Specialpedagogisk samordnare, Örebro Kommun Malin Nilsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skola och arbetsliv i samverkan
Likabehandlingsplaner: granskning och förslag till förbättringsområden Presentation för personalgrupp 18 jan Bengt Andersson.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
En reviderad läroplan för förskolan
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Ökad närvaro i gymnasieskolan Birger Sjöberggymnasiet
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Skolinspektionen Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Falkenbergs kommun.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Planering och genomförande av undervisningen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Hur kan vi förstå begreppet?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Nämndplan 2015.
Klagomål på Helixgymnasiet Enligt 4 kap. 8§ Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. På den.
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Barns behov eller Vem tolkar barns behov?. I behov av särskilt stöd I skollagen: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
INFÖR BETYGSPROGNOS HT2015 – ELEVER SOM LÄSER ÅRSKURS
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Skolinspektionen i Almedalen 2017
Bedömning och betygsättning
Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.
Ny Remissrutin till BUP
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Dagens innehåll Vad är tilläggsbelopp? Omfattande behov
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Längre eller upprepad frånvaro
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Nyheter i skollagen från och med
Dialogmöte förskoleklass
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Specialpedagogisk samordnare, Örebro Kommun Malin Nilsson Helena Yourston Specialpedagog helena.yourston@orebro.se Specialpedagogisk samordnare, Örebro Kommun Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@orebro.se Lotsen, Centralt skolstöd Marie Triumf Specialpedagog marie.triumf@orebro.se Lotsen, Centralt skolstöd

Dagens innehåll 8.30-10.00  Vilka utredningar ska genomföras och hur ska vi göra? - Skollag och styrdokument - Hur ska vi genomföra utredningarna? - Identifierade utvecklingsområden på nationell nivå gällande barn/elever i behov av särskilt stöd 10.00 -10.30 Fika 10.30 -11.45  Enhetlig utredning 11.45 - 12.00  Avslutning, utvärdering Träff 2, 8 eller 9 nov. Specialpedagoger Arbete med utredningar inom förskola och skola Verktyg för pedagogisk utredning, mall för pedagogisk bedömning, enhetlig utredning Träffens innehåll utgår från era frågor Gruppdiskussioner och information

Syfte med träffarna Likvärdigt i kommunen Höja kompetens hos barn och elevhälsoteam gällande genomförande av utredningar inom förskola och skola.

Barnkonventionen blir lag •Barn – Varje människa under 18 år •Barnsyn – Präglar vårt tänkande och handlande ex delaktighet/inflytande  •Barnperspektiv – Hur vuxna ser på barnets situation, färskvara/utbildning •Barnkompetens – Utifrån profession ha kompetens och god förmåga.. •Barnets perspektiv – VIKTIGAST. Våra frågor lyfter fram barnets eget perspektiv •Barns perspektiv -BK utgår från barnet men många barn kan tycka lika i en fråga •Barnrättsperspektiv – Säkerställa barnets rättigheter i åtgärder och beslut som rör dem •Barnrättsbaserat synsätt – Barn ses som rättighetsbärare •Barnrättskompetens – Yrkets eget barnrättsuppdrag, Respektera, vakta, utbilda Barnets bästa, utredas och bedömas Barnkonsekvensanalys, systematik, dokumentation, fråga barn

Skollag och styrdokument

Särskilt stöd i förskolan Skollagen 8 kap 9 § ”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.” ”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.” Läroplan för förskolan, En likvärdig utbildning

Förskola Läroplan för förskolan, 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling ”Arbetslaget ska – kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, – följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter” Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolan, s.22 ”Barns behov av särskilt stöd i sin utveckling kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet Det är inte reglerat hur stödinsatser i förskolan ska dokumenteras, men en dokumentation behövs för att kunna utvärdera om insatsen haft önskad effekt. Bedömning av vilka insatser som är lämpliga ska alltid göras i samråd med barnets vårdnadshavare”

Utredning i grundsärskola och grundskolan Skollagen 3 kap. 7 § ”Om det…kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.  Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.  Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.” 

Utredning om elevs behov av särskilt stöd Särskilt stöd UTVÄRDERING UTVÄRDERING Ledning och stimulans Extra anpassningar Utredning om elevs behov av särskilt stöd Särskilt stöd Anpassad studiegång Enskild undervisning Särskild undervisningsgrupp Regelbundna specialpedagogiska insatser över tid Dokumenteras i ÅP och beslutsdokument Läsa, skriva, räkna –en garanti för tidiga stödinsatser 1 juli 2019

Utredning av frånvaro Skollagen 7 kap. 19 a § ”Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.”

Hur ska vi genomföra utredningarna…?

