TERESA ALLZÉN www.allzen.net.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Exponering – habituering eller nyinlärning?
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Bildterapi En behandlingsform där bildskapande används för uttryck och kommunikation Skapar bilder individuellt eller i grupp för att söka kunskap om sig.
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Är det väl använda pengar?
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Rehabiliteringsgarantin
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Sjukgymnastik för äldre personer
Hantera en kronisk sjukdom
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
1.
Behandling och självläkning
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Michael Karlsson leg psykolog
Psykolog utan gränser, september 2013
Samtalsbehandling i primärvården
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
”En livsförvandlande resa” ”En livsförvandlande resa” Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Stressrelaterad.
En ångestreaktion har fyra delar.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Psykiatri för AT-Läkare
Livsstil och återhämtning
Vilka sjukdomar lider finländare av?
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Let´s talk about sex Av socionomen Lisa Av barnmorskan Sussi
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Palliativ vård och samordning
Mental hälsa.
Evidensbaserad Psykologisk Behandling ST Läkarutbildning
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Något om psykodynamisk psykoterapi & psykodynamisk fokusformulering Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning VT-12.
Ångestsyndrom Sammanfattning: Få kliniska studier av god kvalitet är genomförda när det gäller ångestsyndrom. Det är bäst evidens för att fysisk träning.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Ångestsyndrom Carin Österholm
Depression hos barn och ungdomar
MÖTET med KBT struktur
Psykiatriska tillstånd inom primärvården
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

TERESA ALLZÉN www.allzen.net

PANIK OCH ANDRA ÅNGESTTILLSTÅND

PANIK OCH ANDRA ÅNGESTTILLSTÅND Introduktion Nationell utvärdering av insatser vid depression och ångest DSM-diagnostik Neuropsykologisk och spädbarnsforskning Ett kliniskt fall 11.45-12.45 LUNCH Ångest och olika diagnoser Behandlingsmetoder 14.40-15.00 FIKAPAUS Socialstyrelsens rekommendationer Återkommande diskussioner

PSYKISK OHÄLSA Socialstyrelsens nationella utvärdering 2013 Psykisk ohälsa - ett av de stora folkhälsoproblemen Depression och ångest ökade mest bland inläggningar inom sluten psykiatrisk vård (främst i åldrar 18-44) Ökad dödlighet i somatiska sjukdomar Sämre levnadsförhållanden, ekonomisk utsatthet och svag arbetsmarknadsanknytning 20% av arbetskraften lider av psykisk ohälsa, ca 1milj Psykiska sjukdomar 40% av all sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ca 70 miljarder/år Besök inom psykiatrin ökat mer än inom både primär- och den specialiserade somatiska vården.

DSM- DIAGNOSTIK Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders sammanställs av APA, American Psychiatric Association PANIKATTACK En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter: Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls Svettning Darrning eller skakning Känsla av att tappa andan Kvävningskänsla Smärta eller obehag i bröstet Illamående eller obehag i magen Svindel, ostadighetskänslor eller matthet Derealisations- eller depersonalisationskänslor Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig Dödsskräck Parestesier (domningar eller stickningar) Frossa eller värmevallningar

DSM- DIAGNOSTIK Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders sammanställs av APA, American Psychiatric Association AGORAFOBI Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika från eller där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av en oväntad eller situationellt predisponerad panikattack eller panikrelaterade symtom. Situationen undviks eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack eller panikrelaterade symtom ska uppträda, alternativt uthärdas bara om någon följer med. Reaktionen förklaras inte bättre av annan störning som socialfobi, specifik fobi, tvångssyndrom, PTSD eller separationsångest

PANIKSYNDROM MED AGORAFOBI DSM- DIAGNOSTIK Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders sammanställs av APA, American Psychiatric Association PANIKSYNDROM MED AGORAFOBI A. Både (1) och (2): (1) återkommande oväntade panikattacker (2) minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid: (a) ihållande ängslan för att få ytterligare attacker (b) oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig) (c) en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna B. Agorafobi C. Panikattackerna beror inte på effekter av somatisk sjukdom eller någon substans D. Panikattackerna förklaras inte bättre med någon annan störning

HUR LÄR VI OSS UPPFATTA FARA Neuropsykologisk forskning: vi föds ”ofärdiga” – våra sociala hjärnor utvecklas först efter födseln, under de första 3 åren. Spädbarnsforskning: i början tar vi in världen genom kroppen och affekterna, sedan tillkommer orden och tankarna kring det som upplevs. Om relationers betydelse: de sätt vi behandlas på de första 3 åren formar vår sociala hjärna och våra anknytningsmönster livet igenom. De tidigaste upplevelserna utgör en erfarenhetsbank som är förspråklig, kroppsaffektiv, bildmässig och utan rum-tid-sammanhang.

