En grundbult i Sveriges näringsliv De svenska hamnarna En grundbult i Sveriges näringsliv (INLEDNING) Presentationen är uppdelad i följande block (se parentes längst upp till vänster i talarmanus): Hamnarnas roll i samhället - Utrikeshandeln - Näringslivet Verksamheten Fakta om hamnarna Hamnarna och framtiden Att arbeta i en hamn Förbundet Sveriges Hamnar

95 % av Sveriges utrikeshandel går via en hamn (HAMNARNA I UTRIKESHANDELN) Av allt som importeras till eller exporteras från Sverige går - ca 95 % av allt gods mätt i ton eller - ca 60 % av varuvärdet över de svenska hamnarna. Under 2011 gjordes drygt 79 200 fartygsanlöp i de svenska hamnarna, dvs i genomsnitt 1 anlöp var sjätte minut. Resterande import och export går via flyg samt via lastbil/tåg över Öresundsbron, den finsk-svenska gränsen i norr och den norsk-svenska gränsen. Hamnarna har även i historisk tid haft en mycket stor betydelse för Sverige. Exempel: - Birka (från slutet av 700-talet till början av 900-talet). - Hansa-städerna Stockholm och Visby (från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet). Utan hamnar som port mot omvärlden fungerar inte Sverige, varken landet som sådant eller livet för dess invånare. Industrin skulle inte få sina råvaror, varor skulle inte kunna importeras och exporteras. Bränsle skulle saknas för uppvärmning, produktion och kommunikation. Mat, liksom andra konsumtionsvaror, bilar, maskiner, apparater, m.m. skulle inte gå att köpa. Att fundera över: Vad gör att den japanska bilen kan rulla på svensk mark? Hur kom Nike-skorna hit eller den italienska kostymen eller jeansen från USA? Lammsteken från Nya Zeeland eller riset från Asien?

Ständigt ökande utrikeshandel (HAMNARNA I UTRIKESHANDELN) Sveriges utrikeshandel har ökat år efter år. Utrikeshandeln står för en ökande del av Sveriges BNP. Godsmängden via hamnarna ökar. Det internationella transportarbetet drivs bland annat av globaliseringen, t ex när en produkt tillverkas i ett land och konsumeras på många marknader. Transportarbetet ökar därför i takt med att välståndet når allt fler. Sjötransporterna och hamnarna spelar en central roll. Produktion i lågkostnadsländer har blivit en realitet i många branscher i hela västvärlden. Industrins förändrade produktionsmönster med just-in-time-system gör också att transportarbetet ökar och blir längre per vara. Resultatet är betydande, globala godsströmmar.

Svenska handelsmarknader (HAMNARNA I UTRIKESHANDELN) Europa är Sveriges ojämförligt största handelsmarknad. Siffrorna avser respektive marknads andel i procent. (Källa: SCB)   Export (%) Import (%) Europa 71,0 84,7 Afrika 3,8 0,6 − Nordafrika 1,4 0,2 − Central-, Öst-, Södra Afrika 1,5 0,4 Amerika 10,0 4,7 − Nordamerika 7,2 3,3 − Central & Sydamerika 2,5 Asien 12,8 9,6 − När och Mellanöstern 2,9 0,3 − Övriga länder i Asien 9,9 9,4 Oceanien och Antarktis − Australien

Verkstadsvaror dominerar Verkstadsvaror (dvs bilar och andra fordon, maskiner, elektriska och elektroniska produkter m.m.) står för omkring hälften av den svenska exporten och importen. Resten av den svenska importen och exporten fördelas ganska jämnt över: - Skogsvaror (framför allt papper), - Kemivaror (läkemedel, plastprodukter m.m.), - Mineralvaror (främst malm, järn, stål och andra metaller), - Energivaror (råolja och oljeprodukter), - Övriga varor (livsmedel, kläder, möbler etc). Kolumn1 Export (MSEK) Import (MSEK) Verkstadsvaror 562 751 451 850 El & telekom 165 611 182 158 Fordon/transportmedel 145 651 120 472 Maskiner 190 374 119 302 Skogsvaror 128 368 32 913 Papper 79 521 - Trävaror 24 159 Kemivaror 138 666 140 526 Läkemedel 57 803 30 364 Grundämnen 16 153 35 943 Plaster 28 116 27 667 Mineralvaror 145 019 106 145 Järn och stål 68 412 50 156 Övriga metaller 27 678 22 604 Energivaror 96 262 162 906 Råolja 93 465 Oljeprodukter 86 343 45 881 Övriga varor 142 059 219 624 Livsmedel 54 349 99 285 Tekovaror, skor 22 551 51 692 Möbler 16 949 15 771 De största varutyperna inom resp kategori (siffrorna gäller 2011. Källa: SCB)

