Jävla skitsystem! Om varför datasystem stressar oss i jobbet TCO Development 19 sep 2006 Jonas Söderström

Jonas Söderström Informationsarkitekt Digitala system sedan sedan 1994 Gränssnittsdesign och användbarhet i vid bemärkelse If, Industrimatematik, ICA, Axfood, KF Lärarförbundet, SIF, Vårdförbundet Konsumentverket, Räddningsverket Regeringen, kommuner Journalist, grafisk formgivare Lingvist

Jag är bekymrad

Digitala patientjournaler, Uppsala Ett tungrott datasystem har blivit en arbetsmiljökatastrof på vårdcentraler i Uppsala län. Personal har blivit sjuk av systemet … Patienterna fick vänta allt längre. Telefoner stod och ringde utan att någon hann svara. – Folk var sönderstressade och nedstämda, säger huvudskyddsombudet och docenten Anna Rask-Andersen. Flera hade sömnproblem. En anställd fick bröstsmärtor och sjukskrevs.” (LO-tidningen, maj 2005)

Försäkringkassans ärendehanteringssystem ”Och hur mår era anställda nu inför julhelgen, med tanke på det dåligt fungerande datasystemet och den extra pressen från ledningen? – Det är nog många som är väldigt tröttkörda, säger Göran Jansson. (...) Det nya ärendehanteringssystemet fungerar helt enkelt inte som det ska och då har vi fått problem att hinna med alla ärenden. Men vi har verkligen spänt bågen för att lyckas med vårt uppdrag inför julen. Vi har kört mycket övertid och det råder totalt semesterstopp för våra anställda.” (Värmlands folkblad, 22 dec 2005)

…och Försäkringskassans telefonsystem ”Hösten var kaotisk på Försäkringskassan och klagomålen åtskilliga. Så stora problem med det nya växel- och telefonisystemet att Telia har tvingats betala skadestånd. Missnöjet är fortfarande utbrett. Hänvisningssystemet är fortfarande inte pålitligt. Personal som knappar ut sig för lunch eller möte kan inte knappa in sig igen, växeln uppfattar det som att de därmed är oanträffbara för resten av dagen och kunder kommer inte fram på telefonlinjen.” (Sydsvenskan, 31 mars 2006)

Passmyndigheten ”Stress, kaos och arga kunder som skäller. Miljön för de anställda på Stockholms passexpeditioner är usel. Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella ”bryta-ihop-rum” som ordnats och brister ut i gråt (...) Arbetsgivarna och facket är överens om att det är det nya datasystemet, som ska hantera passen, som inte fungerar.” (DN, 17 okt 2005)

Pressad situation för flygledare: ”Sommarens stora förseningar inom flygtrafiken beror till största delen på att det nya flygledningssystem som infördes i våras kräver betydligt mer personal än vad Luftfartsverket räknat med. Det är många som är irriterade på Luftfartsverket idag, resenärer är oroliga, flygledare har ringt Ekot och klagat på det nya systemet. Arbetsuppgifter som tidigare krävde en person, sköts nu av två personer och så här i semestertider leder det till att resenärerna kan få finna sig i att vänta flera timmar på sitt plan.” (SR, 17 juni 2005)

Luftfartsverket: ”Först skyllde Luftfartsverket sommarens väntade förseningar på ovanligt många föräldralediga flygledare, och på att personalen vill ha semester. Men det stora problemet är det nya flygledningssystem som, trots att det kostat verket 1,4 miljarder kronor att ta fram, är mindre effektivt än det gamla. För trots att man numer använder datorer istället för papperslappar, så behövs det nu på vissa ställen två personer där man tidigare klarade sig med en.” (SR, 17 juni 2005)

Telefonkaos i Region Skåne ”Patienter har kopplats till fel vårdcentral. De har kopplats ur telefonkön och de har fått fel uppgift om sin plats i kön. Mobila telefoner har inte fungerat när de har flyttats. Möjligheten att beställa återuppringning faller bort när telefonen flyttas. Patienter och personal där har satts på hårda tålamodsprov. Problem på problem har följt Region Skånes byte av telefonoperatör från Telia till Siemens.” (Sydsvenskan.se, 19 okt 2005)