Ledning och stimulans Anpassningar Pedagogisk utredning Särskilt stöd UTVÄRDERING UTVÄRDERING Ledning och stimulans Anpassningar Pedagogisk utredning Särskilt stöd Ej reglerat i lagtext, men vi behöver ha dokumentation och rutiner för att säkerställa att barn …”ges det stöd som deras speciella behov kräver”

Utredning = kartläggning och bedömning Vid frågeställning om elevs behov av särskilt stöd startas skyndsamt en utredning. Stödinsatser i utbildningen, s.34 Utredningens syfte: …ge lärare och elevhälsan ett tillräckligt underlag för att bedöma elevens skolsituation. Öka förståelse för varför och när svårigheter uppstår i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. Består av två delar: kartläggning bedömning Kart- läggning Bedömning

Vad ska en utredning om behov av särskilt stöd innehålla? Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 28 och 30 ”Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Utredningen kan till exempel bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.”

Stödinsatser i utbildningen, s.37 ”Vilka frågor skolan väljer att ställa vid kartläggningen kommer att påverka vad man får syn på i elevens skolsituation. Det kan vara bra att de förutsättningar i lärmiljön som fungerar ändamålsenligt för en elevs lärande tas tillvara också i andra situationer. Om frågorna redan initialt riktas mot elevens individuella svårigheter, finns risken att fokus stannar vid det. Det är viktigt att komma ihåg att det är vilka faktorer i skolan som påverkar elevens förutsättningar att utvecklas som ska analyseras till exempel i lärmiljön, arbetsformer och bemötande. Det är lämpligt att kartläggningen visar vilka extra anpassningar som skolan hittills har gjort för att möta elevens behov samt vad de har lett till för resultat.”

Utredning = Åtgärdsprogram = Beskrivning av elevens behov av särskilt stöd för att nå målen Kartläggning Åtgärder Vad ska göras? Vem ansvarar? Bedömning Vad förbättrar elevens förutsättningar i lärmiljön? Är eleven i behov av särskilt stöd? Om ja, vad är behovet och hur ska det tillgodoses? Om nej, vad är behovet och hur ska skolan tillgodose elevens behov? Genom extra anpassningar? Isf vad och vilka? Uppföljning och utvärdering När följs insatser upp och när utvärderas de? Vem ansvarar?

Utredning = Handlingsplan = Beskrivning av barnets behov av särskilt stöd Kartläggning Särskilda stödinsatser Vad ska göras? Vem ansvarar? Bedömning Vad förbättrar barnets förutsättningar i lärmiljön? Är barnet i behov av särskilt stöd? Om ja, vad är behovet och hur ska det tillgodoses? Om nej, vad är behovet och hur ska förskolan tillgodose barnets behov genom anpassningar? Isf vad och vilka? Uppföljning och utvärdering När följs stödinsatserna upp och när utvärderas de? Vem ansvarar?

Utredning av frånvaro Allmänna råd, Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Utredningens syfte är att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå orsaker till frånvaron Lärare ska framförallt fokusera på skolrelaterade orsaker till frånvaro Elevhälsans utredning kan omfatta såväl skolrelaterade som andra orsaker, tex Bemötande Känsla av meningslöshet Avsaknad av extra anpassningar, särskilt stöd Sociala faktorer, grupptryck, gruppklimat Hemförhållanden Organisatoriska förutsättningar som tex: Lärarkontakt Håltimmar, schema, lokaler Rutiner för att uppmärksamma, dokumentera och agera

Identifierade utvecklingsområden på nationell nivå gällande barn och elever i behov av särskilt stöd

Skolinspektionen (2017) Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd – Kvalitetsgranskningsrapport I två tredjedelar av de granskade förskolorna behöver arbetet med barn i behov av särskilt stöd utvecklas Ofta saknas arbetssätt för att undersöka och analysera barns stödbehov samt dokumentera, följa upp och utvärdera stödinsatser I vissa lägen prövas åtgärder, men de bygger inte på en analys Personalen saknar i många fall en gemensam syn kring vad särskilt stöd är och hur arbetet ska bedrivas. Rektorer för förskolan behöver säkerställa att tid ges till diskussioner om uppdraget samt analysera behov av, och erbjuda, kompetenshöjande insatser.

