landstinget Dalarna gått utbildningen De flesta från den somatiska sjukvården Den vanligaste yrkeskategorin är sjuksköterskor Populäraste utbildningsorten är Falun

Vad är Föra Barn På Tal? En frivillig kortintervention som vänder sig enbart till föräldern/patienten En preventiv metod, dvs att försöka förhindra att något inträffar Man gör ingen ”bedömning” av barnet innan samtalen, jfr behandling Man för samtal med föräldern/patienten om barnen så att föräldern själv pratar med sitt barn om sjukdomen Sekretesslagen…

Vad är Föra Barn På Tal 2-3 samtal med föräldern/föräldrarna. Fokus på barnet och på föräldraskapet Ska förmedla en förståelse för hur ohälsa påverkar föräldraskapet och barnen Ska ge kunskap om vad föräldrarna kan göra för att stödja barnens utveckling

Mr W.Beardslee och Tytti Solantaus Mr Beardslee, amerikansk barnpsykiater, forskade om patienter med depression och deras barn som erbjöds familjesamtal. Tytti Solantaus, finsk barnpsykiater, utvecklade metoden till nordiska förhållanden -De barn som klarar sig bäst är de som kan skilja ut sig från den sjuke föräldern -De barn som har insikt i att det är sjukdomen som bär skulden till förälderns problem och lidande är mindre tyngda av skuldkänslor

Varför - ”Föra Barn På Tal” När en förälder mår dåligt, oroar de sig ofta för sina barn och hur de mår Förälderns symtom på ohälsa som orkeslöshet, trötthet, nedstämdhet, irritation påverkar barnens välbefinnande Barnen kan tolka dessa symtom ”fel”, de kan anklaga sig själva, ta på sig för stort ansvar, det kan bli beteendeförändringar hos barnet Genom samtal kan föräldern hjälpa sina barn att tolka förälderns symtom ”rätt”, en ömsesidig förståelse

Varför - ”Föra Barn På Tal” Rätt förståelse om förälderns sjukdom skyddar barnet från att själva få symtom eller få psykiska problem senare i livet Samtal mellan föräldrar och barn skapar förståelse om förälderns situation, att det är föräldern som har problem, en realistisk uppfattning om den egna förmågan att kunna hjälpa föräldern Förståelsen – ”jag kan inte bota min förälder” Förståelsen - ger möjlighet att kunna leva ett eget liv

Metodens målsättning Målsättningen är att stödja föräldraskapet och barnens utveckling Främja hälsa genom att stödja skyddande faktorer, styrkor och möjligheter Förebygga problem genom att ta upp familjens sårbarheter på ett öppet och konstruktivt sätt Att hjälpa föräldrar att bygga upp strategier i sitt föräldraskap

Nyttan med ”Föra Barn På Tal” Att öka förståelsen inom familjen om förälderns sjukdom Att föräldern får bättre förutsättningar att stödja barnens utveckling Att föräldern får en nyanserad bild av barnets situation och behov