En del av Sveriges näringsliv Hamnföretagen – en integrerad del av den totala förädlingsskedjan från råvara till konsument (HAMNARNAS ROLL I NÄRINGSLIVET) Hamnarna är en del av det svenska näringslivet. Hamnföretagen har alltid utvecklats hand i hand med industri och handel. På senare år har näringslivet och hamnverksamheten knutits mer samman i allt mer komplicerade logistiksystem. För industrin är hamnarna och hamnföretagen en integrerad del av den totala förädlingskedjan från råvara till konsument. Industrin ser idag till den sammanlagda processen: Från råvara till färdig produkt hos slutkonsumenten. Det är dyrt att ligga med lager och många arbetar med ett ständigt just-in-time-flöde av råvaror, delar och färdiga produkter. Allt mer tillverkning sker on-demand eller för korta säsonger (elektronikutrustning är t ex färskvaror). Hamnarna är en viktig länk i denna produktionskedja. Det är viktigt att råvaror, material och färdiga produkter lossas, lastas, omlastas, lagras eller skeppas till rätt plats i rätt tid. Fabriken kan inte vänta på delarna och konsumenten får inte bli lidande av förseningar. En effektiv hamnverksamhet är en förutsättning för detta. När transportarbetet ökar i betydelse är det inte alltid priset som är det avgörande, utan tidtabellen och tillförlitligheten.

En länk i transportkedjan Mötesplats för tre transportslag: båt, lastbil och järnväg (HAMNARNAS ROLL I NÄRINGSLIVET) Hamnen är mötesplatsen för tre transportslag – båt, lastbil och järnväg – och fungerar som en smidig ”vändplatta” i varuflödena. När varor omlastas mellan transportslagen skapas intermodala transportflöden. Hamnen ingår både i det nationella transportarbetet och i det internationella. Hamnföretagen är viktiga aktörer och knutpunkter inom transportnäringen, både den svenska och internationella. Alla hamnar är länkade med en annan hamn, ofta i ett annat land. Hamnarna och hamnföretagen är också delar av globala transport- och logistikflöden där godset omlastas mellan transportslagen för vidare transport till mottagaren. Det handlar om omlastningar mellan fartyg och lastbil, fartyg och järnväg, men också mellan fartyg och fartyg. Stora globala hubbar (omlastningshamnar) skapar omlastningar till mindre närsjö- eller feedertrafik. En hamn är lika beroende av goda förbindelser till land som till sjöss. I hamnterminalen sker förutom omlastningar till båt, också omlastningar mellan de båda landbaserade transportslagen bil och järnväg. En vara kan passera en hamn flera gånger innan den slutligen når sin mottagare. Med intermodalitet menas att en transport omfattar flera transportslag. Ofta menas också att godset lastas till exempel i en container som kan flyttas mellan transportslagen. Intermodala lösningar är kostnadseffektiva och ett miljömässigt bra transportval.

Samverkar med många Industri och handel Transportbranschen Sjöfartsrelaterade företag och organisationer Politiker Kommuner Verk och myndigheter Internationella organisationer Fackförbund Allmänheten (HAMNARNAS ROLL I NÄRINGSLIVET) Hamnföretagen har ett stort nätverk av intressenter runt sig. De viktigaste kontakterna finns inom industrin och handeln, sjöfarten, transportnäringen, politiken och bland de nationella och internationella organisationerna. Runt hamnen finns kunderna inom all typ av industri och handel – både svensk och utländsk. Transportbranschen med åkerier, järnvägsföretag, rederier, speditörer, agenter och mäklare är viktiga partner. Där finns alla sjöfartsrelaterade företag och organisationer, som t ex lotsväsendet, sjöräddning, gränskontrollen, tullväsendet, bogserbåtar, isbrytare, m.m. Politiker på olika nivåer i samhället är också viktiga för hamnarnas verksamhet. De flesta av hamnarna är kommunala aktiebolag med politiskt tillsatta styrelser. Statliga verk och myndigheter styr den övergripande infrastrukturen och sätter ramar, regler och avgifter. Sjöfartsverket har en övergripande roll vad gäller avgiftssystemet för farlederna. Fackförbunden är av tradition starka inom hamnväsendet och är en viktig intressegrupp.

Hamnen är en ”logistikpunkt” (VERKSAMHETEN) Hamnen är en logistikpunkt vid vatten där gods, människor och transportslag möts och där effektiva logistiklösningar utvecklas. Hamnföretag är serviceföretag inom transport- och logistiknäringen med koppling till både land och sjö. Idag är hamnen långt mer än en kajkant där fartyg kan lasta och lossa. Hamnföretagen – som driver hamnverksamheten – har unika kopplingar till både den land- och sjöburna trafiken. I hamnen finns ibland även annan verksamhet än hamnverksamheten. Där kan t ex speditörer, agenter och andra företag med shippingverksamhet ha sina kontor, liksom lotsar, bogserbåtar, sjöräddning, tull m.m. Hamnen är en ”logistikpunkt” där gods, människor och transportslag möts och där effektiva logistiklösningar utvecklas

