Förebygga avfall - Varför då?

Bilden symboliserar balansen mellan jordens resurser och vår konsumtion. När såg det fortfarande ut så här tror ni? I mitten av 1970-talet Det gäller för hela världens sammanlagda konsumtion. I västvärlden konsumerade vi redan då för mycket.

Sett till hela världen ser det nu ut så här… Vi förbrukar resurser motsvarande drygt ett och ett halvt jordklot per år.

Om alla förbrukade resurser på samma sätt som vi gör i Sverige skulle det behövas drygt fyra jordklot.

En bärbar dator ger upphov till 1,2 ton gruvavfall och slagg För att komma till rätta med konsumtionen måste vi börja fundera över resursåtgång under en produkts hela livscykel, och fundera en gång extra på om vi verkligen behöver en sak innan vi köper den. Som exempel kan vi ta en bärbar dator… den ger upphov till 1,2 ton avfall under sin livstid. En mobiltelefon, som väger några hundra gram, ger upphov till 86 kg avfall. Hur ofta behöver vi egentligen byta mobil? Avfall Sverige (en kommunal branschorganisation) har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en rapport över olika produkters totala avfall, där ni kan hitta fler exempel. https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/2015-22.pdf

97 kg matavfall per person varje år En familj på 4 personer – 1 kg varje dag! Matsvinn talas det mycket om nu, och det med all rätt. Det pågår mycket arbete på många håll för att minska matsvinnet Företag med egen personalmatsal bör ta med även den här frågan i sitt avfallsförebyggande arbete. Och har man ingen matsal så kanske man anlitar catering ibland, eller ordnar konferenser med mat… I sådana sammanhang kan man ställa krav på leverantören. Kanske finns det även åtgärder man kan göra i fikarummet för att minska matsvinnet. Källa: Naturvårdsverket

Avfallsförebyggande i tillsyn Gemensam tillsyn inom många kommuner i Skåne Inspirationsmaterial Checklista Rapportering Sammanställning Under vårens och sommaren 2019 genomförs ett projekt cirka hälften av Skånes kommuner där vi tar upp frågan om avfallsförebyggande i vår tillsyn. Vi använder ett gemensamt material för inspiration och diskussion, och en checklista för att kontrollera hur verksamheterna arbetar med förebyggande av avfall. På så sätt sprider vi samma information till ett stort antal företag och tillsynen blir likvärdig inom alla de här kommunerna. Inspektörerna kommer att rapportera svaren på en del av frågorna till projektgruppen, som sedan gör en utvärdering och sammanställer resultaten i en rapport under hösten. Förhoppningsvis kommer denna att visa hur företagare arbetar, och även vilka krav tillsynsmyndigheterna börjar ställa.

Från hantering till förebyggande Hittills – hanterat avfall Nu  förebygga avfall – cirkulär hållbarhet Avfall eller resurs? Nya affärsmöjligheter? Ekodesign och livslängd hos produkter Delningsplattformar Samhället har länge främst fokuserat på att hantera det avfall som uppstår på bästa sätt. Det gäller även vår tillsyn. Nu är det dags att börja fokusera på att förebygga avfall och undvika att avfall över huvud taget uppstår. Vi vill få verksamheter att tänka mer cirkulärt, dvs se till produkters hela livscykel och hur man kan undvika att avfall uppstår. Det som för någon är ett avfall kan många gånger vara en resurs för någon annan, om vi börjar tänka i nya banor och letar efter avsättning på nya marknader. Man kan även börja fundera över nya affärsmöjligheter – måste vi bara sälja produkter eller kan vi erbjuda tjänster som ger mervärde? Laga, byta, hyra, hyra ut, … Vi vill att man som tillverkare ska fundera över design och möjligheter att redan från början designa för ett längre liv, antingen som egen produkt eller genom att produkten enkelt kan plockas isär för att delar ska kunna tas tillvara. På nätet finns redan idag flera olika delningsplattformar, där saker, material och tjänster kan delas, bytas, hyras, …

Varför ska vi förebygga avfall? En viktig miljöfråga En viktig ekonomisk fråga En viktig resursfråga … och Ett lagkrav Att förebygga avfall är alltså en fråga om resurshushållning och ett sätt att minska vår miljöpåverkan. Samtidigt är det många gånger en ekonomisk fråga, det är ofta helt enkelt billigare eller till och med lönsamt att undvika avfall. Utöver detta så är avfallsbyggande även ett lagkrav enligt miljöbalken och EU:s avfallsdirektiv. I tillsynen utgår vi från lagkraven kring att förebygga avfall, men att förebygga avfall kan även bidra till en utveckling av verksamheten genom nya affärsidéer.