SVT: Caspar och Easy Cut stressar personalen Ny digital redigeringsteknik för ensamkontrollrum Vad som helst kunde hända: de förberedda inslagen dök inte upp, andra skickades ut hipp som happ, det blev svart i rutan. ”Lisbeth Wretling, som jobbat som sändningsproducent i 15 år, har aldrig upplevt en värre period i sitt yrkesliv, berättade hon. – Folk hade ont i magen inför att gå till jobbet. Det fanns de som berättade att de grät sig till sömns på kvällarna, berättade arbetsmiljöombudet Kenneth Halttunen.” (Journalisten, 1 februari 2005)

Svenska Kyrkan: Kbok ”Svenska kyrkans nya datoriserade medlemsregister har så stora brister att personalen blir sjuk av att jobba med det … Administrationen ökat med 40 - 60 %. Nu har stift och församlingar skrivit till kyrkokansliet och begärt ersättning för merkostnaderna.” (DN, 8 aug 2004)

Trygg-Hansa 2004: Nytt försäkringssystem (GRUS) ”Systemet inte var helt färdigt när det lanserades. Mycket ’blod svett och tårar’ har lagts ner av medarbetare för att komma tillrätta med bristerna. Kunder har drabbats av felaktiga fakturor. Kundservice har inte kunnat svara på kundernas frågor eftersom man inte har kunnat lita på de uppgifter som funnits i systemet … när dessa kunder ringer till Kundservice för tredje gången om sin felaktiga faktura blir varken kunden eller kundservicemedarbetaren speciellt glad.” (Trygg-Hansas personaltidning, maj 2004)

Besvär av att arbeta vid datorn har elvafaldigats på 7 år 1995 arbetade 285.000 tjänstemän vid en dator. 2002 var det 1.9 miljoner (=sjufaldigats). 1995 uppgav 60.000 personer att de besväras av för mycket datorarbete 2002 var det 672.000 personer som uppger (= elvafaldig ökning) (SCBs levnadsundersökningar) Trots alla ambitioner att förbättra arbetsmiljön har läget alltså blivit sämre.

Vad är det som händer? Sju samverkande skäl till varför användarna är frustrerade och stressade

1: Allt fler system Antalet applikationer (system, sajter, program) som vi tvingas använda har exploderat Livsmedelsbutiken: 20-25 olika system för att driva butiken

Hur ser det ut på kontoret? Elektronisk telefonkatalog Tidsredovisnings-system PA-system Lägg in om semester Rapportera fel Boka konferensrum Reseräkningar Beställa biljetter Hitta information (intranät) Hämta blanketter Beställa visitkort Rapportera sälj-aktiviteter Mata in kompetens

Systemen är olika Livsmedelsbutiken: I vissa system skrivs priser ”54.50” I vissa skrivs de ”54:50” Tjänsteföretag med två system som används parallellt i samma datakassa: I system A ger Ctrl-O resultatet man vill ha I system B stänger Ctrl-O programmet

Systemen används glest Hur ofta lägger man in om semester? Försvårar inlärning ”Hur fungerade det här programmet nu då?” Även om varje program används sällan… …används något program varje vecka eller månad.

…det skulle väl gå att hantera om det inte också vore för att…

2: Pålagor – inte arbete Många nya arbetsuppgifter utöver ens kärnkompetens, utöver det man uppfattar som sitt ”riktiga” arbete Nya system möjliggör nedskärningar av administration

Arbetsterapeuter, läkare … ”Den ökade administrativa arbetsmängden har medfört att patientbesöken blivit kortare.... nu är det hon som tar betalt och utfärdar frikort”. (suntliv.nu, 18 mars 2005) ”Fler läkare tar hand om färre patienter … läkarna får allt mer komplicerad datoradministration på sitt bord.” (Metro, 5 juni 2005)

IT driver förändringar IT-avdelningar har omdefinierat sin roll Från att vara tjänande till att vara drivande och ”affärsutvecklande”

…det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

”Det går inte …”

”…för systemet” Flexibilitet försvinner Mindre möjlighet att styra sitt arbete Ökad möjlighet till kontroll Övervakning

