Framtidens hälsa och social välfärd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Samhällsekonomi 2.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Hälsa och Kondition.
Varutransporter på lands- och glesbygd
Livskvalitet + - ?.
AU Digital samverkan LO Process
Vad är identitet?.
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Vård.
Anpassning till ett förändrat klimat
Vad menar vi med begreppet behov?
Anne Kolmodin Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingara och analyser Tillväxtanalys.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Vad skiljer partierna åt?
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Hälsofrämjande arbetsplats
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Hur undersöker man hälsa?. Synen på hälsa Medicinsk: hälsa = frånvaro av sjukdom Funktionell: hälsa = funktionsförmåga Subjektiv: hälsa = upplevt tillstånd,
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Möjlighet till Egen Kraft!
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Framtidens primärvård En viktig del i framtidens hälso- och sjukvård
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Ulf Tynelius.
Integritet läroplansanalys.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
Omställningen av hälso- och sjukvården
KPR april 2018.
Vad innebär regionbildningen?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Samordnad utveckling för god och nära vård
Framtidens hälsa och social välfärd
Framtidens fritid och civilsamhälle
Presentationens avskrift:

Framtidens hälsa och social välfärd

Urbanisering och platsers förutsättningar

Arbete ensamt avgör inte flyttbeslutet utan det är en kombination av faktorer, där sociala faktorer och miljöfaktorer också bestämmer flyttbeslutet Information om och en relation till platsen och dess invånare viktiga i flyttbeslutet men marknadsföring har inte visat sig ha någon betydelse Familjer som ”återvänder” gör det i störst utsträckning till kvinnans ursprung Säsongsanställning i exempelvis besöksnäring leder sällan till permanent flytt

Systemanalys E12 Atlantic Transport

Klimatförändringar

Fler och längre torkperioder Ökad nederbörd, men mindre snö Ökad risk för skred och ras Fler stormar Fler och svårare bränder Fler översvämningar Fler jordbävningar Fler vulkanutbrott Created by Freepik

Globalisering

Created by Freepik

TIDIGARE: traditionell, vertikalt integrerat företag som hanterade hela värde kedjan NU: ”globala värdenätverk” där ihopkopplade specialiserade företag är spridda över olika geografier

Digitalisering och teknikutveckling

Created by Freepik

Adoption och användning ger förändrade besluts- och beteendemönster Smarta applikationer och möjligheter för analys av data Tech base inkluderar nätverk av ihopkopplade apparater och sensorer Traditionell fysisk och social infrastruktur

-hälsa är ett begrepp med många betydelse -går man tillbaks till ursprunget handlar det om lycka -allmänt vöerenskommen defintiion saknas -på fm har vi prata om livskvalitet och faktum är att de flesta områdena är relaterade till och påverkar befolkningens hälsa eller välbefinnande -här idag, fokusera på ett smalare område

Med ett naturvetenskapligt synsätt är hälsa lika med frånvaro av sjukdom Ur ett humanistiskt perspektiv handlar hälsa snarare om individens upplevelse av sitt välbefinnande Psykoanalysens fader Sigmund Freud hade en egen definition av god hälsa: "Frisk är den människa som förmår älska och arbeta." WHO:s (FN:s världshälsoorganisations) definition av hälsa: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden." -enligt who, tre delar av hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt -viktig poäng att det inte är frånvaro av sjukdom som i ett mer naturvetenskapligt synsätt -det är även FUNDAMENTAL rättighet -FREUD: den som förmår älska och arbeta -även viktigt att poängtera att det handlar om indivodens egna upplevelse

