Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdadministratörer maj 2014
Advertisements

KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Varför går det inte att bota oro med medicinska åtgärder?
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Giulia Arslan, ÖL Med Dr Hanna Sahlin Berg, Leg psykolog enhetschef
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Roger i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Mentaliseringsbaserad terapi
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Kommunikation.
SET Social Emotionell Träning
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Specialiserad verksamhet för ungdomar med emotionell instabilitet?
- Konsten att ge feed-back
Mindfulness – en hjälp på vägen
Att samtala med ungdomar om tobak
Psykologiska behandlingsmetoder Terapeutiska behandlingsmetoder
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Vad är du för typ av person?
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Läkare med Gränser - att vara tydlig i den professionella rollen
Dialektisk beteendeterapi
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Kommunikation och samspel
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Kognitivt perspektiv.
DBT-teamet Mölndal/Öckerö
SBAR för strukturerad kommunikation
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Idrottspsykologi.
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
Dialektisk Beteendeterapi -DBT
Socialpsykologi.
Barn och stress.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Hur får vi Lantbrukarna att ”nappa” på det vi erbjuder?
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Bedömning av individens kriminalitet
”Sockerdricka trädet”
Coaching.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Emma Isaxon Inger Myrlander Psykiatriveckan på Höglandet
Etik & moral.
Träff 11 Välkomna!.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT
Karin Johansson Att vara ledare Varför, vem och hur?
Suicidriskbedömning i heldygnsvård
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Mentaliseringsbaserad terapi
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
NOLLTOLERANS I UPPLAND
Den här presentationen innehåller:
NOLLTOLERANS I UPPLAND
Kognitivt perspektiv.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Företagets intressenter
Presentationens avskrift:

Bedömning av suicidrisk på jourtid hos patienter med EIPS & självskadebeteende Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm, doktorand Centrum för Psykiatriforskning, KI

Agenda På 20 min… Intro Emotionell instabil personlighetsstörning Självskada Dialektisk beteendeterapi (DBT) Att tänka på vid bedömning jourtid På 20 min…

Intro

Emotionell Instabil Personlighetsstörning (EIPS) Minst fem av följande; Separationskänslig Instabila relationer Identitetsstörning Impulsivitet Självskadebeteende/suicidalitet Affektiv instabilitet Kronisk tomhetskänsla Aggressivitet Paranoida tankegångar/dissociativa symptom

EIPS Biosociala teorin Reaktionerna: starka lättväckta tar lång tid att gå tillbaka bristande impulskontroll Impulsiva reaktioner Känsla Fokuserar på omedelbar reduktion av negativ känsla Invaliderande svar Tid

Nock och Prinsteins fyrfaktor-modell Självskada Funktion Nock och Prinsteins fyrfaktor-modell Intrapersonell positiv förstärkning Intrapersonell negativ förstärkning Interpersonell positiv förstärkning Interpersonell negativ förstärkning  

Självskada Funktion (forts.) Känsloreglerande och/eller önskan att dö Ungdomen gör det den kan för att uthärda  

DBT Marsha Linehan EIPS & självskadebeteende KBT, dialektisk filosofi och zenbuddhism Acceptans och förändring Validering & icke-dömande “The great thing about treating borderline patients is that it is like having a supervisor always in the room.” ― Marsha M. Linehan, Cognitive-Behavioral Treatment of Borderline Personality Disorder  

Dialektik

Validering Vad är validering? När vi inte förstår den andres reaktion eller beteende, betyder det inte att den andra personens upplevelse eller beteende är fel eller orimligt. Vi har bara inte förstått än. Att förstå blir vår uppgift.

Invalidering Vad är invalidering? Varför invaliderar vi? Menar ofta väl!

Validering Var uppmärksam Bekräfta och beskriv Ställ frågor Försök förstå Normalisera (”såklart”) Respektfull, inte nedlåtande Visa egen sårbarhet Positiv förstärkning Invalidering Ouppmärksam, otillgänglig Dömande, förminskande Trångsynt Förmoda det värsta Invalidera det allmängiltigt valida Nedlåtande, respektlös Utnyttja sårbarheter Bestraffande metoder

V6: Behandla den andre som en jämlik och sann person V7: Att förmedla ömsesidig sårbarhet utan att förlora fokus på den andre V6: Behandla den andre som en jämlik och sann person V5: Bekräfta och göra begripligt utifrån nuvarande situation V4: Bekräfta och göra giltigt utifrån inlärning och/el fysiologiska faktorer V3: Läsa av, förmedla förståelse av det outsagda, gissa V2: Summera, spegla, återge, ”stämma av” V1: Lyssna, uppmärksamma, ögonkontakt

Vad behöver du för att kunna validera? Hantera egna känslor och dömanden innan du går in i en bedömning ”Open your mind before you open your mouth” Uppmärksamma den andra

Validera andra, OCH DIG SJÄLV Lyssnade uppmärksamt Speglade Letade efter känslor Validerade utifrån den andres tidigare erfarenheter Validerade utifrån aktuell situation Behandlade den andre som kompetent Beskrev hur jag skulle känna i en liknande situation Validerade genom handling SJÄLV VALIDERING Observerade och beskrev mina tankar, känslor o beteenden Dömde inte mig själv eller mina känslor Gav mig själv rätten att känna det jag känner Beskrev mina känslor som begripliga utifrån situationen Beskrev mina känslor som begripliga utifrån mina tidigare erfarenheter (validerade inte beteenden som går emot mitt wisemind)  

Att tänka på vid bedömning jourtid Bemötande Lyssna Förmedla en önskan att förstå Medkänsla, Respekt Värdighet

Användbara DBT-tekniker i den akuta situationen Validering Icke-dömande Fokus på problemet som ledde fram till suicidalt beteende, hur kan vi lösa det? Krisplan – krislista – krisfärdigheter Acceptans? Förändring? Kontrakt? -> Schema fram till återbesök? Förbättra nuet? Hur? (se upp så inte blir invaliderande) Fundera kring kedjan…

Acceptans

Acceptans

Ensamt på jouren… Är det bra med extra vak? Är LPT aldrig rätt?

Föräldrar alt närstående vuxen TILLGÅNG Men, kan vara invaliderande, t ex Behandla ungdomen som alltför skör Förminska patientens besvär Inte lyssna Egen problematik - riskfaktor

Föräldrar alt närstående vuxen, (forts.) Få med! Gör krisplan tillsammans Involvera i schemat fram till återbesök Kanske svårt att ro i hamn under jourbedömningen, men behöver få dem att sluta invalidera…

Tack för er uppmärksamhet!