Allt mer information ska samlas in ” Av länets mellan 3 000 och 4 000 patienter som lider av reumatoid artrit finns bara knappt 600 personer med i registret. Tiden är för knapp. - Vi skulle behöva anställa en person som mer eller mindre på heltid sysslar med det här och andra typer av inmatningar i olika register, förklarar Ann Bengtsson. ” (Dagens Medicin, 9 juni 2005)

…det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

Många system är sämre än ni kan ana Utvecklare har mycket låg förmåga att skapa pedagogiska gränssnitt Standarder passar inte alltid Webbgränssnitt har få standarder

Digitala system har dåliga ”affordances” … det vill säga att det är svårt att se vad man ska göra – och hur På jobbet: måste logga in på telefonen med kod ”Lur–*–061–lur” och logga ut med kod ”Lur–*–060–lur” Måste tänka efter, måste tolka

Att tolka informationen … är hårt arbete

Att tolka en biobiljett: förr

Att tolka en biobiljett: nu (1) Liten skillnad mellan viktig och mindre viktig info Mycket info som bara är intressant för maskiner Obegriplig info

Att tolka en biobiljett: nu Mer info, men… Dålig placering: Saker som står tillsammans hör inte ihop Saker som hör ihop står inte tillsammans

Hjärnan söker mönster och konsekvens … och programmen lurar oss ofta.

Program och it-system brister ofta i informationsdesign Sådant som används ”naturligt” i t.ex. tidningar Rubriker som ger förståelse Framhäva viktigaste delarna Struktur som skiljer delar från varandra Sammanhang för informationen Tydlig läsföljd och -riktning (för användaren) …

Svårt med överblick och läs-ordning

Otydliga eller alltför likartade benämningar

Liten ruta – många artiklar som trängs – stor vit yta intill. Dålig överblick – minnet belastas.

För mycket information, utan urskiljning Trots att datum finns i rubriken upprepas det på varje rad i tabellen - vilket gör den mycket svårläst.

…det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

5: Allt snabbare! Omorganisationer, nya affärsmål … Uppdateringar, nya versioner … ”Innan jag hunnit lära mig tidbokningen är redan nästa system på gång. Nya rutiner införs i en så snabb takt att jag inte vet hur jag ska bete mig och tänka för att orka med…” (suntliv.nu, 18 mars 2005)

Tid att lära? ”Carin Nilsson anställdes till en nyöppnad bank i Kalix. Kraven var tuffa från första dagen. Det gällde att ragga nya kunder. Efter bara en månad bytte banken datasystem. - Mitt i allt annat tvingades vi lära oss ett nytt datasystem och jobba med två samtidigt.” (Arbetslivsinsitutet: Hållbara arbetsplatser)

…det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

6: Vaksamhetens börda Förbättringar eller tidsbesparingar som nya system ger äts upp av behovet av mer och striktare säkerhet: Virusskyddsuppdateringar Systempatchar Striktare inloggningsrutiner All tid kanske inte äts upp – men det har ändå tillkommit ytterligare ett arbetsmoment för användaren, som är ivägen för det ”riktiga” arbete hon vill utföra.

Inte en olycklig biverkning… … som kan fixas i nästa version. En direkt följd av de vinster man vill ha ut Den hopkopplade vårdkedjan gör att alla maskiner nu är utsatta för virusangrepp och måste uppdateras och skyddas Edward Tenner: ”revenge effect” (i ”Why things bite back”)

…det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

7: Ingen tid för utbildning Utbildning negligeras systematiskt Nya system införs skarpt direkt i drift – ofta försenade, ofta halvfärdiga Utbildning irrelevant eller överspelad Innan: ”Den nya generationen kan det här” ”Det är bara ett litet system” Men efteråt…

Färdtjänsten Skåne ”En till synes oändlig rad av resenärer har sedan i höstas berättat hur de har väntat i växeln till beställningscentralen, ofta förgäves, hur de väntat för länge på beställda bilar, ibland förgäves, hur bilarna kört långa omvägar eller bara käpprakt fel. Den utlösande faktorn var övertro på leverans i tid av Pass, ett nytt amerikanskt datasystem.” (Sydsvenskan, 4 aug 2003)

”Kaos i färdtjänsten” Skånetrafiken visste att oddsen att lyckas var dåliga. Det amerikanska datasystemet skulle inte hinna anpassas till svenska förhållanden och personalen inte hinna läras upp förrän tidigast i augusti. Man bestämde sig ändå för att köra i gång den första juli. ”Varför väntade ni inte, Ingemar Ryman? – Därför att vi räknade med inkörningsproblem men att de skulle vara övergående. Nu blev det mycket värre än vi trodde.” (Sydsvenskan: Kaos i färdtjänsten, 4 aug)

”Inkörningsproblem”? Bara om man utgår ifrån att människan alltid ska anpassa sig, kan man med vett och vilje köra igång ett system utan att utbilda medarbetarna.