En affärsmässig verksamhet Affärsmässiga företag på internationell och konkurrensutsatt marknad Finansieras av intäkter från hamnföretagens kunder Ägs av kommuner, men är självständiga aktiebolag (VERKSAMHETEN) Hamnföretagen driver en affärsmässig verksamhet och arbetar på en internationell och konkurrensutsatt marknad. Verksamheten finansieras av intäkter från hamnföretagens kunder. De flesta ägs av kommunen där de ligger, men är självständiga aktiebolag. En del hamnföretag ägs av kommunen och privata intressen tillsammans och i några hamnar dominerar de privata ägarna. Endast ett fåtal svenska hamnar är fortfarande förvaltningshamnar, dvs är en del av den kommunala administrationen. Hamnföretagen verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad. Om hamnföretagen inte kan svara upp mot kundernas krav finner godsflödena nya vägar. Detta kräver professionalism, effektivitet och högkvalitativ service samt stora investeringar i infrastruktur och maskinparker. Verksamheten finansieras genom intäkter från kunderna. Hyran för marken, som ofta ägs av kommunen, regleras enligt avtal. I vissa hamnar äger hamnföretaget marken. Inom EU varierar ägarförhållandena för de europeiska hamnarna. Trenden mot en allt större självständighet från stat/kommun är dock tydlig.

Knutpunkt med möjligheter (VERKSAMHETEN) Som den centrala aktören i transportkedjan erbjuder hamnföretagen sina kunder och partner många typer av effektiva och smarta logistiklösningar. Möjligheterna i hamnarna är många och hamnföretagen har både överblick, kapacitet och kompetens. Mötesplatser – där olika intressen kommer samman – skapar förutsättningar för gynnsamma korsbefruktningar med nya idéer och lösningar som följd. Hamnföretagen sitter som spindeln mitt i ett stort transportnätverk och har en unik överblick över helheten och samtliga transportslag. Hamnföretaget kan erbjuda kunderna lösningar som går långt bortom den traditionella verksamheten med endast lastning och lossning. Några exempel: Den estniska statens oljereserv lagerhålls i en svensk hamn. Två andra svenska hamnföretag är depåhållare för Londons metallbörs. Ytterligare ett annat hamnföretag är även speditörer och letar hela tiden möjligheter att sy ihop effektiva transportlösningar, som endast undantagsvis går via den egna hamnen. Ett exempel på en sådan lösning är en transport med papper från en finsk hamn till Sydamerika. Där tillverkas pappkartonger för frukt, som exporteras till Europa och Sverige. Hos hamnföretagen finns all kunskap om godshantering, transporter och transportlösningar – och det gör möjligheterna också. Effektiv och smart logistik Överblick, kapacitet och kompetens

Inte bara sjöfart (VERKSAMHETEN) Hamnföretagen har ett brett utbud av tjänster, som även inkluderar lagring, förädling och distribution. Den landbaserade verksamheten ökar. Kombiterminaler och inlandsterminaler byggs och den intermodala verksamheten växer. Säkerhet, tillförlitlighet och kvalitet i godshanteringen är A och O. Det händer betydligt mer i en hamn än bara lastning och lossning av fartyg. Omlastning mellan transportslagen, dvs mellan bil-järnväg/fartyg och järnväg-fartyg, ökar. Många hamnar lagrar gods i väntan på avrop från kunderna och förädlar varan innan vidare transport. Ibland sköter agenter och speditörer kontakten mellan hamnen, transportslagen och varuägaren. Allt oftare är det dock hamnföretaget som själv styr hela processen. Dagens hamnföretag begränsar inte verksamheten till enbart det kajnära området. Mer och mer orienteras verksamheten inåt landet och hamnföretaget blir en knutpunkt även för inlandstrafiken. Inlandsterminaler, så kallade dry ports, blir allt vanligare för godshanteringen. Det gods som hamnföretagen hanterar representerar mycket stora varuvärden. Godset och varorna är del i någons produktionskedja och ibland helt oemballerat. Det måste levereras i rätt tid och i rätt skick. Det får inte komma en enda liten repa på en nyproducerad bil, som redan är specialbeställd av en konsument, pappersrullar som skall bli tidningspapper i en annan del av världen får inte skadas, frukt måste hanteras varsamt och med exakt temperatur m.m. • Allt mer landbaserad verksamhet • Lagring, förädling och distribution • Stora varuvärden kräver säkerhet och tillförlitlighet

Hamnarna i Sverige 52 hamnar med kommersiell trafik Sverige har 52 hamnar öppna för kommersiell trafik. De står för ca. 80 % av all trafik (mätt i ton) över de svenska hamnarna. Resten går över industrihamnar av varierande storlek. Den största av dem är Brofjorden på västkusten, som ägs av oljebolaget Preem. Hamnarna har växt fram runt viktiga handelsplatser eller stora industrier som behövt en fungerande hamn. De är olika stora och har olika verksamhet. Vissa hamnar har stor betydelse lokalt eller regionalt, andra är avgörande för hela den svenska varuförsörjningen. Av trafiken över hamnarna är drygt 12 % inrikestransporter.

