Koordinatorer för att stärka Brukarinflytandet Koordinera, synliggöra & stärka ”De ska tillsammans utveckla arbetssätt, strukturer och rutiner kring systematisk brukarmedverkan. Samverkan ska skapas utifrån varje vårdsamverkansarena och de verksamheter och föreningar som finns i respektive geografiska område.” Sara Svensson – anställd av Brukarorganisationerna Lasse Alfredsson – anställd av Vårdsamverkansarenorna

Bakgrund

Fortfarande finns vissa utmaningar (baslinjemätningen) Bakrgrunden till vårat gemensamma uppdrag är detta mål i handlingsplanen för psykisk hälsa. Vårt uppdrag är länsöverskridande men vi ska arbeta utifrån varje vårdsamverkansarenas lokala förhållenden.

Göteborg

Struktur för samverkan i Västra Götaland Politiska samrådet (SRO) Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Kommunerna i Västra Götaland Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Göteborgsregionen Boråsregionen Västra Götalandsregionen och deras verksamheter Länssamverkans-grupper Samverkan i hälso- sjukvårdsfrågor mellan huvudmännen inte nytt. Fanns både i den gamla landstingsindelningen och efter regionbildningen 1999. Samverkan skett i olika konstellationer. Detta ex. på nuläget dock med viss justering… Samverkanskonstellationer förändras över tid. Ex. Södra Älvsborg nyordning. Grunden för samverkan i frågor som rör vård och omsorg kring medborgaren sker dagligen på lokal nivå, samverkan på delregional nivå genom de fem vårdsamverkansorganisationerna. Här möts man för utvecklingen av den nära och sammanhållna vården. Inkluderar utförare - primärvård, sjukhus och kommun, samt privata utförare. Därutöver finns andra sammanslutningar där man samverkar kring olika frågor, ex. tre-fyra kommuner inom ett begränsat geografiskt område. Sedan kan man samverkan ske genom specifika avtal utifrån hälso- och sjukvårdsnämnd, ex. kring familjecentraler och ungdomsmottagningar, samrehab, samverkande sjukvård i Fyrbodal. Kommunalförbunden är en gemensam arena för kommunerna att driva olika frågor framåt vad gäller kommunsamverkan. Kommunalförbunden verkar och ger stöd i de uppdrag man får från sina medlemskommuner. Skiljer sig åt kring utbildning, och FOU-frågor. När en fråga är aktuell för samtliga 49 kommuner finns VästKom som en ideell förening som agerar på kommunalförbundens uppdrag. Subsidiaritetsprincipen= beslut fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Kommunalförbunden har lite olika förhållanden till vårdsamverkansstrukturen/vårdsamverkansarenan och resp. vårdsamverkan ser olika ut kring politisk styrning, fasta grupper för olika målgrupper, kanslifunktioner och övrigt. För frågor som rör ansvar, gränssnitt, avtal och överenskommelser möts huvudmännen via kommunalförbunden och VästKom i relation till koncernkontoret. Samtliga kommuner självständiga beslutsfattare. VästKom rekommenderar kommunerna. Sedan 2012 finns en Ledningsgrupp för samverkan mellan VGR och VGK inom välfärdsområdet, då ett krav i en nationell överenskommelse. Då tillskapades också två länssamverkansgrupper (äldre samt psykiatri/missbruk). I länet finns flera länsgrupperingar till stöd för samverkan. Här står nämnt länssamverkansgrupp äldre. Men vi har Västbus, samverkan kring läkemedelsnära produkter, hjälpmedel. Vi samverkar inom området IT/e-hälsa och samordnad vårdplanering. Politiska samrådsorganet funnits länge, bildades informellt i samband med regionbildningen VästKoms blivande . Formaliserades i samband med överenskommelsen ”Bättre liv för sjuka äldre”. Består av presidierna för VästKoms styrelser, regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Fattar inga tvingande beslut. Man samråder och ger rekommendationer. Delregional vårdsamverkan

Så här tänker vi jobba Gemensamt uppdrag där vi tillsammans ska arbeta med profession och brukarrörelsen därför ytterst viktigt att vi träffar organisationerna tillsammans för att skapa förtroende åt båda håll. Det utesluter inte att vi genomför aktiviteter på varsitt håll, men arbetar aktivt för en transparent process och för att detta ytterst handlar om relationsskapande.