Nytt PA-system: mejl från den lokale personalrdogöraren ”Detta mejl kom till mig i tisdags eftermiddag (17/2). Det är mycket viktigt att ni läser den bifogade filen. ”Till alla.doc”: FRÅN OCH MED IDAG UPPHÖR VÅRT GEMENSAMMA LÖNESYSTEM. I fortsättningen gäller X-system självservice och Y-system (nytt rese-räkningsprogram.) Så snart du gått utbildningen (anmälan görs i intranätet) ska du rapportera in dina löneavvikelser direkt i X-system självservice. (…) Vänd er gärna till mig om ni har några frågor, men jag kommer förmodligen inte kunna besvara någon av dem förrän efter den 17 mars, då jag själv ska gå en kurs i hur man använder det nya PA-systemet.”

Arlanda, de krånglande bryggorna: De hundratals felanmälningarna beror då på att medarbetarna inte förstår sig på den avancerade tekniken, utan ger datorn fel order? ”Arlanda har genomfört ett stort utbildningspaket och infört certifikat för att få köra bryggorna. Varför har ni inte gjort det tidigare, bryggorna har ju körts över två år? - Så här i efterhand kan man kanske tycka att vi borde ha gjort det från början.”

SL, hösten 2002: Svåra förseningar…

… på grund av våta löv på rälsen? I själva verket … ”Det nya (datoriserade) signalsystemet gör att många förare inte klarar av att bromsa tågen på rätt sätt … det ställer högre krav. Det krävs lång träning.” (Sthlm City 13/11) Varför hade de inte fått lång träning? När kombinationen människa – dator inte fungerade, var det människan som skulle anpassa sig.

Webbapplikationer minskar informella inlärningstillfällen Uppdateras centralt ”System X har nu uppdaterats” … 20 sidor med skärmdumpar i mejlen. Ingen installation, ingen kontakt Missat informellt utbildningstillfälle

Träning, stöd, repetition… … inte bara ”utbildning”. Ge användare rimliga förutsättningar att lära om och lära nytt Planera utbildning långsiktigt (i förstudien) Leverantörer: acceptera inte att utbildningen skärs bort!

Alla projekt lovar det … Så säljs varje system in till användarna

Lära av – inte bara lära nytt ”Enklare, snabbare, bättre” prestation ”Jävla skitsystem!” ”Det är mig det är fel på.” ”Krångligare, långsammare, sämre” tid

“Dålig datamognad hos personalen” ”Det är deras fel” “Dålig leverantör” “Ovan beställare” “Dålig datamognad hos personalen”

Skyll på användaren 1: Polisens utredningssystem DUR 2 Mest erfarna utredarna hotade säga upp sig Utredningstiderna hade förlängts med 20 % ”Anpassat för entusiaster och datasnillen” Orimliga väntetider Klumpigt system – man tvingades skriva in samma info flera gånger

DUR 2: Vad sa den ansvarige? ”I allmänhet uppvisar en svensk polis dålig datamognad.” (DN 30/8) När kombinationen människa – dator inte fungerade, var det människan som fick skulden.

Skyll på användaren 2: Passmyndigheten ”Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella ”bryta-ihop-rum” som ordnats och brister ut i gråt.” Men: ”Vi har gjort objektiva tester som visar att det nya datasystemet i huvudsak fungerar bra, säger Lars Karlsand som ansvarar för passfrågor på Rikspolisstyrelsen.”

Skyll på användaren 3: Nackas PA- och ekonomisystem ”Ekonomidirektören vill dock tona ner problemen. Hon pekar bland annat på att skillnader i datamognad hos personalen komplicerat det hela. – Det är klart att det tar tid innan folk lär sig den nya arbetsmetodiken. Särskilt för äldre personal som kanske har mindre datamognad. Men inom en femårsperiod ska vi ha sparat in kostnaderna genom minskning av personal.”