Olika typer av hamnar Bulk Container Färjor Olja Roro (FAKTA OM HAMNARNA) Hamnföretagen är ofta specialiserade och tar endast emot viss typ av fartygs- eller godsrelaterad verksamhet. Endast ett fåtal hamnar är fullservicehamnar. Varje godstyp har sina egna behov och kräver sin speciella hantering och utrustning: Vissa hamnar är specialiserade på godsorienterad färje- och RoRo-trafik (gods som rullas på och av fartygen), Andra är främst passagerarhamnar med passagerarfärjor och kryssningsfartyg. Containerhantering och bulkhantering (spannmål, järnskrot, skogsflis m.m.) koncentreras till vissa hamnar. Oljehamnar finns på strategiska ställen i Sverige. Det finns även specialiserade hamnanläggningar för papper och för hantering av skogsprodukter, bilar, m.m. Styckegods var mycket vanligt förr men försvinner mer och mer, till förmån för den rationellare och säkrare containertransporten. Olja Roro

2011 hanterades 141 miljoner ton Norr 12 % av totalen Mellan 3% av totalen Väst Öst 35 % av totalen 19 % av totalen 20 % av totalen <1% av totalen (FAKTA OM HAMNARNA - Alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Totalt lastades och lossades 141 miljoner ton gods över kaj i hamnarna* 2011. * Inga industrihamnar, t.ex. Brofjorden, medräknade (Andelarna i procent är avrundade) Godsomsättningen på bilden omfattar det gods som lastas och lossas på fartyg i hamnarna. Många hamnar hanterar alltmer gods som aldrig går över kaj (så kallat landgods) utan kommer och går landvägen. Än så länge finns inget bra och enhetligt sätt att mäta det godset. Färgerna på bilden är bara till för att bättre åskådliggöra hur godsflödet ser ut och speglar inga verkliga regioner. Godsflödet i hamnarna ser mycket olika ut – vilket visas på kommande bilder. Alla siffror gäller 2011 om inget annat anges. Syd/Väst Gotland Syd Syd/Ost 9 % av totalen 3 % av totalen 8% av totalen 3% av totalen

Sveriges 10 största hamnar (ton) Luleå hamn Gävle hamn Göteborgs hamn Stockholms hamnar (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Sveriges största hamnföretag – räknat antalet hanterade ton – är Göteborgs Hamn. Därefter följer Trelleborgs Hamn, Luleå Hamn, Stockholms Hamnar, Helsingborgs Hamn, Malmö (del av Copenhagen Malmö Port), Karlshamn och Oxelösunds Hamn. Av tradition mäter man hamnarnas storlek i hanterade ton. År 2011 hanterade de största hamnarna så här stora godsmängder (Stockholms Hamnar (inkl Kapellskär och Nynäshamn): . Norrköping Oxelösund Helsingborgs hamn Malmö hamn Trelleborgs hamn Karlshamn hamn Dessa hamnar hanterar ca 74 procent av allt gods i ton över de 52 hamnarna. Mätt i antalet enheter (containrar, trailrar m.m.) ser topplistan ut så här för 2011: Dessa hamnar hanterar ca 93 procent av alla enheter över de 52 hamnarna.

TEU 2011 hanterades 1,5 miljoner TEU Luleå hamn Skellefteå Umeå Piteå Skärnäs Luleå hamn Wallhamn Gävle hamn Vänerhamn Göteborg Mälarhamnar Stockholms hamnar Varberg Norrköping Lysekil Halmstad Södertälje Malmö hamn Uddevalla Oxelösund (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) 2011 hanterades totalt drygt 1,5 miljoner TEU i de svenska hamnarna. Containerflödet (inklusive flak och kassetter) är utspritt på flera hamnar men Göteborgs hamn dominerar stort genom att hantera 60 % av antalet TEU (20 fotsenheter). Helsingborg är tvåa med drygt 10 %. Mönsterås Helsingborg Sölvesborg Åhus

Trailers/släp 2011 hanterades ca 2,7 miljoner ”rullande gods” Umeå Piteå Gävle hamn Uddevalla Strömstad Göteborg Stockholms hamnar Varberg Halmstad Malmö hamn Helsingborg Trelleborgs hamn Oskarshamn Gotland (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Bilden omfattar i huvudsak trailrar, lastfordon, släp, järnvägsvagnar. De fem största hamnarna på denna marknad (hamnarna i Trelleborg, Göteborg, Helsingborg, Stockholm (inklusive Kapellskär och Nynäshamn) och Malmö) står för ca 83 % av den totala hanteringen på drygt 2,7 miljoner trailrar m.m. Trelleborgs Hamn är allra störst med ca 24 % av totalen, tätt följd av Göteborgs Hamn med ca 19 %. Karlskrona Ystad

Fordon 2011 hanterades 959 951 fordon Umeå Piteå Gävle Uddevalla Wallham Göteborg Stockholms hamnar Halmstad Södertälje Malmö Helsingborg Trelleborg (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) 2011 hanterades totalt drygt 959 951 nya motorfordon i de svenska hamnarna. CMP – Copenhagen Malmö Hamn – har den största marknadsandelen – 41 %. Tvåa är Göteborgs Hamn med 24 %. Karlskrona