Funktionsförmåga Välbefinnande Tillgänglig omgivning och miljöer Behandling och vård Social omsorg Positiva levnadsvanor Social gemenskap Arv, ålder och kön Arv, ålder och kön Socialt utanförskap Riskbeteenden Social utsatthet Sjukdom och skador Hindrande omgivning och miljöer Om vi tar fokus på individens välbefinnande -många modeller över bestämningsfaktorer för hälsa elelr välbefinnande, dessa visar inte tydligt hur våra förutsättnignar skiljer sig -vi föds med olika funktionsförmåga OCH den här funktionsförmågan förändras genom livet -beroende på vad vi möter för förutsättningar kan det innebära ett nedsatt välbefinnade eller -Till vänster: faktorer som påverkar vårt välbefinnade positivt och negativt (berätta vad som står). Man brukar prata om riskfaktorer och skyddsfaktorer, det går att utveckla den här listan till att bli ännu längre. -varje negativ faktor för individens välbefinnade kan koplplas till en motverkande postitv -exmepelvis hindrande miljöer som kan innbära att nedsatt funktionsförmåga blir ett problem för individen med minskat välbefinnade som följd -också viktigt att ha med sig att även en förhöjd funktionsförmåga kan möta en hindarande miljö, exempelvis hemmasittare med särbegåvning -ser att sjukdom och skador i det naturvetenskapliga synsättet endast är en liten del av det som påverkar välbefinnadet -sjukdom och skador kan även påverka funktionsförmågan -vanligt med nedsatt funktionsförmåga av olika anledningar (både fysiska och psykiska) cirka 15 procent av de som är i arbetsför ålder uppger att de har en nedsatt funktionsförmåga. Två tredjedelar av dessa uppger att de behöver anpassat arbete -var tionde eperson är i behov av arbetanpassning -ju äldre vi blir desto vanligare med nedsatt funktionsförmåga -slutligen: inget samband mellan funktionsförmåga och upplevt välbefinnande

Det här pekar mot ett synsätt där människors hälsa eller välbefinnade inte kan hanteras enbart genom åtg’rder på individnivå när välbefinnadet är sänkt. Istället: -fokus på allmänt hälsofrämjande -förebyggande OCH -åtgärder vid behov Individens välbefinnande inte heller föremål för bara en aktör. Välbefinnadet beror på agerande av -individen själv -de grupper/organisationer/sosammanhang individen vistas i SAMT -vad som görs på en övergipande smhällsnivå Vilka aktörer är då verksamma på en regional arena med direkt uppdrag att påverka individens välbefinnade på olika sätt? Nästa slide

Kommuner och landsting Statliga myndigheter Näringsliv Idéburna organisationer Privatpersoner Kommuner har många uppdrag som direkt och indirekt påverka befolkningens välbefinnade. Mer direkta uppdrag handlar om social omsorg, elevhälsa och hemsjukvård. Indirekt uppdrag som vi inte berör idag handlar om fysisk planering, skola m m Landstinget har mycket direkt a uppdrag kopplat till alla tre omrdeån på föregående sida: hälsofrämjande, förebyggande och botande och behandlande åtgärder vid sjuksdom eller skada. Staliga myndigheter med regional närvaro är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen liksom Länsstyrelsen Näringslivet har flera roller: 1. som utförare av kommunala och landstingsuppdrag, 2 ett nräingsliv som inte är offentligt finansierat men som arbetar med männsikros välbefinnade (terapeuter, massörer, företagshälsa m fl) Alla dessa tre har även en roll för männsikors välbefinnade som arebetsgivare. Idéburna organisationer utför ideellt eller med hjälp av privat eller offentlig finansierng många uppdrag för erbjuda männsikor i behov stöd och hjälp. Privatpersoner utför en stor mängd ideellt arbete, dels i organsiaerad form som volontärer men även i form av anhörigvård. Familjen och det nrämaste sociala sammanhanget är ett av de viktigaste för människors välbefinnande. En liten bakgrund för att parata om var Väasterbotten ska vara år 2040 utifrån ett antal övergripande utmaningar.

Utmaning 1: Beredskap och framsynthet för förändrade samhällsförutsättningar

Utmaningen handlar om att skapa beredskap för och ha en framsynthet för att kunna hantera samhällsförändringar som beror på klimatförändringar, urbanisering, globalisering och digitalisering

Utmaning 2: Tillgänglighet till välfärdstjänster på olika typer av platser

Utmaningen handlar om skapa förutsättningar för tillgänglighet till välfärdstjänster inom rimligt tidsavstånd på olika typer av platser: tätorter av olika storlek, tätortsnära landsbygd, glesbygd

Utmaning 3: Förnyelse och innovation hos aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster

Utmaningen handlar om framtida förnyelse och innovation hos aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster i både offentlig och privat regi

Utmaning 4: Jämlika och jämställda hälsoutfall och välfärdstjänster

Jämlika och jämställda välfärdstjänster Utmaningen handlar om Öka jämlikhet och jämställdhet för befolkningens välbefinnande (kön, socioekonomi, utländsk bakgrund…) Jämlika och jämställda välfärdstjänster

Utmaning 5: Stärka förutsättningar för goda levnadsvanor

Utmaningen handlar om stärka förutsättningar för positiva levnadsvanor och minskade riksbeteenden i olika sammanhang som exempelvis arbets- skol- och bostadsmiljöer