Samverkansformer LSS SoL Personcentrerad vård Riktlinjer, SOFSar SIP Samverkansformer LSS SoL Personcentrerad vård Riktlinjer, SOFSar Brukare/när-stående Avtal/överenskommelser Forskning Hälso- och sjukvårdsavtalet Patient-lagen HSL

På förekommen anledning ”För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt” (Kerstin Evelius, Slutbetänkande av Nationell samordning psykisk hälsa) ”Utredningens uppfattning är att de senaste decenniernas utveckling mot en fortsatt ojämlikhet i hälsa, en ökad arbetsrelaterad ohälsa och en ökad självrapporterad psykisk ohälsa, främst bland barn och ungdomar, innebär ett behov av förändrade arbetssätt och nya angreppssätt. ” ”Utredningen har bedömt att en strategiperiod på tio år är lämplig för att åstadkomma förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet.” ”Det allra viktigaste är … att i alla delar inkludera patienter, brukare, närstående och övriga användare av det allmännas tjänster i problemformulering och prioriteringar inom området.”

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys En oberoende och renodlad analysmyndighet Följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning Tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning Styrelse Patient- och brukarråd, ca 20 deltagare Vårdanalys är en statlig myndighet som lyder under regeringen, vilket betyder att vi finansieras via statsbudgeten och har skyldighet att följa av regeringen fattade beslut. Vårdanalys verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar.

Många patienter i Sverige upplever att de inte får hjälp av sin ordinarie läkare att samordna vården

Även OECD har lyft fram samordning som ett centralt problemområde i svensk vård och omsorg Källa: oecd.com

En femtedel av patienterna har fått motstridig information

Statlig satsning på stärkt brukarinflytande -återhämtningsfokus SYFTE Förbättra kvaliteten i vård och omsorg och hälso- och sjukvård genom stärkt brukarinflytande. Medskapa en återhämtningsinriktad vård och omsorg! Vad är brukarinflytande? Viktigt med en gemensam benämning för både profession och patient-/brukar-/närståendeföreningar (Vårdsamverkans- och kommunkartläggningen 2017)

Brukarmakt Brukar- och närståendedelaktigheten leder ofta till bättre lösningar och kan dessutom vara ett stöd i en rehabiliteringsprocess (återhämtningsinriktat). Brukarmakt kan vara ett verktyg för att stärka varje individs inflytande och rättigheter i de offentliga vård- och stödsystemen. Relationen mellan den som behöver och den som erbjuder kan aldrig vara neutral. Därför har den som erbjuder ett särskilt ansvar att beakta och möjliggöra brukaren- och/eller närståendes delaktighet. Maktstrukturer kan vara svåra att komma åt genom att de ofta är inbyggda i kulturen och är uttryck för underliggande värderingar och attityder. Därför behöver vi prata om de attityder och fördomar som finns hos oss och i samhället som påverkar oss och vårat beteende. Förståelse av maktstrukturer och dess inverkan är nödvändig för att kunna utveckla reell brukarmedverkan och brukarmakt. Hur får vi fatt i brukarens eller närsteåndes expertis, vilka svårigheter och hinder finns att överbrygga. Vi måste hitta en gemensam definition eller iaf mena samma sak.

Systemnivå Verksamhetsnivå Individnivå En förutsättning för reellt brukarinflytande är att arbeta med brukarinflytande parallellt på alla tre nivåer. Vårdsamverkan Dialogmöten Arbetsgrupper Hjärnkoll Styrgrupper Systemnivå Möjligheten att kunna påverka på en organisatorisk och strategisk nivå, ex. vid utformande av vårdprogram, riktlinjer eller politisk påverkan. DB Brukarstyrd brukarrevision Peer support Brukarråd Studiecirklar Hjärnkoll Verksamhetsnivå Möjligheten till inflytande i beslut som rör en verksamhet, tex en vårdavdelning eller ett boende. DB SIP Peer support Föreningsaktiv Information Studiecirklar Hjärnkoll Individnivå Den enskildes möjlighet att påverka sin egen livssituation och det sociala stöd som hen eller någon i dennes familj behöver. DB

Delat beslutsfattande Delat beslutsfattande är ett arbetssätt för att öka brukarens delaktighet i vård och omsorg. Metoden syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa och liv (i vård och stödverksamheter), förmedla information om alternativ, tydliggöra egna preferenser och fatta gemensamma beslut om insatser. En metod som förs fram för att främja brukardelaktighet är DBF Interaktiv process – båda betraktas som värdefulla kunskapsbärare när man sonderar kring alternativ, för och nackdelar

Vägar till brukarinflytande Öppningar Möjligheter Skyldigheter Nivå 5 Brukare delar makt och ansvar över beslutsfattande Är jag beredd att dela inflytande och ansvar med brukare ? Finns rutiner som möjliggör för brukare och personal att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att brukare och personal delar inflytande och ansvar över beslut? Nivå 4 Brukare involveras i beslutsfattande processer Är jag beredd att låta brukare delta i mina beslutsfattande processer? Finns rutiner som möjliggör för brukare att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att brukare ska vara involverade i beslutsfattande processer? Nivå 3 Brukares åsikter och synpunkter beaktas Är jag beredd att beakta brukares åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att brukares åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att brukares åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? Nivå 2 Brukare får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är jag beredd att stödja brukare att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har jag tillgång till aktiviteter och metoder som stödjer brukare att uttrycka åsikter & synpunkter? Är det ett policykrav att brukare ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och sina synpunkter? Nivå 1 Brukare blir lyssnade till Är jag beredd att lyssna på̊ brukare? Arbetar jag på̊ ett sätt som möjliggör att brukare blir lyssnade till? Är det ett policykrav att brukare ska bli lyssnade till?