Bulk 2011 hanterades 83 miljoner ton Skellefteå Luleå hamn Deltaterminal Umeå Härnösand Piteå Skärnäs Söderhamn Örnsköldsvik Luleå hamn Sundsvall Wallhamn Gävle hamn Vänerhamn Hargshamn Göteborg Mälarhamnar Stockholms hamnar Varberg Norrköping Lysekil Halmstad Södertälje Malmö hamn Uddevalla Kalmar Oxelösund Landskrona Trelleborg Mönsterås Karlshamn (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Bilden visar allt bulkgods över Sveriges Hamnars medlemsföretag – framför allt olja, oljeprodukter, annan flytande bulk, skogsprodukter, järn- och stålprodukter och annan torrbulk t.ex. malm. Med bulk menas gods som inte är lastat i en lastbärare utan direkt i ett lastutrymme. Totalt hanterades 83 437 miljoner ton bulk. Helsingborg Bergkvara Gotland Åhus Sölvesborg Ystad Karlskrona

Olja 2011 hanterades 33,5 miljoner ton olja Luleå hamn Umeå Sundsvall Piteå Gävle hamn Vänerhamn Göteborg Mälarhamnar Stockholms hamnar Norrköping Lysekil Halmstad Västervik Södertälje Malmö hamn Uddevalla Oxelösund Kalmar Trelleborg (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Göteborgs Hamn är ensam bland Sveriges Hamnars medlemsföretag att hantera råolja. I Industrihamnen Brofjorden i Lysekil hanteras ungefär lika mycket som i Göteborg. Mineraloljeprodukterna är spridda över hela landet och hanteras av flera olika medlemsföretag. Göteborgs Hamn är störst även här, därefter kommer Malmö Hamn och Karlshamns Hamn. Oskarshamn Helsingborg Karlshamn

Skog 2011 hanterades 14,7 miljoner ton Kalix Skellefteå Luleå hamn Umeå Deltaterminal Piteå Skärnäs Husum Söderhamn Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Wallham Norrtälje Harg Göteborg Vänerhamn Mälarhamnar Stockholms hamnar Varberg Norrköping Oxelösund Halmstad Lysekil Södertälje Västervik Falkenberg Uddevalla Kalmar Oskarshamn Mönsterås Karlshamn Helsingborg (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Skogsprodukter hanteras i många hamnar över hela landet. År 2011 hanterades totalt 14,7 miljoner ton. Mönsterås var störst med 9,8 %, därefter Piteå (8,1 %) Husum (7,4 %), Örnsköldsvik (6,9 %), Umeå (6,1 %), Gävle (6 %), Skärnäs (5,8 %), Sundsvall (5,1 %), Varberg (5,1 %) och Norrköping (4,7 %). Bergkvara Sölvesborg Gotland Ystad

Övrig bulk 2011 hanterades 32,4 miljoner ton Skellefteå Luleå hamn Umeå Piteå Söderhamn Örnsköldsvik Luleå hamn Sundsvall Wallhamn Gävle hamn Vänerhamn Hargshamn Göteborg Mälarhamnar Stockholms hamnar Varberg Norrköping Halmstad Falkenberg Södertälje Malmö hamn Uddevalla Kalmar (FAKTA OM HAMNARNA – alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) Den här bilden visar ”övrigt bulkgods”, dvs allt utom olja och skog. Totalt hanterades 32,4 miljoner ton sådant gods 2011. Luleå Hamn är marknadsledande med sin malmhantering och står för 25 %. Oxelösund är tvåa med framför allt sin stålhantering (10 %) och Mälarhamnar trea med 5 % av marknaden. Landskrona Karlshamn Helsingborg Ystad Åhus Sölvesborg Gotland

En del i människors resande Ca 29 miljoner människor reser via hamnarna i Sverige (FAKTA OM HAMNARNA - Alla siffror gäller 2011 om inget annat anges) 2011 reste 29,1 miljoner människor via hamnarna i Sverige. De största passagerarströmmarna går via Stockholms Hamnar (OBS! inkl Kapellskär & Nynäshamn) och via Helsingborg. Statistiken 2011 för passagerarhamnarna: Hamn Passagerare Stockholms Hamnar 11 446 019 Helsingborg 8 338 939 Ystad 1 912 975 Göteborg 1 637 063 Gotlands hamnar 1 597 836 Trelleborg 1 563 586 Strömstad 1 201 604 Karlskrona 434 584 Oskarshamn 421 939 Malmö 233 818 Varberg 165 459 Karlshamn 118 862 Umeå 46 170