Nackas PA- och ekonomisystem Väldigt stora implementationsproblem, buggar – lång tid att komma in i systemet – då man klickar och det inte händer något tappar man tålamodet och klickar igen, vilket belastar systemet ytterligare... Personal har sjukskrivit sig. Ständiga rapporter från missnöjda i verksamheten. På sina håll har vissa enheter till och med tvingats ta in inhyrd personal för att kunna hantera systemen.” (Computer Sweden, dec 2004)

Arlanda: de krånglande bryggorna De nya passagerarbryggorna fungerar inte alls som det var tänkt. Personalen kan inte styra dem, bryggorna tycks röra sig efter eget humör. Flygplansdörrar påkörda och passagerare får i stället ta trappan ombord. Avgångar försenas. 575 felanmälningar på 9 månader. Tillverkaren anser att bryggorna fungerar utmärkt: ”Det är en hel ny typ av bryggor, mycket mer avancerade.” (SvD, 6 okt 2004)

Konsekvenserna: Inlärningsproblem på en helt ny skala

Den ökande stressen ”Lättare psykiska diagnoser” har ökat brant sedan 1998 Stress av dålig kognitiv ergonomi Människor skuldbeläggs Rimlig faktor bakom ökande ohälsa System når inte upp till sin potential Investeringar slösas bort

Teknikskifte 1996-97 Webbteknologi ökade möjligheterna att distribuera datoriserade lösningar i organisationerna Komplicerade installationer kunde undvikas Webbteknologi gjorde applikationer snabbare att utveckla

Teknikskifte 1996-97: fler konsekvenser Webbteknologi svag, teknisk sett Mikrostress Sessionsproblem, data går lätt förlorade Kedja med många komponenter Lättare ignorera utbildning när programmen distribueras/uppdateras automatiskt Förväntan om enkelhet

Ovanligt undersöka samlade effekterna ”Införandet av ny teknik kan vara något som ökar uppkomsten av diffusa hälsobesvär. (…) Vissa forskare finner att både fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan orsaka ohälsa men det är ovanligt att man analyserat kombinationer av fysiska och psykosociala komponenter. (…) Ergonomiska och psykosociala förhållanden kring datorarbetsplatsen kan ha bidragit till att besvär från nacken och övre delen av ryggen ökat på ett likartat sätt som trötthet och håglöshet.” (Folkhälsorapport 2001, Socialstyrelsen)

Även i Storbritannien ”Stress is the big problem facing employers up and down the country as rates of sick leave soar. (...) Work-related stress has reached record levels, with 13.4 million lost days a year blamed on the pressures of office life. Stress has replaced backache as the biggest cause of absenteeism, and the financial burden is enormous. Cases of stress, depression and anxiety are said to have doubled in the past seven years, with one in five employees reporting that they feel stressed. Yet no one can come up with a proper definition of what it is.” (Guardian, 12 okt)

Vad måste vi göra?

Sluta prata om ”bildskärmsarbete”

Att göra-lista: i stort Det handlar om digital arbetsmiljö Användarcentrerad design Verka för designstandarder, best practices, Utveckla regler, riktlinjer, lagstiftning Fackligt arbetsmiljöarbete – centralt och lokalt Pilotstudie, kartläggning Modernisera teknikavtalet

Användarcenterad design fungerar… Standish-rapporten Rätt kravfångst, scenarios, personas, prototyper, användartester… … men det räcker inte att titta på ett system i taget. Vart och ett av systemen kan vara okej – men mängden överväldigande och förvirrande Införandeprocessen undermålig och takten övermäktig

Effektmål i IT-projekt Effektstyrning Effektkarta

Problem på väg? Några saker att hålla utkik efter och ha i minnet

Användarna kan ofta inte beskriva problemet Har inte insikten eller kunskaperna att uttrycka vad som stör dem

Användarna vågar inte erkänna att de har problem … Vi förutsätts kunna sköta ”datorer” Det är skamfyllt att erkänna problem

Risken att förlora jobbet ”Vårt största problem har trots allt varit att få läkarsekreterare och sköterskor ute på vårdcentralerna i Uppsala att inför kameran vittna om den stress och olust som Cosmic skapat. Här lyckades vi inte. Deras förklaring lyder att de inte vågar. De är rädda för att stöta sig med sin arbetsgivare i tider av nedskärningar och omorganisationer.” Uppdrag Granskning, maj 2006

Bilden av teknostress Detta är inte problemet (Postens kundtidning ”Du&jag”, nr 2 2005)

Inte krascher … … utan när vi faktiskt använder programmen.