ÅNGEST OCH ANDRA DIAGNOSER Ångest utgör en stark komponent i de flesta psykiatriska diagnoser, t ex: PTSD Depressioner Utbrändhet Personlighetsstörningar Missbruk Ätstörningar

PSYKOTERAPI Olika inriktningar Psykodynamiska Kognitiva och/eller beteendeterapeutiska Humanistiska

KBT - KOGNITIV BETEENDETERAPI En samling metoder som har inlärningsteori som bas. De kan skilja sig avsevärt sinsemellan; vissa arbetar uteslutande med att lära om tankemönster och beteenden, andra arbetar i varierande grad också med affekter och relationer. Man arbetar med samtal, exponeringar, mindfulness-träning, internetbehandling, mm. Behandlingarna är ofta på förhand tidsbegränsade, har ett speciellt fokus och är starkt strukturerade / manualiserade. Patienterna fyller olika skattningsskalor och formulär i diagnostiskt syfte eller som hjälp i behandlingen och för utvärdering av olika insatser. Fokus ligger i nuet. Patienter lär sig att hantera sin ångest. Man forskar mycket kring olika metoders effekter för noga utvalda grupper och diagnoser.

PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI - Teorier och metoder som utarbetats och förfinats under mer än ett århundrade. - Baserar på kliniskt verksamma psykoterapeuters och psykoanalytikers erfarenheter. Hermneutisk forskning. - Individuellt utformad utifrån den unika individ som söker behandling, utan i förväg uppställda manualer. - Arbetar med hela personligheten (i det förflutna, nuet och framtiden). Långa eller korta/fokuserade behandlingar. - Tillitsfull och förtroendefull kontakt mellan terapeuten och patienten så att de två tillsammans kan undersöka svåra, ofta dolda, känslor och tankar. Relationen viktig! - Skapar sammanhang och mening. Bidrar till genomgripande förändringar/förbättringar i det dagliga fungerandet. - Gör svåra känslor och reaktioner begripliga och mindre farliga.

METODER inom psykodynamisk psykologi Samtalsterapier (psykoanalys, psykodynamisk psykoterapi, ORT, MBT, mm) Samtal kombinerade med bildarbete (bildterapi) Samtal kombinerade med kroppsorienterade metoder (kroppspsykoterapi) Samtal kombinerade med dans (dansterapi) Samtal med och utan trans (t ex hypnosterapi, Internal Family Systems, symboldrama) Samtal och konstnärlig metodik (uttryckande konstterapi) Samtal och gestaltande metoder (psykodrama, gestalt) Samtal och musikupplevande (Gided Imagery and Music) EMDR , Eye Movement Desensitisation and Reprocessing Övriga

ANDRA BEHANDLINGSMETODER EMDR – Eye Movement Desensitisation and Reprocessing. Bearbetar traumatiska upplevelser. IPT – Interpersonal Therapy. Baserar på anknytningsteori, fokus på relationsmönster, använder bl a kognitiv terapi, mindfulness, ACT. Affectfobi-terapi. Integrerar PDT och KBT både teoretiskt och metodmässigt. Affektfokuserad. Unified Protocoll. Integrerar kroppsterapeutiska interventioner med affekt-, kognitivt och relationellt fokus. Mindfulness baserade terapier. Använder sig av meditationstekniker för att lära patienten att hantera sin ångest och/eller depression. Medicinering

SOCIALSTYRELSENS REKOMMENDATIONER Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda: råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3) Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur eller textbaserad behandling med behandlarstöd (prio 3) Hälso- och sjukvården bör erbjuda Psykologisk behandling med KBT vid social fobi (prio 1), paniksyndrom (prio 1) och generaliserat ångestsyndrom (prio 2) Läkemedelsbehandling med antidepressiva vid paniksyndrom (prio 2), social fobi (prio 3) och generaliserat ångestsyndrom (prio 3)

SOCIALSTYRELSENS REKOMMENDATIONER Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bör hälso- och sjukvården också erbjuda Tillämpad avslappning (prio 4) Avspänning som tillägg till sedvanlig behandling (prio 4) Vid paniksyndrom och socialfobi kan hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar erbjuda Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) vid paniksyndrom (prio 10) och socialfobi (prio 10). Den bör dock inte väljas som ensamåtgärd och bör endast pågå under en mycket begränsad tid. Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda Psyklogisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi vid generaliserat ångestsyndrom (prio 10), paniksyndrom (prio 10) och socialfobi (prio 10) Vid generaliserat ångestsyndrom bör man inte erbjuda Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner)

HANDLEDNING reflektionsutrymme för de yrkesverksamma kvalitetshöjande förebygger ohälsa möjlighet att utvecklas inom yrket lära

TACK! TERESA ALLZÉN www.allzen.net