Anpassning till en föränderlig värld Trender Globalisering Tillverkning i lågkostnadsländer Modularisering Containerisering Ökande miljökrav (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Hamnarna måste anpassa sig till utvecklingen i omvärlden. De tydligaste trender som styr det framtida transportarbetet (och därmed utvecklingen i hamnarna) är: - Globaliseringen - Tillverkningen i lågkostnadsländer - Modularisering – enhetstillverkning långt från produktionen - Den fortsatta containeriseringen - Ökande miljökrav Det totala transportarbetet i världen ökar. Transportköparna blir starkare och kraven på säkerhet och tillförlitlighet genom hela transportkedjan ökar. En tydligt krav på det framtida hamnarbetet är ökade genomloppshastigheter. Godset får inte stanna, utan skall snabbt och effektivt vidare till nästa transportslag. Fem viktiga trender styr transportutvecklingen i världen: Det första är globaliseringen som gjort marknaderna internationella. Det andra är tillverkningen i lågkostnadsländer. Det tredje är den s k modulariseringen, dvs enhetsproduktion i moduler på ett ställe i världen för distribution till lokala marknader på andra ställen, vilket ger stordriftsfördelar. Den fjärde trenden är en fortsatt containerisering. Containertransporterna har skapat stora globala logistiksystem. De når överallt och är billiga. Industrin har inte längre lager, utan system där råvaror och delar ständigt matas in i systemet med stor exakthet. Dessa delar, som ofta tillverkas långt från produktionen, måste anlända till fabriken i precis rätt tid. Tillförlitligheten och säkerheten är avgörande, vilket gör containertransporter mest lämpliga. Containertransporter ökar också stort över hela världen och lastas allt mer direkt i fabriken. Den femte viktiga trenden är miljöfrågan. Trycket på en minskad negativ miljöpåverkan från transportarbetet ökar och snart kommer konsumenterna inte acceptera att den vara de handlar bidrar till en sämre miljö för framtida generationer. Hela transportsektorn måste därför arbeta för att minska miljöstörningarna. Dessa trender både ökar transportbehovet och ställer större krav på transportarbetet. Transportköparna lägger ökad vikt vid transportmomenten, samordnar sina transportköp och bygger effektiva logistiklösningar. Detta ger starkare kunder med större krav.

Många spelregler Exempel Arbetsmiljö Miljöbalken Avfallsmottagning Hamn- och sjöfartsskydd Farligt gods (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Hamnverksamhet liksom transporterna till och från hamnen måste underordna sig många lagar och regler. De allra flesta har sin grund i internationella bestämmelser. Exempel på regelverk som i hög grad påverkar hamnföretagens verksamhet är: Miljöbalken (tillstånd för miljöfarlig verksamhet) ISPS-koden (Skydd av fartyg och hamnområdet mot terrorism) Mottagningsanordningar för fartygsavfall Direktiv om marknaden för hamntjänster (hamndirektivet som ännu bara är ett förslag) Riktlinjer för offentlig finansiering av hamntjänster (som förhoppningsvis snart kommer) Reglering kring fartygs utsläpp i luft och vatten

EU satsar på miljön • Gröna godskorridorer • Ökad intermodalitet (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Det ökande transportarbetet i världen belastar miljön negativt på många sätt. EU driver på starkt för att bryta den negativa trenden. EU vill satsa på: - gröna godskorridorer och styra över trafiken från väg till sjöss. - ökad intermodalitet, dvs transportlösningar som bygger på omlastning mellan de olika transportalternativen. Utsläppen av klimatgaser, främst koldioxid, från transportarbetet världen över belastar miljön negativt och utvecklingen är oroande. EU vill satsa aktivt på att bryta sambandet mellan välståndsutvecklingen och den negativa miljöpåverkan från transportsektorn. EU ser en ökad och effektivare intermodalitet som ett sätt att minska transportarbetets miljöpåverkan. Arbetet drivs med hjälp av avgifter och stödsystem. EU vill styra över trafiken från land till sjöss och pratar i termer av motorvägar till sjöss. EU vill också lyfta över lastbilstrafiken från väg till järnväg och satsa på ett effektivare järnvägsnät i Europa. På många ställen i Europa finns vägtullar som ett styrinstrument för att minska vägtrafiken. • Gröna godskorridorer • Ökad intermodalitet

Aktivt miljöarbete i hamnarna Avfallsmottagning (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) De svenska hamnföretagen arbetar aktivt för att minska miljöbelastningen kring hamnverksamheten – dels direkt i sin egen verksamhet, dels genom att uppmuntra och påverka andra. Miljöarbetet sker t ex genom miljödifferentierade hamnavgifter och satsningar på intermodalitet. Många hamnföretag är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och alla miljöprövas enligt svensk miljölagstiftning. Hamnföretagen arbetar för att skapa effektiva och miljömässigt bra intermodala transportlösningar, som syftar till att minska de totala utsläppen och lyfta bort trafik från vägnätet. Hamnföretagen möter också utvecklingen genom att bygga kombiterminaler som möjliggör smidiga växlingar mellan transportsätten. I hamnarna byts maskiner ut mot nya mer bränslesnåla och miljövänliga. Ekobränslen används allt mer och ecodriving i hamnarna blir vanligare. Hamnföretagen satsar på att minska buller och kajer tvättas regelbundet för att minska damm från bulkhantering. Flera hamnar tillhandahåller landström för att fartygen vid kaj skall kunna stänga av sina huvudmaskiner. De uppmuntrar också på olika sätt rederierna att satsa på miljöförbättrande åtgärder med t ex katalysatorer och bränsle med lägre svavelhalt och belönar dessa satsningar genom miljödifferentierade hamnavgifter. Alla svenska hamnar tar emot sludge, dvs oljehaltigt spillvatten från anlöpande fartyg. Landström Ekobränslen