Är väntetider problemet? Väntetider är mycket stressande. Men obs: ”För den som har en hammare är alla problem lösa spikar” Den typ av synpunkt som tekniker, utvecklare, projektledare normalt förstår Lösningen för dem är att kasta in fler servrar … men det kan fortfarande finnas andra problem.

Hellre ett stort system än många små? Integration är IT-branschens kärnverksamhet … men …

Schweiziska arméknivs-syndromet Kraftigt ökad komplexitet I praktiken gäller integrationen sällan gränssnitt och funktion Stora system utvecklas ändå av flera parallella team med (ofta) brist på standard och samordning

Single-sign on? Bra, men löser inte övriga problem

”Fixa det i nästa version”? ”Nästa version” skapas så gott som aldrig bara för att komma till rätta med gränssnitt eller möta användarnas synpunkter. Huvudskälen är så gott som alltid tekniska, affärsmässiga eller organisatoriska. Med nya funktioner och ny teknik kommer ny komplexitet!

Omorganisation och nytt system samtidigt? Mycket svårt att få dem att gå i takt Det ena kan inte avbrytas eftersom de förutsätter varandra

… men dessutom

Ta ner datorn från piedestalen Avskaffa begreppet ”datormognad” Vi behöver system som tar hänsyn till hur människor fungerar Vi behöver tid till träning, rimliga förutsättningar att lära om och lära nytt

En presentation inte helt olik denna finns på: http://www En presentation inte helt olik denna finns på: http://www.digitalarbetsmiljo.se jonas@kornet.nu

Läs mer Fastna inte i datorfällorna (Du&Jobbet, juni 2006) Användarovänliga system gör oss sjuka. (Arbetsliv, sep 2005) http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=1921 Digital arbetsmiljö förbisedd. (Arbetsliv, april 2006) http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=2472 Error 3452 + alt + delete = ingen control. (Arbetarskydd, 13/2005) Glöm inte bort hjärnans ergonomi. (Mikrodatorn, sep 2005.) Hjärnan är viktigare än armbågen. (På Kornet, juni 2003) http://kornet.nu/kognitionsergonomi.shtml Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem? (På Kornet, april 2003) http://kornet.nu/comprules.shtml

www.kornet.nu

Sedan okt 2001

Nya system på väg in? Checklista i 6 punkter Finns det ett tidigare system? Kräv att det utvärderas innan det nya köps in eller börjar utvecklas. Vad var bra, vad var dåligt?

Checklista i 6 punkter Kräv att tidigare system utvärderas Kräv att det finns klara effektmål för vad systemet ska uppnå. Kräv en plan för utvärdering och uppföljning.

Checklista i 6 punkter Kräv att tidigare system utvärderas Kräv att det finns klara effektmål Kolla med användarna på företag eller organisationer där systemet använts tidigare. Var extra vaksam på nya system som inte använts tidigare.

Checklista i 6 punkter Kräv att tidigare system utvärderas Kräv att det finns klara effektmål Kolla med tidigare användare Kräv en redovisning av vad det nya systemet kommer att kräva i form av underhåll, uppdateringar, nya säkerhetsrutiner. Följ upp och kontrollera den efter införandet.

Checklista i 6 punkter Kräv att tidigare system utvärderas Kräv att det finns klara effektmål Kolla med tidigare användare Kräv en redovisning av underhållskrav Kräv att en person med kompetens inom användbarhet finns med som er ambassadör under HELA utvecklings- och implementeringsperioden.

Checklista i 6 punkter Kräv att tidigare system utvärderas Kräv att det finns klara effektmål Kolla med tidigare användare Kräv en redovisning av underhållskrav Kräv användbarhets-kompetens Kräv ordentligt planerad tid för utbildning, träning och stöd av arbetsgivaren, och en plan för att sätta in extra resurser vid införandet.