Lagkrav och målsättningar EU:s avfallsdirektiv Miljöbalken Avfallstrappan / Avfallshierarkin Definitioner av Avfall Avfallsförebyggande FN:s Globala Miljömål Sveriges miljömål Lagkrav kring avfallsförebyggande åtgärder finns i EU:s avfallsdirektiv och i miljöbalken. I miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §) står det att Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. …. Miljöbalken skall tillämpas så att … 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. I miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 5 §) står det att Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall, minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, minska de negativa effekterna av avfall, och återvinna avfall. I EU:s avfallsdirektiv finns avfallshierarkin (även kallad avfallstrappan) – den återfinns även i miljöbalkens 15e kapitel Avfallstrappan / Avfallshierarkin Förebyggande Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning Deponering I avfallsdirektivet definieras avfall och avfallsförebyggande Avfall = varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med, eller är skyldig att göra sig av med. Avfallsförebyggande = åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall, med syfte att minska mängden skadliga ämnen i materialet, eller minska negativa effekter av avfallet. Avfallsförebyggande finns även med i FN:s Globala Miljömål och i Sveriges miljömål: FN: Delmål 12:5 – Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Sverige: God bebyggd miljö – Hållbar avfallshantering

Biprodukt eller avfall? Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall om ämnet eller föremålet (15 kap 1 § MB): har uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, kan användas direkt utan annan bearbetning än den som är normal i industriell praxis, och kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. När ett företag har en restprodukt behöver denna inte alltid vara ett avfall. Om den istället kan klassas som biprodukt gäller inte avfallslagstiftningen och restprodukten kan användas eller säljas vidare som en resurs hos någon annan. För biprodukter gäller samma regelverk som för nytillverkade produkter, till exempel kemikalielagstiftningen. Restprodukten kan aldrig falla in under både avfallsregler och produktregler. För att restprodukten ska kunna räknas som biprodukt ska de tre punkterna på bilden vara uppfyllda. Verksamheten avgör själv om restprodukten är ett avfall eller en biprodukt, men kan stämma av det med tillsynsmyndigheten om det är oklart. Om tillsynsmyndigheten delar verksamhetens bedömning behövs inget beslut, men om tillsynsmyndigheten gör en annan bedömning hanteras det lämpligen genom ett föreläggande. Laghänvisningar: Avfallsdirektivet artikel 5. Miljöbalken 15 kap 1 § https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Avfall-eller-biprodukt/

Avfall kan upphöra att vara avfall End of waste-kriterier Framtagna av EU Bedömning i det enskilda fallet NV:s bedömningsgrunder https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Nar-avfall-upphor-att-vara-avfall/ Avfall kan upphöra att vara avfall när avfallet genomgått en återvinningsprocess. Det kan dels ske genom att tillämpa så kallade End of waste-kriterier men också genom en bedömning i det enskilda fallet. End of waste-kriterier har tagits fram av EU och finns för vissa utpekade avfallsslag. Kriterierna är frivilliga men kan vara en hjälp för verksamheter att veta vad som krävs för att avfallet ska upphöra att vara ett avfall. I Sverige sker återvinning av avfall oftast utan tillämpning av End of waste-kriterier utan istället görs en bedömning i det enskilda fallet. Naturvårdsverket har, utifrån rättspraxis och EU:s villkor som ligger till grund för End of waste-kriterier, tagit fram bedömningsgrunder som kan vara till hjälp för att avgöra om ett avfall har upphört att vara ett avfall efter en återvinningsprocess. Laghänvisning: Avfallsdirektivet artikel 6. Miljöbalken 15 kap 1 § I MB anges: Enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap 39 eller 40 §§ MB). Läs mer på NV:s web: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Nar-avfall-upphor-att-vara-avfall/

Avfall kan upphöra att vara avfall Ett ämne eller föremål som varit avfall men har återvunnits så att den uppfyller följande krav upphör att vara avfall: Användningen av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Det finns ett specifikt användningsområde för ämnet eller föremålet. Det finns en marknad eller efterfrågan för ämnet eller föremålet. Ämnet eller föremålet har likvärdiga egenskaper som andra produkter som finns på marknaden. Ämnet eller föremålet uppfyller de tekniska kraven för det tänkta användningsområdet och befintlig lagstiftning för produkter. NV:s bedömningsgrunder

Exempel – Skanska på ESS-bygget utanför Lund Rester av spillbetong töms i gjutformar på arbetsplatsen och blir byggbetongklossar. Klossarna används till exempel för att bygga tillfälliga avskiljande väggar eller påkörningsskydd. Undviker att ge upphov till betongavfall Skapar en produkt som kan användas på den egna arbetsplatsen och av andra De flesta av er känner säkert till ESS, den stora forskningsanläggningen som håller på att byggas utanför Lund. Byggnationen genomförs av Skanska som vann upphandlingen bland annat på grund av att de planerade för ett cirkulärt byggande gällande material, jord, avfall och energi. Målet när det gäller avfall är att inget avfall ska till deponi och att inget blandat avfall ska uppstå. Ett exempel är att de gör betongklossar av betongrester. Innan betongbilarna lämnar byggarbetsplatsen efter att ha levererat betong så töms eventuella rester i gjutformar. När formarna har fyllts så har man fått betongklossar som används för att bygga tillfälliga avspärrningar eller väggar. Man tillverkar alltså en produkt och betongresterna blir aldrig ett avfall. Ett annat exempel är att de har avtalet med sin leverantör av isolering att denne tar tillbaka spill och rester och för in det i produktionen igen. Det förutsätter så klart att spillet hanteras på ett sätt så att det inte förorenas. Sortering av rester och spill är a och o för att detta ska kunna tas tillvara och användas, utan att bli något avfall. Foto: Skanska