Stora investeringar för framtiden (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Hamnföretagen måste möta varuägarnas och transportslagens behov av effektiv service – både nu och i framtiden. Betydande investeringar görs fortlöpande i både effektiv utrustning och god infrastruktur. Investeringarna i hamnens infrastruktur omfattar t ex utbyggnader av kajlängd, kajdjup, järnvägsspår, kombiterminaler, magasinsbyggnader, uppställningsytor, m.m.). Stora investeringar görs också i maskinell utrustning för godshanteringen, eftersom nya större fartyg kräver andra typer av kranar och truckar, och allt mer pressade tidtabeller fordrar modernare utrustning. Miljöaspekten innebär också krav på modern, bränslesnål, miljöklassad utrustning. När det gäller infrastruktur i form av vägar, järnvägar och farleder till och från hamnområdena är det oftast statens, kommunens eller regionens ansvar. Investeringarna sker dock i samarbete med hamnföretagen. Hamnarna investerar stort i både infrastruktur och utrustning för att möta marknadens krav

Hamnföretag samarbetar Luleå hamn (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Många hamnföretag samverkar eller har slagits samman för att bättre kunna möta kundernas krav och önskemål. Samverkan ger också en mer kostnadseffektiv drift av verksamheten. Konkurrensutsattheten och de allt ökande kraven från kunderna gör att fler och fler hamnar samarbetar och samverkar. Det ger större möjligheter och kostnadseffektivitet, speciellt med tanke på hamnföretagens stora investeringsbehov. Dessutom kan verksamheten organiseras på ett mer effektivt sätt. Kunderna får optimalare lösningar och effektivare distributionssystem. CMP står för Copenhagen Malmö Port och är en sammanslagning av de närliggande hamnarna i Malmö och Köpenhamn. Stockholms Hamnar är en sammanslagning av Kapellskär, Stockholms Hamn och Nynäshamns Hamn. Mälarhamnar är en sammanslagning av Köpings och Västerås hamnar. Vänerhamn är det gemensamma namnet för åtta mindre insjöhamnar i Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Otterbäcken, Mariestad, Trollhättan, Vänersborg och Åmål. West Sweden Seaports är namnet på ett marknadsmässigt samarbete mellan Göteborgs Hamn, Terminal West i Varberg och Uddevalla Hamn. North Sweden Seaport är ett marknadsmässigt samarbete mellan Kalix Hamn, Luleå Hamn, Piteå Hamn och Skellefteå Hamn samt Bottenvikens Stuveri AB. Karlshamns Hamn AB samarbetar med Karlskrona Hamn. Under hösten 2013 bildar Halmstads och Varbergs Hamn gemensamt drifts- och servicebolag - Hallands Hamnar

Hamnar flyttar Städerna tar över centrala hamnområden (HAMNARNA OCH FRAMTIDEN) Idag flyttar många hamnar längre ut mot kusten genom t ex byte av de centrala markytorna. Städerna behöver områden för bostäder och kontor. Hamnarna behöver ytor och landinfrastruktur i anslutning till farlederna. När hamnarna flyttar minskas trafikbelastningen inne i städerna. Hamnarna har i de flesta fall utvecklats runt handelsplatser och är ibland flera hundra år gamla. De ligger där förbindelser mellan länder är mest gynnsamma och där inseglingsförhållandena är bäst. Runt handelsplatserna och hamnarna växte städerna fram och hamnarna blev porten mot världen och avgörande för städernas välstånd. Hamnföretagen behöver stora ytor för den moderna hamnverksamheten, bl a för att anlägga kombiterminaler och ha magasin och lager. Behoven av väl fungerande infrastruktur är stora. Bra väg- och järnvägsförbindelser är förutsättningar för trafiken på hamnen. Samtidigt behöver kommunerna, som ofta äger hamnområdet, mark för bostäder och kontor, och röster höjs mot den tunga trafiken inne i städerna. Hamnföretag samarbetar med kommunerna och har i många fall lämnat de gamla innerhamnarna som med sina korta kajer och låga vattendjup inte fungerar längre, till förmån för ny och mer ändamålsenlig mark längre ut mot kusten. Det frigör mark och staden kan växa ner till kajen och den tunga trafiken till och från hamnen behöver inte längre gå genom stadens centrala delar. Detta sker överallt i Sverige där det är möjligt, men av geografiska skäl går det inte för alla hamnar. Göteborgs Hamn är exempel på en hamn som under många år flyttat allt längre ut mot kustbandet, där nya hamnar anlagts. Stockholms Hamn är exempel på en hamn som inte har samma möjlighet att dra sig längre ut. Istället finns planer på en ny hamn för containertrafik i Nynäshamn. Färje- kryssnings- och RoRo-trafiken planeras koncentreras till frihamnen, som fylls upp och byggs ut – i vattnet – med hjälp av sprängsten från tunnelbygget Norra Länken. Städerna tar över centrala hamnområden Hamnarna flyttar närmare farlederna