Skolinspektionen (2016) Skolans arbete med extra anpassningar - kvalitetsgranskningsrapport Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede Många skolor (11 av 15) har inte identifierat vilka behov eleverna har Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen (2016) Omfattande frånvaro - En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro Frånvaron uppmärksammas för sent Skolan brister i att ta reda på orsakerna till frånvaron De anpassningar som görs utgår inte ifrån och/eller möter inte elevens behov Elevernas röst hörs inte Elevhälsans samlade kompetenser tillvaratas inte Flera skolor uttrycker att de borde ha varit mer aktiva i relationsbyggande åtgärder Samverkan behöver utvecklas utifrån elevernas behov Mer läsning: Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, SOU 2016:94

Elevhälsa som främjar lärande- om professionellt samarbete i retorik och praktik (Guvå, Hylander 2017) Går för fort in och beslutar om insatser utan att analysera vad orsakerna till elevens svårigheter kan vara Hög grad av konsensus, låg grad av problematisering utifrån olika perspektiv Vanligt att diskussionen fokuserades på aktörer utanför skolan Utredning sker på eleven inte på de anpassningar av skolsituationen som har gjorts Det saknas frågeställning och systematiskt arbete i ärenden Få diskussioner om förebyggande och främjande arbete

Att identifiera barnens/elevernas behov

Att formulera barnens/elevernas behov Diskutera På vilket sätt påverkar vårt sätt att formulera behoven det fortsatta arbetet? ”Hen behöver en-till-en” ”Hen behöver en vuxen vid sin sida hela tiden” ”Hen behöver en liten grupp” ”Hen har autism” ”Hen behöver tydliga instruktioner när hen ska starta och avsluta en aktivitet” ”Hen behöver förberedelse kring vad som ska hända och hur hen ska göra” ”Hen behöver hjälp med att tolka de sociala signaler som kamraterna ger” ”Hen behöver en miljö med färre intryck för att kunna koncentrera sig på skolarbete” Är det behovet?

Dokumentation kring barn/elever i behov av särskilt stöd - ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet I vilka situationer uppstår ofta svårigheter för våra barn/elever? Vilka behov har våra barn/elever? Vilka anpassningar/extra anpassningar/särskilt stöd behöver vi ofta sätta in? Utvärdera! Förbättra miljöer Utveckla metoder Utveckla organisation och gruppindelning Fortbilda Kollegialt lärande Omorganisation Utveckla material/teknik

FIKA-DAGS!

Vilka andra pedagogiska beskrivningar/bedömningar/kartläggningar efterfrågas? Förskola Nulägesbeskrivning till BUP Enhetlig utredning –pedagogisk bedömning Skola Checklista och pedagogisk kartläggning till Logopedi och Foniatri

En gång i tiden… En samordnare för särskolan Höll i referensgruppen Beslutade om rätt till särskola Planerade skolbesök Beslutade om skolplacering Meddelade förvaltningen och särskolans rektorer vilka elever som var på gång till grundsärskolan samt vilka elever respektive skola skulle få Informerade om skolformen till vårdnadshavarna och rektorer Följde med föräldrar på skolbesök Observerade och träffade alla barn

Från en till fyra aktörer – ansvar CS MY GA F/VC Information Skolform Skolor Beslut Referensgrupp Beslutar om rätt Beslut Skolplacering Beslut Kursplan Förslag på skolplacering

Frågeställning annan skolform Utvärdering Utvärdering Pedagogisk dokumentation Anpassningar Utredning Handlingsplan Frågeställning annan skolform Ledning och stimulans Extra anpassningar Utredning om elevs behov av särskilt stöd Särskilt stöd Dokumenteras i ÅP

MOTTAGANDE TILL GRUNDSÄRSKOLA INFORMATION OM MOTTAGNINGSPROCES SEN Vid behov kontaktar rektor Centralt skolstöd för att få information om mottagandeprocessen.   SAMLAD UTREDNING SKICKAS IN Rektor skickar utredningen och Behörighetsprövning för mottagande till grundsärskola till Myndighetsavdelningen. RÄTT TILL GRUNDSÄRSKOLA PRÖVAS Myndighetsavdelninge n prövar rätten till grundsärskola utifrån de fyra bedömningarna. BESLUT OM GRUNDSÄRSKOLA FATTAS Om rätt till grundsärskola tar Myndighetsavdelningen beslut efter medgivande av vårdnadshavare. FRÅGA OM GRUNDSÄRSKOLA VÄCKS Frågeställning om annan skolform väcks. ? UTREDNING Rektor ansvarar för att pedagogisk, social, psykologisk och medicinsk bedömning görs med samtycke av vårdnadshavare. INFORMATIONSMÖTE Rektor bjuder in vårdnadshavare för information om skolformen grundsärskolan. Informationen ges av Centralt skolstöd.

Mottagande i grundsärskola Ansvar EHT Börja förskoleklass Enhetlig utredning Mottagande i grundsärskola Ansvar EHT Börja förskoleklass I grundskolan Frågeställning annan skolform i förskolan Enhetlig utredning Mottagande i grundsärskola Ansvar FHT Ansöka om uppskjuten skolplikt Enhetlig utredning Mottagande i grundsärskola Ansöka om tidigare skolstart i grundsärskolan åk 1

Uppskjuten skolplikt Intranätet Information om rutiner vid ansökan om uppskjuten skolplikt Ansökan om uppskjuten skolplikt orebro.se