MEDBORGARFÖRSLAG OM ANDELSODLING I LINKÖPING Textförfattare: Olov Fahlander juni 2011
Sammanfattning Förslaget avser: Stadsnära grönsakodling. Riktat främst till arbetslösa personer med intresse av produktiv verksamhet Att drivas under kooperativa former 2
Förutsättningar Flera jordbrukare nära Linköping går snart i pension. Kommunen har förköpsrätt vid försäljning Marken är högproduktiv för matproduktion Fokusområde: Tift nära till Skäggetorp 3
SITUATIONEN GLOBALT Tillgång på mat har fundamental betydelse för vårt välstånd Grönsaker ger mer avkastning/ha jämfört med kött 4
SITUATIONEN GLOBALT Arbetslösa i Lettland erbjuds åkermark för att klara försörjningen. Krisen i Lettland slår hårt mot landets fattiga. Flera kommuner har därför börjat låna ut åkermark till familjer som vill odla grönsaker inför vintern. / DN Ekonomi
OROSMOLN Klimatförändring och snar brist på fossilt bränsle kommer att radikalt ändra på förutsättningarna för jordbruket. Långa transporter blir olönsamma. Dagens industrijordbruk avlöses av närodling. 6
JORDBRUKETS SÅRBARHET Storskalig odling - Kräver konstgödning - Dieselmaskiner - Långa transporter Småskalig odling - Intensivodling på små arealer - Korta transporter - Biologisk mångfald 7
KOLONIOMRÅDEN I LINKÖPING Linköping har väsentligen tre koloniområden: Johannelund, Valla & Skäggetorp + Ryd (?) Dagens kolonilotter kombineras ofta med fritidsstuga. 8
ANDELSODLING / KOLONILOTT – en skillnad ? Andelslotten har som utgångspunkt att vara avsedd för grönsakodling, helst i större skala än att täcka den egna familjens behov. Andelslotten är produktiv framställning av närodlade grönsaker för försäljning. 9
ETABLERING PÅ MARKNADEN Försäljning kan ske på samma vis som ”Bondens marknad” alternativt i form av Abonnemang. En odlare som är säkrad avsättning kan uppnå bättre lönsamhet. 10
ALTERNATIV DISTRIBUTION I England fanns tidigare ”Milkman” dvs en prenumeration på mjölk. Det kan vara fördelaktigt för äldre och sjuka som saknar bil, t.ex. Detsamma kan nu provas för grönsaker. 11
MOTVERKA SEGREGATION Där arbetslösheten är hög uppstår spänningar i samhället. Alla vill känna att man behövs och är värdefulla. Här finns allt att vinna för samhället! 12
ATT SKAPA ARBETSTILLFÄLLEN Låt människor arrendera mark till en blygsam kostnad Underlätta utbildning inom jordbruk och trädgårdskötsel Bygg upp ett fungerande distributionsnät 13
MÖJLIGHET FÖR (INTE ENBART) INVANDRARE Kommunens uppgift och ekonomiska insats – skall bestå i att ställa marken till förfogande till så många intresserade aktörer som möjligt. Därvid minskas behovet av understöd och en nedåtgående utveckling stoppas. 14
PRODUKTIV VERKSAMHET Att dra nytta av den grundläggande och flödande energiformen – solenergi – i form av växtproduktion, är den verksamhet som tär minst på jordens resurser = Verklig produktion. Nyttig för såväl människor som för naturen 15
KOOPERATION & SAMHÖRIGHET Kommunen byter ett bidragstänkande mot ett stöd till verksamhet, vilket är till gang för alla i samhället Samhällets långsiktiga sårbarhet minskar om grönsaker framställs närodlat 16
ORGANISATION En ideell ekonomisk förening kan hantera gemensamma ärenden. Medlemmarna köper tjänster av föreningen, t.ex plöjning via en arrenderad bonde och gör gemensamma inköp av utrustning och utsäde. 17
VILKEN EKONOMISK FORM? Den tilldelade arealen kan variera årsvis beroende på var och ens förmåga. En lämplig modell för årsvis fördelning av mark bör kunna utarbetas som tar hänsyn till familjens förväntade förmåga och ambition - Till var och en efter dess behov. Andelar i föreningen kan stå i relation till marken man disponerar. 18
VILKEN EKONOMISK FORM? Om föreningen är en ideell sådan, ska den inte gå med vinst. Varje deltagare/arrendator är sin egen arbetsgivare ("firma") som måste deklarera för sina inkomster och utgifter. Därför är inga arbetsgivaravgifter aktuella för föreningen. I normalfallet har var och en egen lott som den odlar, men alternativet är att ett enda fält används, där andelsodlarna gemensamt beslutar vad som ska odlas (sambruk). Föreningen kan biträda med ekonomisk handledning liksom med odlingskurser. 19
UPPSTÅR ILLOJAL KONKURRENS? Detta är en avvägning som måste göras. Varje etablering "hotar" redan existerande verksamhet, men med ett sådant synsätt, kan aldrig arbetslösheten avskaffas. Istället bör arrendet ses som en form av understöd med avsikt att öka sysselsättningen. 20
UPPSTÅR ILLOJAL KONKURRENS? Ett understöd som ges på detta vis främjar produktionen till gagn för både arrendator och allmännhet och bör därför vara generöst. Kvaliten av sådant understöd (i pengar räknat) är därför högre än rent arbetslöshets-understöd, i och med att det möjliggör produktiv verksamhet. En etablerad odlare skall ges samma möjligheter att arrendera mark på samma villkor, om han/hon så önskar och så att man uppnår balans i ett längre perspektiv. Målet skall vara att använda marken resultat- effektivt. 21
FÖRSLAG 1-2 Att kommunen utnyttjar sin förköpsrätt vid försäljningar av lantbruk med stadsnära läge. Att kommunen ger i uppdrag åt någon huvudman med praktiskt erfarenhet av liknande verksamhet att driva projektet fortlöpande. 22
FÖRSLAG 3-4 Att huvudmannen ges ekonomiska resurser och tillräckliga ramar för att sköta verksamheten Att kommunen tar i beaktande den sociala och sysselsättningspolitiska betydelsen och visar en generös inställning till samtliga inblandade parter till gagn för verksamheten. 23
UNDERTECKNANDE Olov Fahlander, för Omställning Linköping (en del av Transition Town-rörelsen) Christer Hill, ordf i Koloniträdgårds-föreningen Kjell Eriksson, föreningen Coompanion, med syfte att stödja kooperativ näringsrörelse Mona Ahlberg, FOBO – förbundet för Organisk Biologisk Odling 24
NÅGOT OM OMSTÄLLNINGSRÖRELSEN Internationell rörelse med ca 100 grupper i Sverige. Gräsrotsrörelse, politiskt & religiöst obunden Uppmärksammar samhällets beroende av fossilt bränsle och den sårbarhet det medför Fokus på odling, energi och självhushåll Motverkar slöseriet i dagens samhälle med ändliga resurser. 25