Många yrken i hamnarna (ATT ARBETA I HAMN) Hamnföretagen behöver kompetenser av många olika slag – både bland hamnarbetarna och bland tjänstemännen. I en modern hamnverksamhet arbetar många olika yrkeskategorier. Specialiseringen ökar för hamnarbetaren, speciellt i stora hamnar. Viktiga krav är flexibilitet och att kunna arbeta i scheman som gör dygnet-runt-trafik möjlig. Bland hamnarbetarna finns kranmekaniker, kranelektriker, servicetekniker, bygg- och anläggningsarbetare, reparatörer, signalmän, tallymän, lastbilförare, bindningsstationsarbetare, lastsäkringsarbetare, instruktörer, lastbilsförare, m.m. Viktiga yrkespositioner att nämna är: kranförare, lastkopplare, signalman, trafikvakt och truckförare. På tjänstemannasidan finns logistiker, ekonomer, projektledare, utvecklingsingenjörer, affärsutvecklare, personalmän, programmerare, systemvetare, informatörer etc. Utvecklingen för hamnarbetaryrkena går mot en ökad specialisering och större krav på kompetens och utbildning. Den avancerade maskinpark som används för godshanteringen kräver specialutbildning och stora hamnar har specialutbildad personal för de olika krantyperna eller truckarna. För att möta kundkrav och konkurrens arbetar hamnarna för ”produktionsteknisk professionalism”. Arbetssättet förfinas och maskinparken utnyttjas mer optimalt. Parallellt med en ökad specialisering finns kravet på flexibilitet.

Utbildningar för hamnjobb (ATT ARBETA I HAMN) Idag krävs lägst gymnasiekompetens för alla yrkeskategorier. Unikt för hamnbranschen är Hamn- och Stuveriskolan. Identiteten och yrkesstoltheten är stark inom hamnverksamheten. Hamnarbetarjobbet kallas ibland för världens näst äldsta yrke. Det har funnits lika länge som handelsutbytet mellan människor och länder. Förr handlade yrket om att bära och släpa allt gods till och från fartygen, med många skador som följd. Dagens hamnarbete sker med hjälp av högteknologiska maskiner som kräver specialistkunskap för att hantera. Hamnföretagen behöver därför välutbildade medarbetare. Förutom gymnasieutbildning krävs allt mer språkkunskaper, kunskaper inom logistik, it, ekonomi och specialkunskap kring den maskinella utrustningen. Den som går i nian på högstadiet och vill bli hamnarbetare, kan välja fordonsprogrammet med inriktning transport. På tjänstemannasidan är universitetsstudier eller motsvarande ofta en förutsättning. Det är inte längre bara tjänstemännen som möter kunden, utan även de olika hamnarbetarna. Det ökar kraven, men också möjligheterna för den anställde. Hamn- och Stuveriskolan är en speciell skola för utbildning och vidareutbildning för hamnarbetare. Den finns under TYAs paraply, vars huvudmän är fack och arbetsgivare tillsammans. Skolan har egen styrgrupp och ekonomi. Skolans kurser är oftast företagsförlagda. Lägst gymnasiekompetens för alla hamnyrken Omfattande introduktionsutbildning för hamnarbetare

Förbundet Sveriges Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen (FÖRBUNDET SVERIGES HAMNAR) Sveriges Hamnar är de svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund. Förbundet verkar för att hamnföretagen uppfattas som professionella och självklara partner i skapandet av konkurrenskraftiga transportlösningar. Förbundet ingår i TransportGruppen. Sveriges Hamnar företräder medlemsföretagen genom att: - arbeta för att regelverk och lönebildning på arbetsmarknaden utformas rätt. - driva gemensamma branschfrågor såväl på EU-planet som i Sverige. - vara representerat i sammanhang där transporternas utformning, dess infrastruktur och förutsättningar diskuteras, samt där påverkansmöjligheter finns. - bygga starka relationer till intressenterna. - vara den gemensamma rösten utåt så att hamnarna och hamnföretagen uppfattas som samhällsnyttiga och viktiga för näringslivet. Internt skall förbundet vara ett forum för samverkan kring gemensamma frågor så att dessa kan beredas, beslutas och drivas. Förbundet ska bistå medlemsföretagen med information och kunskap. I TransportGruppen ingår även Biltrafikens Arbetsgivarförbund, Bussarbetsgivarna, Svenska FlygBranschen, Motorbranschens Arbetsgivareförbund, Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund, Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Transportindustriförbundet.

Samverkan med många (FÖRBUNDET SVERIGES HAMNAR) Sveriges Hamnar samarbetar aktivt med många olika organisationer och sammanslutningar, både i Sverige och inom EU. Syftet är att representera hamnföretagen, göra deras röst hörd och att arbeta för hamnföretagens möjligheter och villkor. Exempel på samarbeten: ESPO – European Sea Ports Organisation Feport – Federation of European Private Port Operators Sjöfartsforum SAI – Sjöfartens Analysinstitut BPO – Baltic Ports Organization Trafikanalys MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Transportstyrelsen Svenskt Näringsliv Sjöfartsverket Trafikverket

Sveriges hamnföretag (AVSLUTNING) Sveriges hamnföretag erbjuder, i samarbete med industri, handel och transportsektorn, konkurrenskraftiga logistiklösningar, som möjliggör tillväxt och utveckling för hela samhället. Konkurrenskraftiga logistiklösningar, som möjliggör tillväxt och utveckling för näringsliv och samhälle

En grundbult i det svenska näringslivet Hamnarna En grundbult i det svenska näringslivet (AVSLUTNING)

16 16 Sveriges Hamnar www.sverigeshamnar.se