Rätt men dåligt – om vanliga brister i studenttexter Henrik Rosenkvist Språk- och litteraturcentrum

Erfarenheter/intryck Inte alla som undervisar vid högskola/universitet har språkvetenskaplig utbildning. Av detta följer att: olika lärare, institutioner och fakulteter har olika synsätt på språkriktighet. gymnasieskolans normer för skrivande ibland vidarebefordras okritiskt. kommentarer som rör språket i uppsatser etc. ofta rör tämligen enkla språkriktighetsfel, medan textens funktionella brister sällan kommenteras. godkända studenttexter på olika nivåer kan vara i princip obegripliga.

Problemkategorier FINT eller FULT – texten ska ha rätt stilvärde. RÄTT eller FEL – texten ska följa skriftspråksnormerna BRA eller DÅLIGT – texten ska fungera bra, dvs. överföra information till läsaren så smidigt som möjligt.

Exempel 1 Politiska processer är något som är väldigt intressant för mig. Ända sedan min gymnasietid har jag varit engagerad i politiskt arbete dock inte partipolitiskt. Jag har varit engagerad i miljöråd, kår och även mitt yrkesliv har genomsyrats av ett intresse för politik, men även ett stort intresse för miljö och trafik finns hos mig. Därför har jag valt att skriva den här uppsatsen. (utdrag från D-uppsats i samhällsvetenskap 2008)

Exempel 2 Enligt Almond och Verba (1989) går det att urskilja tre olika typer av politisk kultur: den provensionella, den lydaktiga och den deltagande. I den provensionella politiska kulturen är medborgarna bara vagt medvetna om landets politiska system. Exempelvis avlägsna stammar och folkgrupper vars liv är relativt opåverkade av nationella beslut fattade på regeringsnivå. I den lydaktiga politiska kulturen ser inte medborgarna som att de själva medverkar i den politiska utvecklingen utan mer som underlydande till regeringen, t.ex. människor som lever i diktaturstater. I den mer liberalare deltagande politiska kulturen anser medborgarna både att de medverkar och blir påverkade av det politiska systemet. Mixen av dessa typer av politisk kultur brukar kallas medborgarkultur, och I den ideala samman-sättningen av dessa tre är medborgarna tillräckligt politiskt aktiva för att ge uttryck åt sina sympatier för de politiska ledarna men inte så engagerade att de vägrar godta beslut som de inte instämmer i. (utdrag från D-uppsats i samhällsvetenskap 2008)

Lösningar Vad ska man göra åt bra/dåligt-problem?  läs många bra uppsatser.  öva på att förenkla krångliga texter.  öva på att objektifiera den egna texten.  lyssna på läsarnas kommentarer.  läs om grundläggande språkproblem av denna typ i till exempel Språkriktighetsboken.

Lästips Rienecker, L. & Jørgensen, P. 2008. Att skriva en bra uppsats. Liber, Malmö. Rosenkvist, Henrik. (2009). Rätt men dåligt. Om felfria studenttexter som inte är bra. Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson 2010. Red. Gunilla Byrman, Anna Gustafsson & Henrik Rahm, 269–280. Lund. Språkriktighetsboken. 2005. Norstedts Akademiska Förlag. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 94. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, ISBN: 91-7227-472-7. Språkrådet: http://www.sprakradet.se/ Klarspråksgruppen: http://www.regeringen.se/sb/d/2518 Terminologicentrum: http://www.tnc.se/