INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Repetition inför NP i biologi
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Vad är liv?.
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Atomfysik.
Vatten.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
EKOLOGI En av världens äldsta vetenskaper?.
Ekologi.
DJUR del 3.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
MILJÖ.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Ekosystem Ekosystem.
Hej! Välkomna till NO!.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Fotosyntesen.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Försurning.
Ekosystem - Skogen.
Ekologi Naturkunskap 1.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Begrepp.
13,7 miljarder år.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Reningsprocessen av avloppsvatten
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Atom och kärnfysik.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Evolution!.
Skogen Tävlingen.
Svenska växter och djur
Kolets kretslopp.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
– levnadsmiljöer försvinner
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Skogen och klimatet Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Begreppslista.
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Näringskedjor. För att kunna titta ordentligt på näringskedjor måste vi känna till vad de följande orden innebär. Producent är en växt som har fotosyntes.
Naturkunskap i förskoleklass
Akvatiska och terrestra system
Grupp : Arvid och gänget
Vilka är förutsättningarna för liv?
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Ekologi.
Miljö kemi.
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Evolutionen – Hur har det gått till?
Vatten.
Klimat och miljö.
Energiförsörjningen och miljön
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER Lägga in brochure bilden

Miljöarkeologi Studera landskap och landskapsförändringar Registrera och analysera förändringar orsakade av olika typer av mänsklig (och icke-mänsklig) aktivitet Metoder: främst olika paleoekologiska, markkemiska och markfysikaliska metoder

Spår i landskapet periglaciala processer erosion reglering avtorvning STRATEGRAFISKA ANALYSER Biologiska proxidata & datering

Miljöarkeologiska metoder Markkemiska och markfysikaliska metoder Biologiska proxidata: pollen, insekter, makrofossilt material m.m. 14C-datering

Markkemiska och markfysikaliska analyser Mänskliga aktiviteter orsakar direkt/indirekt olika förändringar i markens fysikaliska och kemiska sammansättning En del förändringar: bevaras i 1000-tals år och kan spåras genom olika analyser

Olika parametrar: Fosfathalt (P0) Organisk halt (LOI, %) Magnetisk susceptibilitet (MS) phosfat bild?

Denna fosfor kan spåras och mätas genom: fosfatanalys Finns i alla levande organismer: växter, djur, människor Nedbrytningsprocess – marklevande organismer: Frigör fosfatjoner (PO4) Fosfatjoner binds till olika markpartiklar Denna fosfor kan spåras och mätas genom: fosfatanalys

Organisk halt Markens organiska halt är – i likhet med fosfathalten – kopplad till nedbrytning av olika organismer Ackumulation av stora mängder organiskt material: markens organiska halt – högre Specifika förhållanden: nedbrytningen blir ofullständig – bevarande av organiskt material

Analyser av organisk halt och fosfathalt kan användas för att: Spåra tidigare aktiviteter som orsakat ackumulation av olika typer av organiskt material: T. ex gödslade åkrar avfallsgropar boplatsytor

Magnetisk susceptibilitet Ett mått på jordens förmåga att bli magnetiskt Beroende av markens innehåll av järn (järnoxider) Upphettning ökar magnetiserbarheten pga att järnoxiderna i marken då förändras (oxidation)

Detta innebär att avvikande magnetisk susceptibilitet bland annat kan mätas i områden: Där man eldat: t. ex eldstäder vid boplatser Där man hållit på med järnhantering: järn lagras i marken

Markkemiska undersökningar i olika skala kan användas för att studera olika företeelser: Prospektering: Markanvändningsanalys: Gles provtagning över en större yta Vanligtvis endast två parametrar (MS, P0) Syfte: spåra mänskliga aktiviteter (arkeologiska förundersökningar) Mer detaljerad provtagning: tätare, inom mindre ytor Flera parametrar (MS, LOI, P0, Ptot) Syfte: studera markanvändning mer detaljerat (t. ex inom en boplatsyta)

Prospektering och ytkartering: Ingen kronologisk urskiljning mellan olika aktiviteter Ger istället en sammanlagd bild av alla de olika aktiviteter som skett i ett område

Biologiska proxidata Pollen Insekter Makrofossilt växtmaterial m.m Var en har olika för/nackdelar - som komplementerar varann...

Pollenanalys Växter har under alla tider producerat pollen – vilket deponerats på mark och i vatten Pollenkornets yttervägg: motståndskraftigt Bevaring i gynnsamma miljöer – låg nedbrytningshastighet Endast spåra pollinerande växter (ej t ex renlav, som kan ha använts till renbete)

Växterna avger pollen under blomningsperioden: Spridning på olika sätt: vinden, djur, rinnande vatten Tolkning av fossila pollenarkiv kan vara svårt på grund av att: Det finns olika transportvägar för pollen Pollenproduktionen varierar mellan olika arter Skillnader i motståndskraft - mellan olika arter

Pollenkällor MÄNNISKOR “Pollenregn” Bottensediment omblandning

Insekternas respons till mänsklig påverkan

Proxikällor k . B o s a t A v e r Pollenmängd T i d D j u p P r o v Träd Gräs Busk/ört Kol Mineral. Näring

14C-analys (datering) En av de vanligaste metoderna inom arkeologi för åldersbestämning Baseras på mätningar av aktiviteten hos den radioaktiva kolisotopen, 14C

Kolets kretslopp Kol cirkulerar i ett ständigt kretslopp mellan jorden, organismer, atmosfären och haven gör om?

Beräkning av 14C-ålder När organismerna dör – upphör upptagningen av 14C – istället sönderfall Halveringstiden för 14C  5 700 år Mängden 14C/ 12C: kan användas för att beräkna den tid som gått sedan organismen dött  14C-ålder

Kalibrering Problem: halten 14C i atmosfären varierar Därför: beräknade 14C-år  kalenderår En justering krävs för att omvandla 14C-år till kalenderår Kalibreringskurvor bygger på dateringar av årsringar från träd av känd ålder

Kalibreringskurva (från datorprogrammet Oxcal)

Tolkning & rekonstruktion Multiproxianalyser pollen insekter geomorfologi makrofossil geologi multiproxi-analys historiska källor markkemi datering Tolkning & rekonstruktion