RESULTAT Känslosam resa: Inte bara möte/möten utan handlar om människors framtid och liv. Utsatt situation när andra tillfälligt tittar in i ens innersta vardag. Välfungerande SIP positiva ringar på vattnet i övriga livet, främjar psykisk hälsa! Ofunktionell SIP stress, tappar tillit till samhället, försämrad återhämtning, försämrat mående och eventuellt ekonomiska svårigheter Framgångsfaktorer: Bra mötesledare som vid behov definierar mätbara mål som alla förstår, som kan skapa ett tryggt samtalsklimat där individens behov hamnar i fokus, individen blir lyssnad på, även trygg miljö för övriga mötesdeltagare, mötesdeltagare som är öppna för alternativa lösningar och för att ändra åsikt om individen, tydliga protokoll, information utifrån individens behov, behövs ”sence of urgency” Hinder: Brister i kunskap om SIP, och psykisk ohälsa, samverkanssvårigheter, brister i brukardelaktighet, fokus på fel saker, ej optimal konstellation av mötesdeltagare (saknas personer med mandat och/eller god kännedom om individen), brister i tydlighet, brister i kommunikation mellan mötena, brister i utförande av gemensamma beslut, utbyte av personal, brister på individnivå. - - , inte bara ett möte utan handlar om personer framtid och liv. Utsatt situation när andra tillfälligt tittar in i ens innersta vardag.

Brukar- och närståendes Evidensbaserad praktik, 3 likvärdiga kunskapskällor: Forskning, profession, brukarkunskap Hur får vi fatt på brukarkunskap? Hur skapar vi reellt brukarinflytande/brukarmakt? Dels behövs bra metoder, förhållningssätt och policys men också kunskap om hur maktstrukturer och attityder och fördomar i samhället och hos oss själva påverkar vårt beteende. Forskningen Brukar- och närståendes kunskap Professionen

Möjligheter Svårigheter och hinder Mer anpassad organisation för vård- och omsorgstagare samt närstående Kvalitén blir bättre Återhämtningsfokus (brukardelaktighet bidrar ofta till rehabiliteringsprocessen) Närstående avlastas (man orkar ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter, förbättrar relationer) Roligare och mer spännande att arbeta och leva Det är lagstadgat Finns det fler möjligheter…. Svårigheter och hinder Brist på kunskap om brukarmakt hos personal, ledning och brukare/närstående En i vissa delar skör och svag brukarrörelse – Delvis handlar det om målgruppen men till stor del om de ekonomiska svårigheterna att hitta långsiktig finansiering för sin förening i en svårnavigerad ”värld” Finns varierande bra traditioner att ta vid Olika syn på brukarinflytande Brist på kontaktytor mellan föreningar och kommun & hälso- och sjukvården Finns det fler svårigheter eller hinder….

 Ta fram fakta om och samarbete med hela den gemensamma brukarsektorn (kopplad till psykisk ohälsa och/eller missbruk/beroende) Informera om satsningen, underlätta samverkan, inhämta synpunkter, uppsökande verksamhet Medverkan i arbetsgrupp för framtagande av Handbok i Brukarinflytande Skapa temadagar utifrån gemensamma nämnare för föreningar och allmänhet i resp. vårdssamverkansområde Delat beslutsfattande, Suicidprevention, ÅSS, etc Skapa gemensamma lista på/kalendarium för brukar- och närsteåendeföreningars aktiviteter i resp vårdsamverkansområde Skapa listor på inflytandeforum i resp. vårdsamverkansområde

Återhämtningsinriktad vård och omsorg. Mål Ökade möjligheter till reellt brukarinflytande (på alla 3 nivåer) där det kan bidra till att förbättra målgruppens tillgång till vård och omsorg som främjar psykisk hälsa och minskar onödigt lidande. Återhämtningsinriktad vård och omsorg. Ta fram indikatorer som säkerställer reellt brukarinflytande på alla tre nivåer. Hitta indikatorer som säkerställer reelt brukarifnlytande dels på all tre nivåer.

Hur ser det ut med brukarinflytande inom ert område? Hur ser era behov ut? Vilka förutsättningar finns? Vad ser ni för hinder? Vad vill ni skicka med oss? Vad vill ni att vi ska göra?

Hör gärna av er! Sara Svensson 0727-304999 Sara@nsphig.se Lasse Alfredsson 0709-129876 Lars.alfredsson@vgregion.se